NJA 1984 s. 122

Fråga huruvida avstyckning för bostadsändamål från en jordbruksfastighet bör ske. 3 kap 1 § och 6 § 2 st fastighetsbildningslagen.

HD

J.J., ägare av fastigheten Avelsäter 1:16 i Tveta registerområde, Säffle kommun, och G.B., tilltänkt köpare av ett område av fastigheten, ansökte hos fastighetsbildningsmyndigheten i Arvika lantmäteridistrikt om avstyckning från fastigheten av en tomt för helårsbostadsändamål.

Fastighetsbildningsmyndigheten beslöt d 16 maj 1979 att inställa förrättningen. I förrättningsprotokollet antecknades under rubriken Utredning följande. Den till tänkta styckninslotten, som är obebyggd och innehåller en area om 3 000-5 000 m2, redovisas på utdrag av fastighetskartan. För ägotrakten gäller utomplansbestämmelser. Enligt av kommunfullmäktige antagen kommunöversikt är den tilltänkta styckningslotten belägen inom område, för vilket endast byggnadslagstiftningens generella regler för byggande gäller. Kommunöversikten innehåller att inom sådant område skall, utom annat, jordbrukets intressen beaktas. Särskilt har i kommunöversikten till skydd för jordbrukets intressen uttalats att inom område, där förutsättningar för rationellt jordbruk föreligger, bebyggelse inte bör lokaliseras så att buller eller lukt från jordbruket medför olägenheter vid bebyggelsen eller bebyggelsen begränsar jordbrukets utvecklingsmöjligheter. Den tilltänkta styckningslotten omfattar ett mindre område av avrösningsjord beläget inom ett större sammanhängande område med inägojord. Inägojorden inom området är välhävdad med undantag av den som är belägen inom styckningsfastigheten (förbuskning påbörjad). Enligt till kommunöversikten fogad karta över åkermark har den till den tilltänkta styckningslotten angränsande inägojorden redovisats ingående i område som enligt lantbruksnämndens bedömning har goda förutsättningar för rationellt jordbruk. Frågan om lokalisering av bostadshus på den tilltänkta styckningslotten har behandlats av hälsovårdsnämnden d 5 dec 1978 samt av byggnadsnämnden d 11 dec 1978 och d 13 febr 1979. I beslut d 13 febr 1979 har byggnadsnämnden utan samråd med berörd sektorsmyndighet (lantbruksnämnden) uttalat att nämnden är beredd att meddela byggnadslov för bostadshus på den tilltänkta styckningslotten om sökanden (G.B.) inkom mer med fullständiga ansökningshandlingar. I avstyckningsärendet har yttrande inhämtats från lantbruksnämnden som uttalat, att den tilltänkta styckningslotten är olämpligt lokaliserad och att fastighetsbildningen medför olägenhet för jordbruksnäringen.

Som skäl för att inställa förrättningen anförde fastighetsbildningsmyndigheten följande. Den tilltänkta styckningslotten är belägen inom område för vilket goda förutsättningar för rationellt jordbruk föreligger. Den är i sin helhet omgiven av inägojord. Med hänsyn till de störningar som kan uppkomma inom lotten i samband med bedrivande av rationellt jordbruk på angränsande åkermark torde det kunna ifrågasättas om lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 § fastighetsbildningslagen (FBL) är uppfyllda. Dessutom torde kunna ifrågasättas om inte lottens lokalisering är sådan att avstyckningen kommer att försvåra områdets ändamålsenliga användning och fastighetsbildningen därmed komma att strida mot bestämmelserna i 3 kap 3 § FBL. Med hänsyn till jordbrukets intressen inom berört område (jfr kommunöversikt och lantbruksnämndens yttrande) medför begärd fastighetsbildning sådan olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen som avses i 3 kap 6 § 2 st FBL. Skulle fastighetsbildningen trots allt på grund av byggnadsnämndens ställningstagande i lokaliseringsfrågan anses vara tillåten utifrån bestämmelserna i 3 kap 1 och 3 §§ FBL föreligger sålunda hinder mot fastighetsbildningen enligt bestämmelserna i 3 kap 6 § 2 st FBL. Skäl att enligt bestämmelserna i 3 kap 10 § FBL medge undantag från vad som föreskrivits till skydd för jordbruksnäringen i 3 kap 6 § FBL föreligger inte i förevarande fall.

J.J. anförde besvär hos Karlstads TR, fastighetsdomstolen, och yrkade att avstyckning skulle verkställas. Han anförde: Den tilltänkta styckningslotten är belägen på en skogbevuxen kulle, vilken är ca 2-3 m högre än omgivande markytor. Tomten kan ej anses lämplig för att användas inom rationellt drivet jordbruk. Från styckningslotten går en redan befintlig väg, vilken leder fram till annan väg med anslutning till riksväg 45. Möjligheten att bedriva rationellt jordbruk på den del av Avelsäter 1:16 som är belägen sydöst om riksväg 45 och övriga redan befintliga vägar försämras ej genom den nu yrkade avstyckningen. Då nyanläggning av väg ej behöver ske och då den tilltänkta nybildade fastigheten ej är användbar för jordbruksdrift uppstår ej heller i framtiden hinder för rationellt jordbruk. Byggnadsnämnden har d 13 febr 1979 förklarat sig beredd att meddela lov för nybyggnad på den aktuella styckningslotten. Nämnden har således gjort den bedömningen att byggnationen inte skulle försvåra områdets lämpliga planläggning eller föranleda olämplig bebyggelse i området. Ej heller kan, med hänsyn till vad som ovan anförts, avstyckningen komma att medföra att områdets ändamålsenliga användning försvåras i framtiden. Hälsovårdsnämnden har ej haft några erinringar rörande den tilltänkta byggnationen samt uppgivit att vatten- och avloppsfrågan går att lösa. Lantbruksnämnden har i sitt d 11 april 1979 avgivna yttrande avstyrkt den föreslagna fastighetsbildningen under hänvisning till att avstyckningen skulle medföra olägenhet för jordbruksnäringen och har motiverat detta med att ogräs- och insektsbekämpningen skulle försvåras samt att barn genom lek skulle kunna förorsaka skador på jordbruksmaskiner. På landsbygden förekommer det emellertid allmänt att bostadsfastigheter är belägna i omedelbar anslutning till mark där rationellt jordbruk bedrivs. Några särskilda restriktioner brukar därvid inte uppställas. Det hävdas att vid normal ogräs- och insektsbekämpning inte några problem kan uppstå i förevarande fall. Vidare bör framhållas att de stenar som normalt finnes i åkrarna utgör en långt större skadefaktor för jordbruksmaskiner än burkar och skrot som kan tänkas hamna på åkermarken genom barns lek. I förevarande fall finns inga barn i ålder som skulle kunna tänkas leka på sätt som lantbruksnämnden antytt. Det påstås således, att någon olägenhet ej kan uppstå för jordbruksnäringen eller, om så likväl skulle vara fallet, att olägenheten är utan betydelse för jordbruksnäringen.

Säffle kommun anförde i skrivelse till TR:n bl a: Den av kommunfullmäktige d 28 mars 1977 antagna kommunöversikten har två huvudsyften, dels att ange riktlinjer i stort för byggnadsnämndens hantering av plan- och byggnadsärenden m m och utgöra underlag för motiveringar vid beslut om dessa ärenden, dels att göra det möjligt att lämna besked till allmänheten om vilka förutsättningar för och möjligheter till byggnadslov och fastighetsbildning för bebyggelse som föreligger i olika delar av kommunen. Kommunöversikten är alltså ett arbetsinstrument som skall tjäna som modell för hantering av ärenden rörande planläggning, byggande och fastighetsbildning för bebyggelse i olika delar av kommunen. Byggnadsnämnden har d 13 febr 1979, § 59, tolkat kommunöversiktens riktlinjer sålunda att nämnden är beredd att meddela lov för nybyggnad å den angivna platsen, om sökanden inkommer med fullständiga ansökningshandlingar. Hälsovårdsnämnden har ej heller haft några erinringar rörande den tilltänkta byggnationen. Under hänvisning till ovanstående anser kommunen att de av fastighetsbildningsmyndigheten anförda skälen om kommunens översiktliga planering ej kan åberopas i ärendet samt att begärd avstyckning skall verkställas i enlighet med den av J.J. gjorda framställningen.

LSt:n i Värmlands län, som avgav yttrande på begäran av TR:n, upplyste att byggnadsnämnden genom beslut d 9 okt 1979 beviljat byggnadslov. LSt:n anförde vidare: Den tilltänkta styckningslotten omfattar en skogbevuxen kulle helt omgiven av åkermark ingående i ett större sammanhängande åkerområde. Åkermarken i området är välhävdad med undantag av styckningsfastighetens åker, där igenväxning har börjat. Av en till kommunöversikten fogad karta över åkermark framgår att åkermarken i detta område enligt lantbruksnämndens bedömning har goda förutsättningar för rationellt jordbruk. Beträffande den av klaganden åberopade vägen till styckningslotten har LSt:n från fastighetsbildningsmyndigheten inhämtat att denna enbart bestod av traktorspår på åkermark vid tidpunkten för förrättningens inställande d 16 maj 1979. Vid LSt:ns besiktning d 26 sept 1979 hade emellertid matjorden schaktats bort och lagts upp i högar och en ny väg anlagts till den tilltänkta styckningslotten. - Fastighetsindelningen i området är i dagens läge relativt splittrad men vid en framtida förbättring av fastighetsstrukturen och samtidig igenläggning av diken skulle området ha de bästa förutsättningar för ett effektivt jordbruk. Eftersom vägen anlagts efter det att förrättningen inställts bör man bedöma den därefter vid prövning av detta ärende. Uppenbart är att vägen har blivit ett hinder för den utveckling av jordbruket som skisserats ovan. Lägger man därtill att bildandet av en bostadsfastighet inne i detta åkerområde kan komma att innebära inskränkningar i jordbruksdriften anser LSt:n att den tilltänkta fastighetsbildningen medför olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen och därmed är villkoret i 3 kap 6 § 2 st FBL ej uppfyllt. Vid lämplighetsprövning enligt 3 kap 1 § FBL skall bl a risken för konflikt mellan boende och jordbruksnäringen beaktas. Det är självfallet inte nödvändigt att konflikten existerar för att tillmäta den betydelse; det är fullt tillräckligt att risk för framtida konflikt föreligger (kravet i 3 kap 1 § FBL rörande fastighetens varaktiga lämplighet). I dag används ett stort antal kemikalier i jordbrukets olika faser. Dessa kemikaliers inverkan på människor på lång sikt är för närvarande oklar. Men klart är att vissa är direkt olämpliga att inandas, speciellt för barn. Den tilltänkta styckningslotten som är helt omsluten av åkermark har därför ett mycket exponerat läge vid spridning av kemikalier på omgivande åkrar. Mot denna bakgrund anser LSt:n att fastighetsbildningen även strider mot 3 kap 1 § FBL. Sammanfattningsvis anser LSt:n att fastighetsbildningsmyndighetens beslut om inställande av förrättningen skall stå fast och besvären följaktligen lämnas utan bifall.

TR:n (rådmännen Nordenström och Thanner, fastighetsrådet Olsson samt nämndemännen Pettersson och Jonsson) anförde i utslag d 5 dec 1979: TR:n har förehaft målet vid huvudförhandling och syn på stället. Härvid har närvarit J.J., G.B., LSt:n genom biträdande överlantmätaren L.Å. och byrådirektören B.B.samt byggnadsnämnden, som företrätts av stadsarkitekten L.W..

J.J. har vidhållit sin talan och har därvid hänfört sig till innehållet i sin besvärsinlaga ävensom till vad som anförts i den i målet från Säffle kommun inkomna skrivelsen. Han har därutöver uppgett: I det område som närmast omger den tilltänkta styckningslotten är ägostrukturen splittrad. Utom honom är det tre småbönder i byn som har skiften i området. Dessa äger jord också på annat håll och arrenderar även mark. Han själv brukar sammanlagt omkring 10 hektar och har sitt jordbruk som en deltidssyssla. De andra tre är heltidsjordbrukare. Den mark han äger i det i målet ifrågavarande området omfattar ca ett hektar, styckningslotten inräknad. Marken är vattensjuk och inte lämplig att brukas som åker. Hans far lade för 22 år sedan ned brukningen av den och den är numera igenväxt. Vägen som leder till den tilltänkta styckningslotten är en gammal körväg, som förbättrats under sommaren 1979.

G.B. har, utöver vad från hans sida tidigare anförts, uppgett: Någon köpehandling mellan honom och J.J. beträffande det för avstyckning avsedda området föreligger inte. Däremot finns upprättat kontrakt om arrende på 49 år, räknat från d 1 maj 1979. Byggnation har inte påbörjats. H:s Busstrafik Handelsbolag ägs av honom och hans hustru. De har en son som är 18 år. Familjen bor nu i Säffle. Bolaget har tre bussar. En av dem brukas enbart för beställningstrafik. De andra två används för linjetrafik och skolskjutsar. På sträckan Vickersrud-Säffle och åter ombesörjs all linjetrafik av bolaget. Bussgaragen är belägna i Vickersrud och det är inte tanke på att ha dem annorstädes. Bussen med barn till Karuds skola på morgonen kommer till skolan kl 8.45. Den tages sedan återigen i bruk först kl 13.10. På eftermiddagen blir den även stående utan användning, då omkring en och en halv timme. För att undvika tidsspillan far bussen efter varje avslutad skolskjuts till Karud köras tillbaka till Vickersrud, där bolaget hyr kontorsutrymme. Avsikten är att inrymma bolagets kontor i det hus som är tänkt att byggas på den tilltänkta styckningslotten. Bussen skulle då kunna stå där under skolskjutsuppehållen. Därigenom skulle sparas tid och kostnader, eftersom sträckan mellan Karud och styckningslotten är så mycket kortare än den mellan Karud och Vickersrud.

W. har anfört: Inom byggnadsnämnden har rått delade meningar i byggnadslovsärendet. Nämnden är av planhänsyn negativt inställd till att ge byggnadslov i själva byn Avelsäter. Vid nämndens sammanträde d 13 febr 1979, då beslut fattades om att nämnden var beredd att meddela lov för nybyggnad på den tilltänkta styckningslotten, var fastighetsbildningsmyndigheten närvarande. Vid sitt avgörande tog nämnden uppenbarligen, framför fastighetsbildningsmyndighetens synpunkter, särskild hänsyn till G.B:s förhållanden. I konsekvens med förhandsbeskedet beslöt nämnden, sedan fullständiga ansökningshandlingar inkommit från G.B., d 9 okt 1979 om byggnadslov. I detta beslut erinrades emellertid om att fastighetsbildningsfrågan inte var avgjord.

Skäl. Den tillämnade styckningslotten utgöres av en skogbevuxen kulle belägen inne i ett större åkerområde, vilket har goda förutsättningar för ett rationellt jordbruk. Ifrågavarande skifte till styckningsfastigheten, som under senare år inte hävdats som åker, torde dock kunna återställas. Styckningsfastigheten har emellertid inte sådan storlek att den på sikt kan anses lämpad för jordbruksändamål. Med hänsyn därtill och då den strukturrationalisering som kan komma att bli erforderlig även beträffande andra fastigheter med ägor inom åkerområdet, kan försvåras genom den utfartsväg över området, som är behövlig för den tilltänkta styckningslotten, får avstyckningen anses medföra sådan olägenhet av någon betydelse, som avses i 3 kap 6 § 2 st FBL. Avstyckningen uppfyller inte heller kravet på planmässighet enligt 3 kap 3 § FBL. Besvären kan därför inte vinna bifall.

Slut. TR:n fastställer det överklagade beslutet.

J.J. anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att HovR:n måtte tillåta avstyckningen.

LSt:n bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Arning, fastighetsrådet Carlander, hovrättsrådet Melin, referent, samt assessorn Rosendahl) anförde i utslag d 19 dec 1980:

Skäl. HovR:n - som företagit syn på platsen för den ifrågavarande avstyckningen - anser i likhet med TR:n att förutsättningar för ett rationellt jordbruk finnes inom det åkerområde som omger styckningslotten. Likaledes måste antagas att det obrukade skifte av styckningsfastigheten som ligger i anslutning till styckningslotten på nytt kan komma till användning som åker. Vid en framtida strukturrationalisering kan det följaktligen ligga i jordbrukets intresse att såväl det obrukade skiftet som närliggande ägor, tillhöriga andra fastigheter inom samma åkerområde, kan sambrukas. Med angivna förutsättningar kan HovR:n emellertid inte finna att någon olägenhet av betydelse förjordbruksdriften behöver uppstå, om styckningslotten används för permanent bostadsbebyggelse eller om den befintliga vägen utgör infart till denna. På grund härav och då något hinder i övrigt mot den begärda avstyckningen ej kan anses vara för handen bör denna tillåtas. TR:ns utslag skall således undanröjas och förrättningen visas åter till fastighetsbildningsmyndigheten för vidare handläggning.

HovR:ns avgörande. Med undanröjande av överklagade utslaget visar HovR:n förrättningen åter till fastighetsbildningsmyndigheten för vidare handläggning.

LSt:n anförde besvär och yrkade att HD, med undanröjande av HovR:ns utslag, måtte fastställa TR:ns utslag.

J.J. bestred ändring.

Lantbruksstyrelsen avgav efter förordnande av HD yttrande i målet.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Urell, hemställde i betänkande att HD måtte meddela utslag enligt följande: Skäl. LSt:n har i HD vidhållit sin inställning, att fastighetsbildningen medför olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen och att styckningslotten inte är varaktigt lämpad för sitt ändamål.

Med undantag av styckningsfastighetens obrukade markskifte är den åkermark som omger styckningslotten välhävdad. Enligt lantbruksstyrelsens mening ingår åkerområdet i de bättre jordbruksbygderna i länet. Det obrukade markskiftet anser lantbruksstyrelsen på lång sikt brukningsvärt. Ägostrukturen är visserligen splittrad men enligt lantbruksstyrelsens bedömning är det jordbruksföretag som arrenderar åkermarken omedelbart norr om styckningslotten ett utvecklingsbart jordbruk. Företaget har erhållit tillstånd av koncessionsnämnden för miljöskydd att sprida svingödsel, varom föreskrivits att spridningen inte får ske närmare än 100 m från annan tillhörig bostadsbebyggelse.

Det är att märka, att vederbörligt tillstånd att ta styckningsfastighetens markskifte ur jordbruksproduktion inte lämnats. I målet är upplyst, att lantbruksnämnden i länet avser att så snart avstyckningsfrågan är avgjord uppta överläggningar med J.J. beträffande åtgärder för att få markskiftet brukat.

Vid bostadsbebyggelse på styckningslotten minskar den åkerareal som nu är tillgänglig för spridning av svingödsel. Beträffande brukningsförhållandena framgår av utredningen vidare, att styckningsfastighetens obrukade markskifte sannolikt på nytt kommer att brukas såsom jordbruksmark. Det är även realistiskt att räkna med möjligheten att markskiftet inom en överskådlig tid åter kommer att användas som åker. Vid sådant förhållande bör det, såsom HovR:n funnit, ligga i jordbruksnäringens intresse att åkerområdet runt styckningslotten blir föremål för rationellt sambruk. Av lantbruksstyrelsens yttrande framgår att det vid ett sambruk uppkommer högre kostnader i jordbruksdriften på grund av tillfartsvägen. Lantbruksstyrelsen har beräknat den kapitaliserade höjningen av årskostnaden på grund av vägen till mellan 20 000 och 30 000 kr.

Utredningen ger inte stöd för antagande att eventuella störningar från jordbruksdriften skulle medföra att styckningslotten inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål.

Av vad som anförts framgår emellertid att fastighetsbildningen kan innebära kostnadshöjning för åkerbruket i området. Fastighetsbildningen får därför anses medföra olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen.

Hinder mot avstyckningen möter alltså enligt 3 kap 6 § 2 st FBL.

Slut. Med undanröjande av HovR:ns utslag fastställer HD det slut vartill TR:n kommit.

HD (JustR:n Hesser, Mannerfelt och Gregow) beslöt följande utslag:

Domskäl

Skäl. Av utredningen framgår följande. Styckningslotten innehåller en areal om 3 000-5 000 m2 och är obebyggd. Den utgörs av en skogbevuxen kulle, vars nivå ligger 2-3 m högre än omgivande mark. Styckningslotten är helt omgiven av åkermark, som i sin tur ingår i ett större sammanhängande åkerområde. På den åker som hör till styckningsfastigheten har en förbuskning börjat, men i övrigt är, enligt vad som har upplysts i målet, åkermarken i området välhävdad. I skifteslaget finns ett större jordbruk, Avelsäter 1:63, som av lantbruksnämnden och lantbruksstyrelsen bedöms som utvecklingsbart. Ägaren till denna fastighet brukar på arrende bl a åkerjorden på Avelsäter 1:37 och 1:38, vilka områden är belägna omedelbart norr om och kant i kant med styckningslotten. På Avelsäter 1:63 bedrivs svinproduktion. I koncessionsnämndens tillstånd har angetts att spridning av gödsel inte får ske närmare än 100 m från annan tillhörig bostadsbyggnad. I skifteslaget finns ytterligare nio brukningsenheter med minst 7 hektar åker.

I målet är upplyst att byggnadsnämnden i kommunen d 9 okt 1979 meddelat byggnadslov för nybyggnad för bostadsändamål på styckningslotten, varvid erinrats om att fastighetsbildningsfrågan inte var avgjord. I det sammanhanget finns anledning att erinra om en grundsats som HD i bl a rättsfallet NJA 1979 s 433 (särskilt s 441) givit uttryck åt, nämligen att det framstår som naturligt att man så långt möjligt söker undvika det otillfredsställande resultatet att prövningen av ett ärende rörande fastighetsbildning för bebyggelse och prövningen av ärende rörande byggnadslov för samma bebyggelse utfaller olika. Denna aspekt måste vinna visst beaktande vid prövningen i det följande.

Såsom domstolarna funnit får det anses att förutsättningar finns för ett rationellt jordbruk inom det åkerområde som omger styckningslotten och att det obrukade skiftet av styckningsfastigheten som är beläget i anslutning till styckningslotten är sådant att det kan användas som åker.

Som grund för sitt yrkande i HD att avstyckningen inte bör tillåtas har LSt:n anfört att åtgärden skulle strida mot såväl 3 kap 1 § som 3 kap 6 § 2 st FBL.

I det förstnämnda lagrummet föreskrivs att fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det anges i lagrummet också vissa omständigheter som särskilt skall beaktas. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det vid lämplighetsprövningen inte bara är fråga om den enskilda fastighetens egen beskaffenhet utan också om exempelvis förhållandena i omgivningen och risken för sanitära olägenheter (prop 1969:128 s B 1103 och 1156).

LSt:n har hävdat att jordbrukets bedrivande omkring den tillämnade styckningslotten måste innebära olägenheter för boendet och brukandet av tomtplatsen och att därmed villkoren i 3 kap 1 § FBL inte skulle vara uppfyllda. LSt:n torde härvid främst åsyfta att användning i jordbruket av kemiska bekämpningsmedel, kalk och gödsel medför olägenheter för dem som är bosatta i anslutning till åkermarken, såsom skador på trädgårdsväxter och obehaglig lukt.

Vissa nackdelar av det slag LSt:n åsyftat torde visserligen inte kunna helt undvikas vid användning av styckningslotten för avsett ändamål. Det har emellertid inte påståtts att speciella förhållanden föreligger som skulle medföra att olägenheterna blir särskilt stora i förevarande fall. Beaktas bör också att det enligt 5 § lagen om hälso- och miljöfarliga varor åligger den som hanterar hälso- och miljöfarlig vara att vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön. På grund härav kan de nu aktuella olägenheterna inte anses vara av sådan art att avstyckningen inte bör komma till stånd. Hinder mot avstyckningen med hänsyn till villkoren i 3 kap 1 § FBL föreligger alltså inte.

Vad därefter gäller 3 kap 6 § 2 st FBL sägs det där att om fastighetsbildningen syftar till att ny bilda eller förbättra en fastighet som är avsedd för annat ändamål än jordbruk, får åtgärden ske om den inte medför olägenhet av någon betydelse för jordbruksnäringen. LSt:n har hänfört sig till en promemoria, upprättad av lantbruksnämnden i Värmlands län, där det bl a framhålls att, vid en framtida förbättrad fastighetsindelning, den tillämnade tomtens utfartsväg kommer att utgöra ett betydande brukningshinder och omöjliggöra en rationell fältutformning. Som en faktor av större betydelse framhålls de restriktioner som måste åläggas brukaren av fältet vid användning av kemiska medel, kalk och stallgödsel.

Lantbruksstyrelsen har låtit beräkna de merkostnader för jordbruket vid rationell drift som vägen till styckningslotten skulle medföra. Beräkningen, som har gjorts i enlighet med arronderingsutredningens betänkande, redovisat i Svensk lantmäteritidskrift, häfte 1-2 1963, visar att om åkermarken runt styckningslotten ingår i ett fält, medför en väg en ökad kostnad för lantbruket på ca 1 000-1 500 kr per år i nuvarande kostnadsläge. Kapitaliseras den årliga kostnaden med 5 % ränta, medför intrånget för jordbruket en total kostnad på 20-30 000 kr. Till detta kommer enligt lantbruksstyrelsen kostnader som följd av att möjligheten att sprida gödsel från animalieproduktion försvinner på vissa arealer. Lantbruksstyrelsen anför också att man inte kan bekämpa ogräs eller sprida handelsgödsel för nära bostadsbebyggelse, vilket medför en viss nedsättning av skörden.

Det är ostridigt att det område som avses med den sökta avstyckningen inte är lämpligt som åker och inte heller eljest behövs för jordbruksdriften i området. Lantbruksstyrelsen har framhållit att den väg för anslutning till redan befintliga vägar som behövs om styckningslotten skall bebyggas kan medföra vissa merkostnader vid drivande av ett rationellt jordbruk i området. Styrelsens beräkningar utgår från vissa förutsättningar i fråga om ändrad fastighetsindelning och andra rationaliseringsåtgärder. Det är emellertid med hänsyn till vad som blivit upplyst knappast sannolikt att dessa förutsättningar kommer att föreligga inom överskådlig tid. I vart fall kan beräknade merkostnader till följd av vägen inte anses innebära någon större olägenhet för jordbruksnäringen.

Det kan inte bortses från att ett tillåtande av avstyckningen kan medföra att vissa åtgärder som förekommer i ett rationellt jordbruk får ske med viss återhållsamhet av hänsyn till dem som kommer att vara bosatta på den nybildade fastigheten. Det är emellertid ovisst t ex om gödsling från den svinproduktion, som för närvarande förekommer på Avelsäter 1:63, kommer att äga rum på de av ägaren till denna arrenderade fastigheterna Avelsäter 1:37 och 1:38. Även i övrigt kan, med beaktande även av styckningslottens storlek och beskaffenhet, de olägenheter för jordbruksnäringen som i förevarande hänseende kan uppkomma, inte antas bli mera ingripande.

På grund av det anförda finner HD att den sökta avstyckningen inte kan anses medföra olägenhet av någon betydelse för jordbruksnäringen.

Det slut vartill HovR:n kommit skall alltså fastställas.

Slut. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.

Referenten, JustR Magnusson, med vilken JustR Vängby förenade sig, var av skiljaktig mening och anförde: Av utredningen framgår att den tilltänkta styckningslotten är helt omgiven av åkermark, som i sin tur ingår i ett större sammanhängande åkerområde. På den åker som hör till styckningsfastigheten har en förbuskning börjat, men i övrigt är, enligt vad som har upplysts i målet, åkermarken i området välhävdad.

Vad beträffar möjligheterna att i framtiden driva ett effektivt jordbruk runt styckningslotten har det i målet framförts skilda uppfattningar.

LSt:n har som sin mening hävdat att fastighetsindelningen i området visserligen är relativt splittrad men att vid en framtida förbättring av fastighetsstrukturen och samtidig igenläggning av diken, området skulle ha de bästa förutsättningar för ett effektivt jordbruk. Mot detta har J.J. invänt att någon rationalisering inte har påbörjats och att något jordbruk i form av odling inom området inte torde komma till stånd inom överskådlig tid.

Den uppfattning som LSt:n har redovisat stöds av lantbruksstyrelsen, som i sitt yttrande till HD har framhållit bl a att området tillhör de bättre jordbruksbygderna i länet, att även den åker som tillhör styckningsfastigheten har bedömts som på lång sikt brukningsvärd och att överläggningar kommer att tas upp med ägaren beträffande åtgärder för att få området brukat.

Såväl TR:n som HovR:n har kommit fram till att det finns förutsättningar för ett rationellt jordbruk inom det åkerområde som omger styckningslotten. Med beaktande bl a av vad lantbruksstyrelsen har anfört anser jag mig böra biträda denna mening. Jag anser mig också böra utgå från att de rationaliseringsåtgärder som är behövliga för att en tillräcklig effektivitet i jordbruket skall uppnås kommer till stånd inom sådan tid att hänsyn härtill bör tas i fastighetsbildningsärendet (jfr NJA 1983 s 395).

Som grund för - - - se HD:s utslag - - - viss nedsättning av skörden.

Det saknas anledning att ifrågasätta att det skulle uppkomma sådana olägenheter för jordbruksnäringen inom området som lantbruksnämnden och lantbruksstyrelsen har pekat på, om den ifrågavarande avstyckningen kommer till stånd. Olägenheterna, särskilt vad gäller användningen av kemiska medel och gödsel, får anses vara av sådan karaktär och omfattning att de i och för sig kan utgöra hinder för den begärda avstyckningen. Det har i ärendet inte heller framkommit motstående intressen av sådan styrka att de bör väga över (jfr 3 kap 10 § FBL). Hänsyn bör också tas till att det hittills inte har funnits någon bebyggelse på den tillämnade styckningslotten, låt vara att det redan har meddelats byggnadslov för uppförande av ett hus på tomten. Som lantbruksstyrelsen har varit inne på kan det i sådana fall finnas anledning att pröva en alternativ placering av bostadshuset som medför mindre intrång för jordbruksdriften. Såvitt framkommit har någon sådan prövning inte gjorts i det aktuella fallet.

Sammanfattningsvis anser jag - även med beaktande av den allmänna grundsatsen att fastighetsbildande åtgärder inte bör underkastas onödigt hårda restriktioner - att den tillämnade avstyckningen skulle medföra olägenheter av sådan betydelse för jordbruksnäringen att hinder bör anses föreligga enligt 3 kap 6 § 2 st FBL. Fastighetsbildningsmyndigheten har alltså haft fog att inställa förrättningen.

Det sagda leder till att HovR:ns utslag bör undanröjas och TR:ns slut fastställas.