NJA 1985 s. 110

Fastigheten Rösa Frälsegård 4:5 är en jordbruksfastighet om sammanlagt ca 70 ha, varav 8 ha utgör åker, 55 ha skogsmark och 5 ha betesmark. Fastigheten ägs av K-Å.H.. Den arrenderas av I.A. och sambrukas av denne med Rösa Frälsegård 4:4, som har 12 ha åker. J.L. och E.M. hyr och bebor en byggnad på Rösa Frälsegård 4:5. Genom köpekontrakt d 21 juni 1982 förvärvade J.L. och E.M. ett område om ca 30 00 m 2 av fastigheten. Under åberopande av köpekontraktet ansökte K-Å.H. d 23 juni 1982 hos fastighetsbildningsmyndigheten i Vetlanda lantmäteridistrikt om avstyckning av området - härefter kallat lotten A. Fastighetsbildningsmyndigheten beslöt d 1 sept 1982 att inställa avstyckningsförrättningen.

J.L. och E.M. anförde besvär hos Jönköpings TR, fastighetsdomstolen, och yrkade att fastighetsbildningsmyndighetens beslut måtte undanröjas.

TR:n (lagmannen Wibling, rådmannen Thorelli, fastighetsrådet Olsson och två nämndemän) anförde i utslag d 19 maj 1983 bl a: Yrkanden m m. I överklagade beslutet angavs ändamålet med den begärda fastighetsbildningen vara följande: Tomtplatsen skall användas för bostadsändamål och som uppställningsplats för entreprenadmaskiner. J.L. har en schaktningsfirma med stora maskiner. Han behöver plats för parkering av dessa samt för reparation och tillsyn av maskinerna. Reparationerna sker ofta på kvällar och helger, vilket kan verka störande för grannar. Han vill därför inte bygga i närheten av annan bebyggelse. Utfarten från nu använd tomtplats är från siktsynpunkt olämplig.

Av handlingarna framgår bl a följande: Det område som föreslås till avstyckning är beläget ca 700 m norr om det stadsplanelagda Sjunnens samhälle. Avståndet till Skede byggnadsplanelagda område är ca 2 km. Tätbebyggelse föreligger. Intill lotten A har år 1955 rests en minnessten efter konstnären L.F.. Enligt kommunöversikt för Vetlanda kommun, antagen av kommunfullmäktige d 16 mars 1977, är ifrågavarande fastighet belägen inom område, där endast byggnadslagstiftningens generella regler gäller, men inom område för markanvändningsplan. Kommunfullmäktige antog d 17 mars 1982 en områdesplan för Vetlanda - Ekenässjön - Holsby - Sjunnen. Enligt områdesplanen ligger Rösa Frälsegård 4:5 inom ett s k "jordbruksområde" i ett yttre planområde. I områdesplanen uttalas att exploatering av åkermark ej skall ske då annan lösning kan erhållas samt att de "jordbruksområden" som anges i planen förutsätts bli bevarade.

J.L. och E.M. ansökte i jan 1981 om byggnadslov för uppförande av ett bostadshus och ett garage på lotten A. Byggnadsnämnden avslog i febr 1981 ansökningen under följande motivering:

För området gäller utomplansbestämmelser och nybyggnad är hänförlig till tätbebyggelse. Utmed allmänna vägen finns idag åtskilliga bostadsfastigheter. Ytterligare bebyggelse bör ej komma till stånd utan föregående planläggning.

J.L. och E.M. överklagade byggnadsnämndens beslut. LSt:n undanröjde genom beslut d 19 maj 1981 byggnadsnämndens beslut samt visade ärendet åter till byggnadsnämnden för ny handläggning. LSt:n motiverade sitt beslut på följande sätt:

Byggnadsföretaget måste anses innefatta tätbebyggelse. Ny sådan bebyggelse får enligt 56 § 1 mom 4 st byggnadsstadgan inte medges utanför detaljplanelagt område, såvida det inte är fråga om antingen nybyggnad för tillgodoseende av jordbrukets, skogsskötselns, fiskets eller därmed jämförligt behov eller om sådan tätbebyggelse av mindre omfattning varom stadgas i 5 § byggnadsstadgan (TR:ns anm: Skall rätteligen vara byggnadslagen), dvs sådan tätbebyggelse av mindre omfattning som kan lämplighetsprövas i samband med ansökan om byggnadslov. Endast om särskilda skäl föreligger får undantag från detta nybyggnadsförbud medges enligt 67 § 1 mom byggnadsstadgan. - Avsikten med byggnadsföretaget kan inte anses vara att tillgodose någon av sagda näringars behov. Byggnadsföretaget kan heller inte anses utgöra tätbebyggelse av mindre omfattning. Den omständigheten att en rörelse som den ifrågavarande inte bör förläggas alltför nära bostadshus tillsammans med klagandenas berättigade krav på en bostad i anslutning till den plats där verksamheten bedrivs utgör dock enligt LSt:ns mening ett särskilt skäl att medge undantag från tätbebyggelseförbudet. LSt:n anser vidare att byggnaden med hänsyn till sitt läge inte kommer att försvåra den framtida markanvändningen i området på sådant sätt att dispens bör vägras. Med hänsyn härtill finner LSt:n att dispens från tätbebyggelseförbudet bör kunna lämnas.

Byggnadsnämnden bordlade genom beslut d 9 juni 1981 ärendet om byggnadslov i avvaktan på fastighetsbildningsmyndighetens prövning.

Fastighetsbildningsmyndigheten anförde i överklagade beslutet att avstyckning stred mot bestämmelserna i 3 kap 1, 3 och 6 §§ FBL och därför ej fick ske. I sin motivering anförde fastighetsbildningsmyndigheten bl a följande.Prövningen enligt 3:1 FBL

Enligt 3 kap 1 § FBL skall Fastighetsbildning ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Villkoret gäller både lotten A och stamfastigheten. Lotten A är avsedd för bostadsändamål och maskinstation. Den ligger inne i ett bestående jordbruksområde. Störningen från jordbruket i samband med gödselspridning och ogräsbekämpning liksom dammbildning och buller kan inte uteslutas. Vatten- och avloppsfrågan kan lösas. Siktförhållandena vid utfarten är tillfredsställande. Trafikmängden på allmänna vägen uppgår till ca 700 fordon per dygn. Några allvarliga bullerstörningar från trafiken torde inte uppkomma om byggnaden förläggs minst 50 m från vägen. Med hänsyn till risken för störningar från jordbruket bedöms avstyckningen strida mot 3 kap 1 § FBL. Prövningen enligt 3:3 FBL

Enligt områdesplanen skall ifrågavarande jordbruksområde ej exploateras för bostadsbebyggelse. Enligt fastighetsbildningsmyndighetens bedömning får den planerade bostadsbebyggelsen därför anses strida mot kravet på en ändamålsenlig användning av marken. Den föreslagna bebyggelsen skulle ligga mycket öppet i landskapet och dessutom i närhet av en minnessten. Byggnadsnämnden har bedömt att byggnadsföretaget kommer att inverka menligt på miljön och landskapsbilden och anser att tomtplatsen ur plansynpunkt är olämplig.

Härefter redovisar fastighetsbildningsmyndigheten LSt:ns förut angivna beslut i byggnadslovsärendet, varefter anförs:

LSt:ns beslut har vunnit laga kraft. Grannfastigheternas ägare har ej hörts i dispensärendet. Något dispensbeslut har ej meddelats. Fastighetsbildningsmyndigheten finner lika med byggnadsnämnden att den föreslagna användningen av lotten A kommer att inverka menligt på miljön och landskapsbilden och att tomtplatsen ur plansynpunkt är olämplig. En avstyckning för avsett ändamål strider dessutom mot den i områdesplanen angivna markanvändningen. Avstyckningen bedöms därför strida mot 3 kap 3 § FBL.Prövningen enligt 3:4 FBL

Siktförhållandena är relativt goda. Mot norr är det fri sikt ca 275 m, mot söder efter buskröjning och eventuell schaktning vid sidan av vägen ca 200 m. På en sträcka av 400-500 m mellan utfartsvägen från Rösa Östergård i söder och Rösatorp 1:2 m fl fastigheter i norr finns förutom utfarten från Rösatorp 1:16 endast åkerutfarter. Sträckan är den lämpligaste omkörningssträckan mellan Sjunnen och Skede. Väg nr 895 har förhållandevis mycket tung trafik bl a från sågverket i Bellö och trafiken kan förväntas öka när upprustning av sträckan Skede-Bellö blir klar. Fastighetsbildningsmyndigheten ifrågasätter om inte trafiken av bl a tunga fordon från lotten A medför väsentlig olägenhet för trafiken på vägen. Byggnadsnämnden synes dela denna uppfattning. Nu har emellertid vägförvaltningen förklarat sig inte finna skäl motsätta sig eventuell fastighetsbildning på visst villkor. Med hänsyn härtill torde man böra anse att den föreslagna avstyckningen inte strider mot 3 kap 4 § FBL.Prövningen enligt 3:6 FBL

Lotten A består av åker med däri befintligt ca 150 m2 stort stenröse. Risk för störningar mellan ägaren till lotten A och ägarna till kringliggande jordbruksfastigheter finns. Störningar kan medföra att jordbrukarna inte får full handlingsfrihet i fråga om jordbrukets bedrivande. Lottens läge i ett åkerområde medför att brukningen av resten av åkern försvåras. Sakägarna har anfört att åkern i detta avsnitt är stenig och starkt utsatt för torka och att matjordslagret på grund av terrängens lutning minskar år från år. Lutningen är emellertid måttlig och t o m under innevarande sommar som varit ovanligt torr har inte någon påtaglig skillnad mellan denna och övriga delar av åkern märkts. Den föreslagna fastighetsbildningen får anses strida mot 3 kap 6 § FBL.

J.L. och E.M. har i besvären yrkat att TR:n undanröjer fastighetsbildningsmyndighetens beslut. Som stöd för sin talan har de - med instämmande av K-Å.H. - anfört: J.L. driver en entreprenadrörelse. Han har en grävmaskin, en dumper, en lastmaskin och en mindre lastbil. J.L. utför grävningsarbeten för kommunen och åt bönder i trakten. Lotten A är centralt belägen i förhållande till de platser där han utför sina uppdrag. Han har ett starkt önskemål att ha sin bostad nära den plats där han har sina maskiner. Transportkostnaderna blir mindre och han kan ha ständig tillsyn över maskinerna. Vidare utför J.L. service, bl a svetsningsarbeten, på maskinerna under kvällstid. Maskinerna bullrar och även reparationsarbetena är störande för de kringboende. Han vill därför bo utanför tätbebyggt område för att undvika konflikter med grannar. Lotten A är belägen på den sämsta delen av åkermarken till Rösa Frälsegård 4:5. Marken är stenig och jordmånen är dålig. Därför är jorden knappt värd att bruka. Lotten A ligger vidare intill en hög stengärdsgård med kraftig nivåskillnad till den angränsande fastigheten Rösa Frälsegård 1:16. På lotten finns också det stora stenröset, som försvårar brukningen. Det finns idag ett tiotal gårdar i Rösa by men inte någon aktiv lantbrukare. I.A., som arrenderar Rösa Frälsegård 4:3, är regionchef för lantmannaföreningen i Eksjö och sköter som bisyssla tre gårdar på sin fritid.

Byggnadsnämnden har anfört: Nämnden är förvånad över att LSt:n av hänsyn till J.L:s personliga skäl i byggnadslovsärendet gav dispens från tätbebyggelseförbudet. Byggnadsnämnden vidhåller sin uppfattning att ifrågavarande område av Rösa Frälsegård 4:5 är en högst olämplig plats att lokalisera den bebyggelse som J.L. avser att uppföra. Områdesplanen är godkänd av LSt:n och utarbetad i samråd med lantbruksnämnden. Enligt planen ligger tomtplatsen inom jordbruksområde som skall bevaras för jordbruksändamål. Den sökta avstyckningen från Rösa Frälsegård 4:5 strider mot områdesplanens intentioner. Bebyggelsen på lotten A skulle inverka menligt på miljön och landskapsbilden. Vidare skulle lotten A utgöra en enklav mellan två jordbruksfastigheter, vilka påverkas negativt. J.L:s fastighet skulle utsättas för störningar från jordbruket.

Lantbruksnämnden har anfört: Åkermarken på lotten A är klassad som 3 efter en 10-gradig skala, vilket får anses vara normalt för god åkerjord inom Vetlanda kommun. Lotten A är belägen vid norra rågången av Rösa Frälsegård 4:5 och gränsar till Rösatorp 1:16, där åkermarken är väl hävdad. Bebyggelse på avstyckningen skulle kunna medföra sanitära olägenheter från jordbruket vid t ex spridning av gödsel och vid besprutning. Lantbruksnämnden har dock inte några uttalade planer beträffande nu aktuella jordbruksområde. I.A. vill emellertid öka ut sin fastighet. Under lantbruksnämndens medverkan har I.A. förstärkt sin fastighet med en avsevärd skogsareal. I.A:s fastighet är lämplig att bygga ut ytterligare.

LSt:n har tillstyrkt bifall till besvären. Efter att i förklaring till TR:n först ha redovisat aktuella planförhållanden och vad som förevarit i byggnadslovsärendet och vid syn på platsen anför LSt:n:

LSt:n har vid prövning enligt byggnadslagstiftningen funnit att särskilda skäl föreligger för dispens från det allmänna tätbebyggelseförbudet. Detta ställningstagande är resultatet av en avvägning mellan olika intressen, vilka i huvudsak också gör sig gällande även vid prövningen enligt FBL. LSt:n kan inte finna annat än att den bedömning, som gjorts av LSt:n i byggnadsärendet, måste tillmätas stor betydelse även i fastighetsbildningsärendet. - Det ligger i dispensinstitutets natur att det är fråga om en undantagssituation. I detta fall har LSt:n ansett förhållandena vara sådana att den aktuella rörelsen jämte bostadshus bör kunna tillåtas på platsen trots att lokaliseringen i viss mån inkräktar på allmänna jordbruksintressen såsom dessa kommit till uttryck i allmänna riktlinjer genom riksdagsuttalanden och av kommunen antagen områdesplan. LSt:n har därvid fäst avseende vid att det endast är en mindre areal jordbruksmark, som tas ut ur jordbruksproduktion. LSt:n har inte funnit att framtida planläggning eller andra allmänna intressen motverkas i något betydelsefullt avseende av den tilltänkta lokaliseringen. - LSt:ns bedömning i dispensärendet synes väl förenlig med de villkor, som sätts upp i 3 kap 3 § FBL. - Jämväl bedömningen enligt 3 kap 1 § FBL skall ske utifrån ett planmässigt betraktelsesätt. LSt:n delar uppfattningen att viss risk kan föreligga för sanitära olägenheter. Denna risk bör dock vägas mot bl a den fördel, som ligger i att den av J.L. bedrivna verksamheten kan bedrivas på en plats, som innebär ett minimum av störning på intilliggande bebyggelse. Villkoren i 3 kap 1 § FBL bör således inte utgöra hinder mot avstyckning. - LSt:n anser inte att den utredning, som numera föreligger i ärendet angående alternativ lokalisering av rörelsen, på något avgörande sätt förändrar tidigare bedömning av den tilltänkta bebyggelsen. - Vad slutligen beträffar minnesstenen strax norr om den tilltänkta styckningslotten anser LSt:n förhållandena vara sådana att minnesstenen inte bör utgöra hinder mot avstyckning.

Biträdande överlantmätaren Lars-Erik Apelqvist och länsantikvarie Per- Olof Ringquist har anmält skiljaktig mening till LSt:ns förklaring. På närmare angivna skäl har de anfört att avstyckningen strider mot bestämmelserna i 3 kap 1, 3 och 6 §§ FBL varför besvären bör lämnas utan bifall.

TR:n har hållit syn på platsen och därvid besett - förutom lotten A och angränsande markområden - skilda fastigheter som kommunen erbjudit J.L. och E.M. att förvärva för nu aktuell bebyggelse.

Skäl. Lotten A är enligt kommunöversikten belägen inom område där endast byggnadslagstiftningens generella regler gäller (G-område). Enligt uppgift vid huvudförhandlingen har särskild markanvändningsplan inte upprättats. Vid prövning av glesbebyggelse bör enligt kommunöversikten beaktas bl a jord- och skogsbrukets intressen, landskapets öppethållande och vård, det rörliga friluftslivets krav samt det kommunala serviceansvaret. Styckningslotten är belägen inom område med tätbebyggelse. Den är vidare belägen inom jordbruksområde i en av kommunfullmäktige antagen områdesplan, vari uttalas att exploatering av åkermark ej skall ske då annan lösning kan erhållas. Eftersom områdesplanen i övrigt inte upptager riktlinjer eller liknande för jordbrukets utveckling inom jordbruksområdet, är den närmast att anse som en markering till förmån för jordbruket i förhållande till vad i kommunöversikten angetts om G-område. Lantbruksnämnden har inte vidtagit särskilda planeringsåtgärder inom jordbruksområdet. Av i målet företett utdrag av fastighetskartan och av upplysningar vid huvudförhandlingen framgår att fastigheterna och brukningsenheterna inom jordbruksområdet inte har sådan storlek och ägoslagssammansättning att uppställda allmänna krav på fastigheternas lämplighet och jordbruksföretagens bärkraft är uppfyllda. Styckningsfastighetens åkerareal utgör 8 ha, medan den i norr angränsande fastigheten Rösatorp 1:16 har 7 ha åker och 8 ha betesmark. Behov av en strukturrationalisering av betydande omfattning föreligger.

Köpekontrahenternas syfte är att lotten A skall ha den belägenhet och omfattning som framgår av skiss. Styckningslotten, som har en areal av 30 00 m2 och inrymmer ett stenröse av betydande storlek, består i övrigt av åker. Stenröset utgör ett avsevärt hinder att bruka åkermarken kring röset. Ett borttagande av stenröset kräver kostnader, som kraftigt reducerar den fördel från brukningssynpunkt som kan erhållas därigenom. Att avskilja lotten A innebär olägenhet för styckningsfastigheten till följd av minskad areal och ändrad arrondering. En strukturrationalisering, innebärande en överföring till styckningsfastigheten av ett åkerområde om ca 0,4 ha på Rösatorp 1:16, beläget mellan utfartsvägen på denna fastighet och gränsen mot styckningsfastigheten, skulle inte medföra ekonomisk fördel från brukningssynpunkt. En sådan åtgärd förutsätter nämligen att inte endast stenröset borttages utan även en befintlig stenanhopning längs gränsen mellan de båda fastigheterna samt att en där föreliggande nivåskillnad utjämnas.

På grund av det anförda och med hänsyn till vad i övrigt förekommit i målet finner TR:n att den tillämnade avstyckningen inte medför sådan olägenhet för jordbruksnäringen, som enligt skyddsbestämmelsen för denna i 3 kap 6 § 2 st FBL utgör hinder mot avstyckningen.

Fastighetsbildningsmyndigheten har med hänsyn till risken för störningar från jordbruket funnit avstyckningen strida mot 3 kap 1 § FBL. Av de störningar som angetts torde de som kan sammanhänga med ogräsbekämpning i detta fall vara särskilt beaktningsvärda. I målet har emellertid inte framkommit att eventuella störningar skulle vara svårare än att de kan bemästras under iakttagande av de försiktighetsmått som är föreskrivna för respektive bekämpningsmedel.

I frågan huruvida hinder mot avstyckningen möter enligt 3 kap 3 § FBL har TR:n att beakta den av lagstiftaren avsedda samordningen av fastighetsbildnings- och byggnadslagstiftningarna (se HD:s uttalande härom i NJA 1978 s 261; jfr NJA 1979 s 433).

Av vad förut anförts om områdesplanen framgår att denna inte utgör ett så konkret utformat planeringsmaterial att det kan anses utesluta markanvändning för annat ändamål än jordbruk. I beslutet d 19 maj 1981 i byggnadslovsärendet har LSt:n prövat besvären "såsom avseende enbart frågan om dispens från rådande nybyggnadsförbud" enligt 56 § 1 mom 4 st byggnadsstadgan och därvid funnit att "dispens från tätbebyggelseförbudet bör kunna meddelas". I prövningen får förutsättas ha ingått en planmässig bedömning motsvarande kravet i 3 kap 3 § FBL. TR:n finner inte skäl att göra en annan bedömning än vad LSt:n gjort.

På grund av LSt:ns ställningstagande i målet torde vad gäller stenröset inom styckningslotten även få förutsättas att bestämmelserna i lagen om fornminnen inte utgör hinder mot avstyckningen.

Sammanfattningsvis finner TR:n att bestämmelserna i 3 kap 1 § FBL i de hänseenden fastighetsbildningsmyndigheten angett samt bestämmelserna i 3 § och 6 § 2 st FBL inte utgör hinder mot den avsedda avstyckningen. På grund härav och då köpekontrahenterna förklarat sig ense om att komplettera köpekontraktet så att det kan läggas till grund för avstyckningen skall besvären bifallas och förrättningen återförvisas till fastighetsbildningsmyndigheten för fortsatt prövning.

Slut. TR:n undanröjer fastighetsbildningsmyndighetens inställelsebeslut och visar förrättningen åter till fastighetsbildningsmyndigheten för fortsatt handläggning av avstyckningsfrågan.

Byggnadsnämnden anförde besvär i Göta HovR och yrkade att HovR:n med undanröjande av TR:ns utslag måtte fastställa fastighetsbildningsmyndighetens beslut.

HovR:n (hovrättslagmannen Ekblad, fastighetsrådet Carlander, hovrättsrådet Paulsson-Nordling, referent, samt adj led Norén) lämnade i utslag d 31 okt 1983 besvären utan bifall.

HD

Byggnadsnämnden anförde besvär och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

J.L. och E.M. lät sig inte avhöra.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Svensson, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande utslag: Skäl. Vid tidpunkterna för domstolarnas utslag förelåg nytt beslut av byggnadsnämnden att inte meddela klagandena dispens från det allmänna tätbebyggelseförbudet. Detta beslut har ändrats av LSt:n genom beslut d 17 nov 1983, varigenom förordnades, att föreskrifterna i 56 § 1 mom 4 st byggnadsstadgan inte skulle utgöra hinder för byggnadsnämnden att meddela lov för byggnadsföretaget. Sedan byggnadsnämnden överklagat LSt:ns beslut, har emellertid regeringen genom beslut d 17 maj 1984 upphävt överklagade beslutet.

Med hänsyn till de meningsskiljaktigheter som sålunda förelåg bland planmyndigheterna angående frågan om lämpligheten av att bebygga styckningslotten, borde lagakraftägande beslut i dispensfrågan ha avvaktats av domstolarna. Den situationen föreligger nu, såsom byggnadsnämnden åberopat, att styckningslotten, avsedd för bostadsändamål, ej får bebyggas. Uppenbart är under sådant förhållande, att den fastighet som avses bildas ej kan antagas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid (3 kap 1 § 2 st FBL). Oavsett om villkoren i övrigt för fastighetsbildning är uppfyllda eller inte, föreligger alltså hinder mot den sökta fastighetsbildningen, och förrättningen skall följaktligen inställas.

Slut. Med ändring av TR:ns och HovR:ns utslag fastställer HD fastighetsbildningsmyndighetens beslut att inställa avstyckningsförrättningen.

HD (JustR:n Holmberg, Persson, Ehrner, Broomé, referent, och Gad) beslöt följande utslag:

Domskäl

Skäl. Av handlingarna i målet framgår att den begärda avstyckningen avser mark för nybyggnad för permanent och privat bruk som innefattar tätbebyggelse inom ett område som inte ingår i stadsplan eller byggnadsplan. Det kan ej anses vara fråga om tätbebyggelse av mindre omfattning som avses i 5 § 2 st byggnadslagen, och nybyggnaden skall inte tillgodose jordbrukets, fiskets, skogsskötselns eller något jämförligt behov. Därmed träffas nybyggnaden av det allmänna tätbebyggelseförbudet enligt 56 § 1 mom 4 st byggnadsstadgan (jfr 5 och 6 §§byggnadslagen), dvs byggnadslov får inte meddelas. Dispens från förbudet kan dock enligt 67 § byggnadsstadgan lämnas av LSt:n eller, efter delegation, av byggnadsnämnden. För dispens krävs särskilda skäl.

Kort före fastighetsdomstolens utslag i målet meddelade byggnadsnämnden på nytt, d 10 maj 1983, beslut att inte lämna dispens för den begärda nybyggnaden. Detta beslut ändrades d 17 nov 1983 av LSt:n, som förklarade att det allmänna tätbebyggelseförbudet inte skulle hindra byggnadsnämnden att meddela lov för byggnadsföretaget. Sedan byggnadsnämnden överklagat LSt:ns beslut, har emellertid regeringen i ett avgörande d 17 maj 1984 funnit att det i ärendet inte föreligger sådana särskilda skäl som krävs för dispens från tätbebyggelseförbudet och därför upphävt LSt:ns beslut.

Med hänsyn till regeringens beslut att vägra dispens för den bebyggelse för vilken avstyckningen skall ske kan det inte antas att den fastighet som avses bli nybildad skulle få användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Redan till följd härav föreligger, enligt 3 kap 1 § 2 st FBL, hinder mot den sökta fastighetsbildningen. Förrättningen skall följaktligen inte återupptas.

Slut. Med ändring av fastighetsdomstolens och HovR:ns utslag fastställer HD fastighetsbildningsmyndighetens beslut att inställa förrättningen.