NJA 1986 s. 426
Varken domstols fastställande av rättshjälpsavgift enligt 28 § rättshjälpslagen eller avräkningsbesked som upprättats enligt 30 § samma lag har ansetts utgöra exekutionstitel innefattande ålagd betalningsskyldighet för den rättssökande gentemot dennes biträde enligt rättshjälpslagen.
HD
I mål mellan B.P. och Y.P. angående äktenskapsskillnad vid Stockholms TR var advokaten J.S. förordnad till biträde enligt rättshjälpslagen åt B.P.. TR:n meddelade dom d 19 okt 1982. I domen fastställde TR:n J.S:s ersättning enligt rättshjälpslagen till 4 050 kr och B.P.:s rättshjälpsavgift till 4 050 kr. Domen vann laga kraft.
J.S. ansökte, med bifogande av domen, hos kronofogdemyndigheten i Stockholm om verkställighet mot B.P. för utfående av rättshjälpsavgiften, 4 050 kr.
Kronofogdemyndigheten (kronofogden T.) anförde i beslut d 17 juni 1983: För att domen skall kunna ligga till grund för verkställighet måste den innefatta en förpliktelse för gäldenären. Den av sökanden åberopade domen innehåller dock inte sådan förpliktelse utan endast en fastställelse av beloppets storlek. Kronofogdemyndigheten lämnar ansökningen utan bifall.
J.S. anförde besvär i Svea HovR och yrkade att hans ansökan om verkställighet måtte upptagas och målet återförvisas till kronofogdemyndigheten. Han hävdade, att i ett domslut, varigenom ersättning enligt rättshjälpslagen fastställs, måste intolkas en förpliktelse för den som åtnjuter rättshjälp att betala det fastställda beloppet.
HovR:n (hovrättslagmannen Groll, hovrättsråden Björnberg och Bremberg samt adj led Kjellström, referent) yttrade i beslut d 25 nov 1983:
Skäl. Genom TR:ns beslut i domen, som vunnit laga kraft, har B.P:s rättshjälpsavgift fastställts till 4 050 kr. Såvitt gäller dennes förhållande till J.S. kan beslutet inte anses innefatta någon betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som avses i 1 kap 1 § 1 st UB. Domen kan därför inte läggas till grund för verkställighet av J.S:s anspråk mot B.P.. (Jfr prop 1978/79 s 511.)
HovR:ns avgörande. HovR:n lämnar besvären utan bifall.
J.S. anförde besvär med samma yrkanden som i HovR:n.
B.P. lät sig inte avhöra.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Bergforsen, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut:
Domskäl
Skäl. Exekutionstitel skall enligt 1 kap 1 § 1 st UB innefatta betalningsskyldighet eller annan förpliktelse för att kunna verkställas. I målet är fråga, om domstols fastställande av rättshjälpsavgift enligt 28 § rättshjälpslagen får verkställas såsom innefattande ålagd betalningsskyldighet för den rättssökande gentemot dennes biträde enligt rättshjälpslagen. Enligt 27 § rättshjälpslagen skall, om biträde finns, rättshjälpsavgiften betalas till denne intill det maximibelopp som fastställts i samband med att allmän rättshjälp beviljats. Rättshjälpsavgiften får enligt samma paragraf tas ut så snart maximibeloppet har fastställts. Om biträde finns står denne risken för att inbetalning av avgiften sker. Domstolens fastställande av rättshjälpsavgift har ingen självständig betydelse för den rättssökandes betalningsskyldighet gentemot biträdet utöver att biträdet och den rättssökande vid sin slutreglering har att rätta sig efter domstolens beslut i vad det avser beloppen. Det bör även i detta sammanhang anmärkas, att undantag finns från regeln att rättshjälpsavgiften skall betalas till det biträde som fått ersättning fastställd i samma avgörande vari rättshjälpsavgiften fastställes för den rättssökande. Sålunda finns fall där maximibeloppet höjts sedan rättshjälp beviljades. Den avgift som föranletts av höjningen skall i sådant fall enligt 27 § rättshjälpslagen betalas till staten. Såsom exempel på andra undantag kan nämnas fall där biträdesbyte ägt rum och fall där biträde förordnats på ett senare stadium än när allmän rättshjälp beviljades. På grund av det anförda kan domstolens fastställande av rättshjälpsavgift enligt 28 § rättshjälpslagen inte anses exigibelt i förhållandet mellan biträdet och den rättssökande.
Fastställande av rättshjälpsavgift i mål vid allmän domstol ankommer sedan d 1 jan 1980 på domstolen. Enligt 30 § rättshjälpslagen skall när myndighet fastställt rättshjälpsavgiften avräkning genom dess försorg göras med biträdet och skall därvid från ersättningen till biträdet avräknas vad den rättssökande enligt 27 § är skyldig att utge till biträdet. I lagstiftningsärendet uttalade föredragande statsrådet (prop 1978/79:90 s 511) att det av utsökningsrättsliga regler följer att dom och beslut av allmän domstol som innefattar förpliktelse att erlägga rättshjälpsavgift är verkställbara samt att, om rätten fastställt rättshjälpsavgift enligt 28 §, avräkningsbesked som har upprättats i samband med rättens avgörande torde kunna ligga till grund för verkställighet. Efter detta uttalande har UB trätt i kraft d 1 jan 1982. I 3 kap 1 § sagda balk anges vilka exekutionstitlar som får ligga till grund för verkställighet. Avräkningen har i nu förevarande fall ej gjorts genom domstolens dom utan upprättats som en separat handling i form av en underrättelse till J.S. och har ej getts karaktär av domstolsavgörande. Någon särskild föreskrift att en sådan handling får läggas till grund för verkställighet finns ej. En avräkning hänför sig för övrigt endast till förhållandet mellan staten och biträdet respektive staten och den enskilde. På grund av det anförda kan ej heller avräkningsbeskedet läggas till grund för verkställighet.
Domslut
HD:s avgörande. HD lämnar besvären utan bifall.
HD (JustR:n Welamson, Vängby, Jermsten, Magnusson och Nyström, referent) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.