NJA 1986 s. 89
Arvsskattemål. Jämkning i testamente för utfående av laglott har påkallats först efter bouppteckningens registrering. Med hänsyn till att dödsbodelägarna haft särskild anledning att räkna med att hinna komplettera handlingarna före registreringen har laglottsanspråket beaktats efter fullföljd av talan mot TR:ns skattebeslut.
HovR:n
(Jfr 1945 s 134 I och II)
Genom inbördes testamente d 17 juni 1980 förordnade makarna S.N. och B.N. bl a att den av dem som överlevde den andre skulle erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full och oinskränkt äganderätt. S.N. avled d 26 juli 1982 och efterlämnade som dödsbodelägare makan B.N. samt fyra barn, bland dem en dotter som var född utom äktenskapet.
Dödsboet ansökte hos Norrtälje TR om anstånd med att förrätta bouppteckning. Som skäl härför angavs att faderskapsmål beträffande dottern var anhängigt vid TR:n. Anstånd beviljades till d 28 febr 1983.
Bouppteckning efter S.N. förrättades d 1 dec 1982. Den utvisade en behållning om 438 149 kr. Bouppteckningen gavs in till TR:n d 24 febr 1983. I ett följebrev angavs bl a: "Handläggningen är beroende av faderskapsmål nr T 280-82 hos er."
Dom i faderskapsmålet meddelades d 12 sept 1983. I domen förklarades S.N. vara far till dottern.
Vid inregistrering av bouppteckningen d 3 mars 1983 utlade TR:n (tingsnotarien Westlund) enligt testamentet en lott på 219 074 kr för B.N. och bestämde arvsskatten därå till 19 180 kr.
B.N. anförde besvär i Svea HovR. Hon ingav därvid en d 14 mars 1983 dagtecknad handling, rubricerad "Testamentsgodkännande", i vilken S.N:s fyra barn förklarade sig godkänna makarna Sven och B.N:s inbördes testamente "med förbehåll om att vår laglott utgår till oss". På handlingen hade B.N. tecknat en förklaring av följande lydelse: "Av ovanstående har undertecknad tagit del och godkänner detsamma".
B.N. yrkade i HovR:n att hänsyn vid skattläggningen skulle tas till testamentsgodkännandet med förbehåll för laglotter. Hon anförde att handläggningen av bouppteckningsärendet - enligt telefonsamtal med TR:n - skulle vila till dess faderskapsmålet avgjorts och att bouppteckningsärendet skulle kompletteras med testamentsgodkännande med förbehåll för laglott innan bouppteckningen registrerades. Trots detta bestämdes arvsskatten enligt det icke godkända testamentet.
Kammarkollegiet bestred bifall till besvären och anförde att det för att bröstarvingarnas rätt till laglott skall beaktas vid bestämmandet av arvsskatt fordras att yrkanden om jämkning i testamentet framställts hos TR:n senast vid fattandet av skattebeslutet.
HovR:n (hovrättsråden Hollbeck och Matton, hovrättsassessorn Westerberg samt adj led Sköllerholm, referent) anförde i beslut d 30 mars 1984:
Domskäl
Skäl. Vid arvsbeskattning beaktas testamente efter den avlidne, även om det inte godkänts eller bevakats. Har den avlidne förfogat över hela sin kvarlåtenskap genom testamente till förmån för annan än bröstarvinge, kan bröstarvinge före ärendets avgörande vid beskattningsmyndigheten påkalla att testamentet jämkas för utfående av laglott.
Vid tidpunkten för överklagade beslutet hade något yrkande om jämkning av testamentet ej framförts. På grund härav och då TR:n ej heller i övrigt förfarit felaktigt kan besvären ej föranleda ändring av TR:ns beslut.
HovR:ns avgörande. HovR:n fastställer TR:ns beslut.
B.N. anförde besvär och yrkade att HD skulle antingen undanröja HovR:ns beslut och återförvisa ärendet till TR:n eller bifalla hennes i HovR:n förda talan. Till stöd för sin talan åberopade hon att ingivaren vid telefonsamtal med TR:n hade fått beskedet att bouppteckningen kunde sändas in och att registrering inte skulle ske i avvaktan på dom i faderskapsmålet och kompletterande handlingar (testamentsgodkännande med förbehåll om laglott).
Kammarkollegiet bestred bifall till besvären.
TR:n avgav yttrande i målet. Enligt företagen utredning kunde ingen erinra sig det telefonsamtal som B.N. åberopade och någon tjänsteanteckning om ett sådant samtal hade inte gjorts. TR:n förklarade sig dock inte kunna utesluta att samtalet förekommit och att något missförstånd om dess innebörd uppkommit mellan ingivaren och den befattningshavare som mottog samtalet eller mellan skilda befattningshavare vid TR:n.
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Wahlberg, hemställde i betänkande om följande beslut: Skäl. Bouppteckningen gavs in till TR:n d 24 febr 1983 tillsammans med ett följebrev, vari angavs att handläggningen var beroende av ett faderskapsmål vid TR:n. B.N. har uppgivit, att en tjänsteman hos TR:n vid telefonsamtal med bouppteckningens ingivare, Lennart Björklund, sagt att bouppteckningen kunde skickas in och att registrering inte skulle ske innan faderskapsmålet avgjorts och testamentsgodkännande med laglottsförbehåll givits in. Av TR:ns yttrande till HD framgår att det inte kan uteslutas att det åberopade telefonsamtalet förekommit och att något missförstånd om dess innebörd uppkommit mellan ingivaren och den befattningshavare, som mottog samtalet, eller mellan skilda befattningshavare vid TR:n. Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt bör B.N.:s uppgift godtagas. TR:n har vidare uppgivit, att vad som i följebrevet angivits beträffande faderskapsmålet inte observerats vid registreringen av bouppteckningen.
På grund av det anförda borde TR:n inte såsom skett ha fastställt skatt innan faderskapsmålet avgjorts och testamentsgodkännandet med laglottsförbehåll givits in. Vad sålunda förekommit ger anledning till att målet visas åter till TR:n för erforderlig behandling av skatteärendet.
Domslut
HD:s avgörande. HD undanröjer domstolarnas beslut och visar målet åter till TR:n för erforderlig behandling av skatteärendet.
HD (JustR:n Erik Nyman, Knutsson, Broomé, Lind och Beckman, referent) fattade följande beslut:
Domskäl
Skäl. Bouppteckningen efter S.N. gavs in till TR:n d 24 febr 1983 och registrerades d 3 mars 1983. Vid fastställande av arvsskatten beaktades ett av makarna S.N. och B.N. upprättat inbördes testamente som innebar att B.N. skulle erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full och oinskränkt äganderätt.
I en d 14 mars 1983 dagtecknad handling förklarade dels den avlidnes fyra barn att de godkände testamentet med förbehåll för sin rätt till laglott, dels B.N. att hon godkände barnens förklaring. Jämkning i testamentet för utfående av laglott har alltså påkallats först efter bouppteckningens registrering.
Enligt en i praxis (se NJA 1945 s 134 I och II) vedertagen regel borde därför arvsskatten bestämmas utan att hänsyn tas till yrkandet om laglottsjämkning. B.N. har emellertid gjort gällande att dödsboet har haft anstånd som inte beaktats med att påkalla jämkning i testamentet och att yrkandet som följd härav bör få medföra ändring av skattebeslutet.
Av utredningen i ärendet framgår härvidlag följande. Av S.N:s barn var ett fött utom äktenskapet. S.N:s faderskap fastställdes först d 12 sept 1983 genom dom av TR:n. Med hänsyn till det pågående faderskapsmålet beviljade TR:n vid två tillfällen anstånd med att förrätta bouppteckningen. För tids vinnande förrättades bouppteckningen d 1 dec 1982 med utgångspunkt från att talan i faderskapsmålet skulle bifallas. När bouppteckningen gavs in till TR:n d 24 febr 1983 angavs särskilt i ett följebrev att handläggningen var beroende av faderskapsmålet. Av allt att döma hade ingivaren kort dessförinnan varit i telefonkontakt med en tjänsteman vid TR:n och därvid i vart fall påpekat sambandet med det vid TR:n anhängiga tvistemålet.
Redan med hänsyn till de sålunda antecknade förhållandena måste dödsbodelägarna anses ha haft fog för uppfattningen att bouppteckningen inte skulle registreras förrän tvistemålet var avgjort eller delägarna hade erhållit annat besked från TR:n. De har därmed också haft anledning att räkna med att hinna komplettera handlingarna före registreringen med ett yrkande om laglottsjämkning. När nu tillfälle till detta ej kom att ges, bör hinder inte finnas att - med avsteg från den tidigare angivna huvudregeln - beakta laglottsanspråket efter fullföljd av talan till högre rätt mot TR:ns skattebeslut.
Talan har i målet förts enbart av B.N., och förutsättningar finns inte att pröva frågan om arvsskatt på de arvslotter som har tillfallit S.N:s barn. Skäl saknas att återförvisa målet till TR:n. På grund av vad som förut har anförts skall B.N.:s testamentslott bestämmas
till hälften av 438 149/2 kr eller till 109 537 kr. Arvsskatten härpå utgör 3 450 kr.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD arvsskatten för B.N:s testamentslott till 3 450 kr.