NJA 1984 s. 807

Domskäl

TR:n (tingsfiskalen Thuresson) anförde i dom d 7 maj 1981: E.N. har till utveckling av sin talan anfört: Det var makarnas avsikt vid tillkomsten av avtalet d 9 sept 1975 att genom avtalet få till stånd en bodelning, som skulle äga giltighet efter att makarna vunnit äktenskapsskillnad från varandra. De avtalade om fördelningen sinsemellan av all egendom de ägde. Eftersom de var helt överens, fanns ej anledning att påkalla förordnande av skiftesman för att förrätta bodelningen. Efter äktenskapsskillnaden verkställdes bodelning i enlighet med avtalet med undantag av arvet efter A.L. vilket i huvudsak avsåg de i målet aktuella fastigheterna och tomträtterna. Anledningen till att avtalet d 9 sept 1975 inte kom att verkställas i denna del i samband med äktenskapsskillnaden var att arvskiftet efter A.L. då ej ägt rum. I efterhand - år 1980 - har hon fått vetskap om att arvskifte ägde rum d 1 jan 1976 samt att H.N. med arvskiftet som fångeshandling inskrivits i fastighets- resp tomträttsböckerna som lagfaren ägare till hälften av fastigheterna samt som innehavare till hälften av tomträtterna. - Avtalet d 9 sept 1975 mellan henne och H.N. tillkom som ett avtal om blivande bodelning och skall efter parternas lagakraftvunna dom om äktenskapsskillnad betraktas som ett bindande bodelningsavtal. Avtalets innehåll har jämväl bekräftats genom brev d 7 juni 1976 från H.N. till henne. Avtalet d 9 sept 1975 innefattar i sin egenskap av bodelningsavtal och sitt innehåll ett giltigt fång för E.N. till 1/4 av fastigheterna och tomträtterna. I vart fall utgör avtalet bevis om att fastigheterna och tomträtterna vid en kommande bodelning skall anses ingå i H.N:s giftorättsgods; parterna har haft rätt att avtala i strid mot innehållet i det äktenskapsförord som upprättades då parterna ingick äktenskap med varandra.

H.N. har genmält: Vad angår det av E.N. i första hand framställda yrkandet bestrids att giltigt fång uppkommit för E.N. genom avtalet d 9 sept 1975; avtalet är ej att anse såsom en gällande bodelning mellan parterna då det ej upprättats i den för bodelning stadgade formen genom skriftlig bekräftelse på handlingen av två vittnen. - Vidkommande E.N:s andrahandsyrkande är TR:n ej behörig att uppta yrkandet till prövning då det ankommer på skiftesman vid kommande bodelning att avgöra frågan huruvida fastigheterna och tomträtterna ingått i H.N:s giftorättsgods. - För den händelse TR:n anser sig behörig att vid prövning uppta E.N:s i andra hand framställda yrkande bestrids yrkandet på den grund att avtalet d 9 sept 1975 ej är giltigt, eftersom det ej ingåtts i äktenskapsförords form vilket är nödvändigt för att vinna rättsligt beaktande vid en förändring av påstått slag av makarnas förmögenhetsordning.

Domskäl. E.N. har som skriftlig bevisning åberopat avtalet d 9 sept 1975 samt ett brev d 7 juni 1976 undertecknat Hans.

Det är ostridigt i målet att vid tiden för ingående av avtalet d 9 sept 1975 gällde äktenskapsförord mellan parterna som innebar att bl a makes tillkommande arv skulle utgöra dennes enskilda egendom. Parterna är vidare ense om att avtalet i fråga upprättats såsom ett föravtal om bodelning inför förestående äktenskapsskillnad samt att avtalet ej haft egenskapen av äktenskapsförord.

Det framgår av avtalet att det undertecknats av parterna men icke med vittnen. Avtalet uppfyller därför ej formkraven för en bodelning.

Ett föravtal om bodelning kan inte bli gällande såsom bodelning efter vunnen dom å äktenskapsskillnad om inte avtalet är upprättat i den för bodelning stadgade formen. Frågan huruvida H.N. efter äktenskapsskillnaden bekräftat avtalets innebörd påverkar inte denna TR:ns bedömning. Effekten av ett föravtal, som ej upprättats i den för bodelning stadgade formen, inträder först när bodelning skett i enlighet med föravtalet. TR:n finner inte att E.N. i målet visat att hon har bättre rätt än H.N. till någon del av de aktuella fastigheterna och tomträtterna.

Vidkommande E.N:s andrahandsyrkande finner TR:n, som anser H.N:s invändning om rättegångshinder häremot framställd i rätt tid, ej hinder föreligga i TR:ns behörighet. Invändningen ogillas därför. Vid en härefter företagen prövning av E.N:s talan finner TR:n det inte visat i målet att H.N:s enskilda egendom i berört hänseende ändrat karaktär till giftorättsgods. En sådan förändring av förmögenhetsordningen i makarnas äktenskap kräver äktenskapsförords form.

På grund av vad ovan anförts skall käromålet i sin helhet ogillas.

Domslut

Domslut.

- H.N:s invändning om rättegångshinder lämnas utan bifall.

- Käromålet ogillas.

Domskäl

Domskäl. Parterna har i HovR:n å ömse sidor åberopat de grunder och omständigheter som de enligt överklagade domen åberopat vid TR:n samt därutöver anfört bl a följande.

E.N.: Mellan parterna har träffats föravtal om bodelning. Enligt avtalet skall hon vid kommande bodelning tillskiftas viss H.N. tillhörig enskild egendom. Föravtal om bodelning kan ske formlöst. Parterna har rätt att med bindande verkan förordna om överföring av enskild egendom från en make till en annan, eftersom övergången av äganderätten till egendomen sker först efter äktenskapets upplösning. Efter äktenskapets upplösning finns inte längre något krav på äktenskapsförord för att överföra enskild egendom från en part till en annan. - Om HovR:n skulle finna att föravtal om bodelning före äktenskapsskillnad kräver äktenskapsförord för att föra över enskild egendom från en make till en annan gör hon gällande att den bekräftelse som H.N. gjort i brev d 7 juni 1976, således efter äktenskapsskillnadsdomen men innan bodelning gjorts, innebär att parterna vid detta tillfälle träffat föravtal om bodelning. Vid denna tidpunkt erfordrades ej äktenskapsförord för att överföra enskild egendom från en part till en annan. - I tredje hand gör hon gällande att H.N. genom det av honom till henne d 7 juni 1976 skrivna brevet utfäst sig att till henne såsom gåva överföra hälften av hans del av arvet efter A.L. och att denna utfästelse har laga verkan. Hon gör gällande att hennes rätt till arvet efter A.L. grundar sig på denna skriftliga utfästelse om gåva.

H.N.: Beträffande E.N:s yrkande om att HovR:n skall fastställa att hon skall gottgöras 1/4 av de aktuella fastigheternas och tomträtternas värde må - för den händelse HovR:n inte avvisar yrkandet - framhållas att yrkandet är otydligt formulerat såtillvida att det är oklart vad hon menar med värdet. Vad hon i HovR:n anfört om att brevet d 7 juni 1976 innebär antingen att parterna vid detta tillfälle träffat föravtal om bodelning eller att H.N. därigenom gjort utfästelse om gåva innefattar nya grunder. Detta utgör en otillåten taleändring, varför hennes talan i denna del skall avvisas.

I målet har vid olika tidpunkter lämnats uppgifter om förestående eller redan skedda försäljningar av de aktuella fastigheterna och tomträtterna. E.N., som i HovR:n uttryckligen sagt sig vidhålla sina tidigare yrkanden, har därutöver under hänvisning till att "de i målet aktuella fastigheterna" försålts yrkat att HovR:n "i tredje hand" måtte fastställa att hon vid kommande bodelning eller eljest skall gottgöras 1/4 av de ifrågavarande fastigheternas och tomträtternas värde. Som grund för sistnämnda yrkande har hon åberopat dels att avtalet d 9 sept 1975 är att anse som ett föravtal som skall vara bindande för parterna vid kommande bodelning, alternativt att den bekräftelse som H.N. gjort i brevet d 7 juni 1976 innebär att parterna vid detta tillfälle träffat sådant föravtal, dels att samma brev innefattar utfästelse om gåva.

HovR:n finner visserligen att det nu ifrågavarande yrkandet får anses stödja sig på väsentligen samma grunder som de ursprungliga yrkandena. Oavsett om E.N. i och för sig ändrat sin talan beträffande fastighets- och tomträttsandelarna till att avse dessas värde, kan yrkandet emellertid såsom väckt först i HovR:n med hänsyn till innehållet i 13 kap 3 § 2 st RB inte upptagas till prövning. Hennes vadetalan skall därför avvisas i denna del.

Vad beträffar vadetalan i övrigt finner HovR:n vad härstädes förekommit inte föranleda annan bedömning än den TR:n gjort.

Domslut

Domslut. HovR:n avvisar E.N:s vadetalan såvitt därigenom yrkats rätt för henne att vid bodelning eller eljest gottgöras 1/4 av värdet av de i målet aktuella fastigheterna och tomträtterna.

HovR:n fastställer TR:ns domslut.

E.N. sökte revision och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

H.N. bestred ändring.

Sedan målet föredragits fattade HD (JustR:n Hult, Welamson, Knutsson, Gregow och Freyschuss, referent) d 20 juni 1984 följande beslut: "E.N. har gjort gällande, att hinder inte förelegat mot prövning av hennes först i HovR:n framställda yrkande att hon vid kommande bodelning eller eljest skall gottgöras 1/4 av värdet av de i målet aktuella fastigheterna och tomträtterna jämte den avkastning och ränta därå som lagligen kan utgå.

H.N. har bestritt att sådan taleändring får ske i högre rätt.

E.N. får antagas ha först under rättegången fått kännedom om att fastigheterna och tomträtterna försålts. Vid sådant förhållande finner HD med stöd av grunderna för 13 kap 3 § 1 st 1 RB, att E.N. ägt rätt att ändra sitt yrkande på sätt skett trots att fråga är om fastställelsetalan.

HD upphäver HovR:ns beslut att avvisa E.N:s talan i förevarande del."

Efter föreläggande därom preciserade E.N. sitt i tredje hand framställda yrkande på sätt som framgår av HD:s domslut. H.N. gjorde inte någon erinran mot E.N:s precisering av sin talan.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Svensson, hemställde i betänkande om följande dom: Domskäl. I HD har E.N., utöver vad hon åberopat i HovR:n, till stöd för sin talan påstått att avtalet d 9 sept 1975, om detta inte skulle anses utgöra föravtal till bodelningsuppgörelse, innefattar en bindande utfästelse om gåva till henne av hälften av H.N:s del av arvet efter A.L..

Vad först gäller E.N:s i första och andra hand framställda yrkanden gillar HD den bedömning underinstanserna gjort.

HD behandlar härefter E.N:s i tredje hand framställda yrkande.

E.N. har gjort gällande att överenskommelsen d 9 sept 1975 mellan henne och H.N. utgjort ett föravtal om bodelning inför deras äktenskapsskillnad. Hon har därvid hävdat att H.N. lagligen ägt förfoga över sitt arv efter A.L. på sätt skett i föravtalet även om arvet enligt mellan dem upprättat äktenskapsförord utgjort H.N:s enskilda egendom. Hon har vidare påstått att H.N. därigenom tillgodosett E.N:s anspråk på vederlag enligt GB.

H.N. har genmält: Genom det äktenskapsförord som ingåtts mellan H.N. och E.N. har giftorättsgemenskap varit utesluten och någon bodelning i anledning av äktenskapsskillnaden skulle ej komma till stånd. Avtalet d 9 sept 1975 kan därför inte betraktas som ett föravtal om bodelning. För att ett giltigt avtal om förestående bodelning skall föreligga skall det upprättas i samma form som är föreskriven beträffande bodelning. Med hänsyn till att mellan makarna ej rådde giftorättsgemenskap kunde ändring av makarnas ekonomiska relationer före äktenskapets upplösande inte ske genom föravtal utan endast genom ingående av ett nytt äktenskapsförord.

Mellan makarna förelåg ett vederbörligen registrerat äktenskapsförord med innehåll att vad make erhöll i arv, gåva eller testamente skulle vara dennes enskilda egendom samt att övrig egendom skulle utgöra makes giftorättsgods.

Av äktenskapsförordets lydelse framgår att i äktenskapet rått giftorättsgemenskap och att i vart fall beträffande makarnas giftorättsgods bodelning kunde ske. E.N. och H.N. har ägt att genom föravtal träffa överenskommelse om hur kommande bodelning av giftorättsgodset skulle ske. Något särskilt krav på formen för föravtal anses inte gälla, och avtalet avd 9 sept 1975 kan därför inte anses ogiltigt av denna anledning.

E.N. har inte ens gjort gällande någon omständighet till stöd varför hon ägt rätt till vederlag ur H.N:s enskilda egendom, och hennes påstående därom kan därför inte vinna beaktande.

Frågan är om makar genom föravtal om bodelning i anledning av förestående äktenskapsskillnad även utan vederlagsanspråk äger bestämma om fördelningen av enskild egendom. Något uttalande i förarbetena till GB i detta hänseende synes inte föreligga. Inom doktrinen har olika uppfattningar uttalats om vilken egendom ett föravtal om bodelning kan omfatta. Enligt en uppfattning kan överenskommelse om fördelning av enskild egendom genom föravtal endast ske om det föreligger vederlagsanspråk (Schmidt, Äktenskapsrätt, 1980, s 183 f). Enligt en annan åsikt kan makar i föravtal fritt bestämma även över fördelningen mellan dem av enskild egendom oberoende av om vederlagsanspråk föreligger eller inte (Sundberg i SvJT 1964, s 30 not 54, och Gunvor Wallin, Familjerättsliga avtal, 1981, s 20 f). Det finns även många andra uttalanden, som utgör starkt stöd för att makar genom föravtal om bodelning kan bestämma om fördelningen mellan dem även av makes enskilda egendom (Gunvor Wallin, Om avtal mellan makar, 1958, s 58 f, Lars Tottie, Giftermål och skilsmässor, 1974, s ll3 f och SOU 1981:85, s 246 f).

Med hänsyn till att föravtalet i ett fall som det förevarande avser att reglera makarnas egendomsförhållanden efter äktenskapsskillnad, kan någon konflikt med de bestämmelser som gäller beträffande makars egendomsförhållanden under äktenskapet inte anses föreligga. Vid bodelning efter äktenskapets upplösning har makar möjlighet att förfoga över sin egendom genom att avstå från giftorättsgods eller enskild egendom till förmån för andra maken, eftersom bodelningsreglerna i detta hänseende är dispositiva. Ett föravtal gäller endast makarna emellan.

Borgenärernas intressen tillgodoses genom bestämmelserna i 13 kap 14 § GB. Med hänsyn till vad nu anförts synes något sakligt skäl inte föreligga mot att låta make redan i ett föravtal i anledning av förestående äktenskapsskillnad få förfoga över enskild egendom på sätt H.N. gjort. E.N:s fastställelsetalan enligt tredjehandsyrkandet skall sålunda bifallas. Skäl saknas att inte bestämma värdet av fastigheterna och tomträtterna samt avkastningen och räntan efter de grunder E.N. angivit.

Domslut. Med ändring - - - se HD:s dom - - - fyra procentenheter.

Domskäl

Domskäl. I HD har E.N., utöver vad hon åberopat i HovR:n, till stöd för sin talan påstått att avtalet d 9 sept 1975, om detta inte skulle anses utgöra föravtal till bodelningsuppgörelse, innefattar en bindande utfästelse om gåva till henne av hälften av H.N:s del av arvet efter A.L..

E.N:s i första hand framställda yrkande om bättre rätt till viss del av fastigheterna och tomträtterna kan, vid det förhållandet att avtalet d 9 sept 1975 inte haft den verkan att ifrågavarande egendom överförts till henne, ej vinna bifall.

I fråga om E.N:s i andra hand framställda yrkande finner HD ej skäl frångå den bedömning underinstanserna gjort.

HD behandlar härefter E.N:s i tredje hand framställda yrkande.

Mellan makarna förelåg ett vederbörligen registrerat äktenskapsförord med innehåll att vad make erhöll i arv, gåva eller testamente skulle vara dennes enskilda egendom samt att övrig egendom skulle utgöra makes giftorättsgods. Då giftorättsgemenskap således rått i äktenskapet, skulle bodelning ske vid äktenskapets upplösning.

Av familjerättsliga grundsatser följer att makar äger att med avseende på förestående äktenskapsskillnad, med verkan mellan makarna, träffa avtal om bodelning och vad som har samband därmed (jfr 11 kap 16 § GB). Sådant avtal behöver inte upprättas i den form som är stadgad för bodelningsavtal (se NJA 1978 s 497). Det kan inte anses föreligga hinder mot att makar i ett avtal av detta slag träffar överenskommelse även om fördelning av egendom, som på grund av äktenskapsförord är enskild egendom (jfr SOU 1981:85 s 246 f).

Vid angivna förhållande skall E.N:s nu förevarande yrkande bifallas.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns domslut fastställer HD att H.N. vid kommande bodelning eller eljest skall gottgöra E.N. 1/4 av värdet av fastigheterna Furusund 2:168 och Furusund 2:169 i Norrtälje kommun samt av tomträtterna till Dynekilen 2 och Nockteglet 3 i Stockholms kommun jämte avkastning och ränta. Värdet skall utgöra värdet vid tidpunkten för ingående av försäljningsavtal för resp objekt, dvs såvitt avser fastigheterna Furusund 2:168 och 2:169 d 19 maj 1981 samt såvitt avser tomträtten till Dynekilen 2 d 23 dec 1980 och tomträtten till Nockteglet 3 d 11 juni 1980. Avkastningen av fastigheterna och tomträtterna skall motsvara avkastningen enligt H.N:s avlämnade självdeklarationer såvitt avser tiden efter domen på äktenskapsskillnad. Ränta skall utgå på ersättningarna för envar fastighet och tomträtt från den ovan angivna tidpunkten för fastighetens eller tomträttens försäljning tills betalning sker, beräknad för år efter en räntefot som utgörs av vid varje tid gällande diskonto med tillägg av fyra procentenheter.

JustR Knutsson var av skiljaktig mening beträffande motiveringen såvitt rörde E.N:s i tredje hand framställda yrkande och anförde i den delen följande: Genom den inför förestående äktenskapsskillnad träffade skriftliga överenskommelsen d 9 sept 1975 enades makarna bl a om viss fördelning av arvet efter A.L., vilket på grund av äktenskapsförord var mannens enskilda egendom. Det har inte framkommit någon omständighet som föranleder att H.N. inte skulle vara bunden av denna överenskommelse i förhållande till E.N.. Hennes i tredje hand framställda yrkande skall därför bifallas.