Avstyckning

Beskrivning saknas!

Rättsfall22

MÖD 2009:10: Strandskyddsdispens ----- Det har saknats fog att förena en strandskyddsdispens för en komplementbyggnad/gäststuga med ett villkor att byggnaden inte får inredas med kök då strandskyddets syfte inte motverkas av ett sådant villkor.
MÖD 2017:43: Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.
NJA 1984 s. 122: Fråga huruvida avstyckning för bostadsändamål från en jordbruksfastighet bör ske. 3 kap 1 § och 6 § 2 st fastighetsbildningslagen.
MÖD 2015:50: Avstyckning ----- Frågan i målet var om en avstyckad fastighet var lämpad för sitt ändamål. Styckningslotten omfattade 21 hektar mark, varav 13 hektar utgjorde skog. MÖD fann att skogsarealen med råge översteg vad som inom överskådlig tid kunde behövas för att täcka bostadens vedbehov. MÖD gjorde därför bedömningen att styckningslotten inte var lämpad som bostadsfastighet. Enligt förvärvarna av den avstyckade lotten skulle fastigheten användas för ett kombinerat jord- och skogsbruk. MÖD fann emellertid att åkerarealen på styckningslotten, uppgående till 8 hektar, var för liten för att fastigheten skulle bedömas som jordbruksfastighet. Bedömningen fick därför göras utifrån en användning som skogsfastighet. För en skogsfastighet gäller att den ska vara lämplig för sitt ändamål och ge godtagbart ekonomiskt utbyte. MÖD fann att arealen i detta fall var för liten för att fastigheten skulle vara lämpad för skogsändamål och upphävde därför underinstansernas avgöranden och ställde in förrättningen.
MÖD 2012:55: Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning, varefter kommunen överklagade förrättningen. Lantmäteriet och kommunen var oeniga om resultatet av samrådet som genomförts i fastighetsbildningsärendet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att samråd kan ske formlöst. Om kommunen uppfattas som negativ till fastighetsbildningen, eller om svaret är oklart och ärendet drar ut på tiden, ska lantmäterimyndigheten emellertid hänskjuta ärendet till nämnden för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL. I vart fall måste det åligga lantmäterimyndigheten att i egenskap av beslutande myndighet begära ett tydligt svar från nämnden innan handläggningen fortsätter. Eftersom så inte skett har det inte funnits förutsättningar för Lantmäteriet att fatta beslut om avstyckning. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat målet för förnyad prövning hos lantmäterimyndigheten.
NJA 1984 s. 803: Mot fastighetsbildningsmyndighets beslut om avstyckning från en viss fastighet förs talan av ägaren till en grannfastighet som inte berörs av själva avstyckningsåtgärden. Till grund för talan åberopar klaganden att beslutet innebär en sådan avvikelse från byggnadsplan som enligt 3 kap 2 § 3 st FBL fordrar särskilt tillstånd av planmyndighet, att sådant tillstånd inte har sökts och att han därigenom blivit betagen den rätt att yttra sig hos planmyndigheten angående avvikelsen som tillkommit honom enligt 1 § 2 st fastighetsbildningskungörelsen (1971:762). Fråga huruvida en sådan talan kan upptas till prövning.
NJA 2017 s. 708: Avstyckning. Det bör inte vara uteslutet att även skogsmark som är intressant för det aktiva skogsbruket tillförs en bostadsfastighet på landsbygden, om det behövs för att tillgodose bostadsfastighetens ändamål, exempelvis för uttag av virke och ved för husbehov. När marken behövs för uttag av virke och ved får den dock bara med viss marginal överstiga bostadsfastighetens behov. När skogsmarken inte är intressant för det aktiva skogsbruket, bör hinder inte möta mot att låta sådan mark ingå i något högre utsträckning. En bostadsfastighet med komplement av skogsmark kan bestå av mer än ett skifte.
NJA 1990 s. 800: Mot fastighetsbildningsmyndighets beslut om avstyckning från en viss fastighet förs talan av ägare till grannfastigheter, som inte berörs av själva avstyckningsåtgärden, på den grunden att beslutet innebär en otillåten avvikelse från detaljplan. Denna talan har ansetts ej kunna upptas till prövning. 3 kap 2 § 1 st fastighetsbildningslagen (1970:988) i dess lydelse efter d 1 juli 1987 samt 15 kap 6 § 3 st samma lag.
NJA 2002 s. 613: Fråga huruvida inskrivningsmyndighets beslut om lagfart kan undanröjas när i det överklagade ärendet framkommit uppgifter som, om de hade varit kända för myndigheten, hade medfört att lagfart inte bort meddelas utan närmare undersökning. Tillika fråga om rättegångskostnader i tvistigt lagfartsärende. 19 kap. 16 § och 20 kap. 5 och 7 §§ JB.
NJA 1984 s. 93: Fråga om betydelsen i ersättningshänseende av att beträffande avstyckningsplaneområde meddelats tätbebyggelseförbud jämlikt 168 § byggnadslagen dels i fall av inlösen enligt 41 § byggnadslagen (I) och dels i fall av expropriation för tätbebyggelse (II).
NJA 1985 s. 429: Vid avstyckningsförrättning tillades styckningslotten med stöd av 10 kap 5 § 2 st FBL rätt att som servitut i stamfastigheten nyttja samfälld väg, som enligt förrättningskartan gick genom en byggnad på en intilliggande fastighet. Ägaren av denna fastighet har ansetts vara sakägare vid förrättningen.
NJA 1999 s. 735: Fråga om bestämmelser för stadsplan och för naturreservat hindrar en avstyckning inom det område där bestämmelserna gäller. 3 kap 2 § fastighetsbildningslagen.
NJA 1985 s. 110: Aktualitetskravet i 3 kap 1 § 2 st FBL har ansetts ej vara uppfyllt i fråga om avstyckning för nybyggnad som skulle ha inneburit tätbebyggelse utanför detaljplanelagt område, när regeringen vägrat behövlig dispens för nybyggnaden.
NJA 1983 s. 395: Fråga huruvida avstyckning för bostadsändamål från en jordbruksfastighet kan anses medföra olägenhet av någon betydelse för jordbruksnäringen. 3 kap 6 § 2 st fastighetsbildningslagen.
RH 2006:1: Fastighetsbildningslagen. En skogsfastighet omfattande ca 364 ha delades vid avstyckning upp i fyra nya skogsfastigheter om ca 77 ha, 83 ha, 75 ha samt 129 ha. Staten ålades att betala svarandens rättegångskostnader.
RH 2007:25: Avstyckning från jordbruksfastighet har ansetts medföra olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen.
RH 2001:32: Avstyckning av ett område kring en sjöbod på Bohuskusten för fastighetsbildning utan anknytning till någon bostads- eller jordbruksfastighet har ansetts strida mot såväl kravet på att en fastighet skall vara varaktigt lämpad för sitt ändamål som kravet på att fastighetsbildning skall ske så att bl.a. strandskyddet inte motverkas (3 kap. 1 § och 2 § 2 st. fastighetsbildningslagen).
NJA 2000 s. 10: Arrende har efter fastighetsreglering kommit att gälla i två fastigheter. Ägarna till de båda fastigheterna har härigenom blivit gemensamt förpliktade gentemot arrendatorn vad avser arrendet i dess helhet. Det har ansetts råda nödvändig processgemenskap mellan fastighetsägarna. Även fråga om tillämpning av 14 kap 8 § andra stycket rättegångsbalken.
NJA 1981 s. 581: Fråga om tillåtligheten av avstyckning för bebyggelse inom strandskyddsområde. 3 kap 2 § 2 st fastighetsbildningslagen. - Såväl länsstyrelse som byggnadsnämnd har ansetts äga behörighet att fullfölja talan mot avgörande, varigenom HovR i fråga om inställd förrättning för avstyckning inom område, där varken stadsplan eller byggnadsplan gällde, på sakägares besvär återförvisat ärendet till fastighetsbildningsmyndigheten för fortsatt behandling av avstyckningsfrågan. 18 kap 1 § 2 st fastighetsbildningslagen.
NJA 1987 s. 730: I samband med förrättning för avstyckning ansökte ägare av styckningslott om fastighetsreglering bestående i överföring av mark till styckningslotten från angränsande fastighet. Rätt att påkalla fastighetsregleringen har ansetts inte tillkomma sökanden, eftersom han inte var ägare av fastighet. 5 kap 3 § FBL.
NJA 1998 s. 610: En kommun överlät genom ett köpekontrakt ett område av en fastighet med förbehåll för kommunfullmäktiges godkännande. Fastän de kommunala representanter som undertecknade köpekontraktet inte var behöriga att binda kommunen vid köpet och kommunen hade obegränsad frihet att tillträda eller förkasta avtalet, har ett villkorligt köp enligt 4 kap 4 § JB ansetts föreligga när köpekontraktet undertecknats. Fristen för ansökan om fastighetsbildning enligt 4 kap 7 § JB har börjat löpa från samma tidpunkt.
NJA 1984 s. 60: Fråga huruvida avstyckning, som innehar avvikelse från arealbestämmelser i byggnadsplan, enligt 3 kap 2 § 3 st fastighetsbildningslagen kunde ske utan byggnadsnämndens medgivande.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator