Jämkning

Beskrivning saknas!

Rättsfall92

NJA 1994 s. 631: Fråga huruvida en underhållsskyldig, som begärt jämkning av underhållet med hänsyn till ändrade förhållanden, kunnat förutse dessa förhållanden när underhållsbidraget bestämdes och därmed inte har rätt till jämkning. 7 kap 10 § FB.
MÖD 2008:31: Utdömande av vite ----- Miljööverdomstolen fann att det förelåg särskilda skäl att jämka ett vite mot bakgrund av bl.a. att den olagliga handlingen skett av misstag.
NJA 1996 s. 195: Fråga om särskilda skäl har förelegat för jämkning av dagsbotsbelopp jämlikt 25 kap 2 § 2 st BrB.
AD 2013 nr 43: En anställd inom Försvarsmakten har väckt talan mot arbetsgivaren med yrkande om bl.a. skadestånd enligt skadeståndslagen under påstående att arbetsgivaren vållat honom en arbetsskada. Arbetsgivaren har invänt i första hand att arbetstagaren, enligt en bestämmelse i tillämpligt kollektivavtal om arbetsskadeförsäkring, inte får föra skadeståndstalan mot arbetsgivaren. Arbetstagaren har genmält att en tillämpning av bestämmelsen skulle dels strida mot artikel. 6.1 Europakonventionen, dels vara oskälig enligt 36 § avtalslagen. Fråga om bestämmelsen ska tillämpas eller inte.
NJA 2008 s. 451: Efterlevande make har genom en särskild framställning begärt att bodelningen mellan honom och den avlidna hustruns arvingar skall jämkas så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § första stycket första meningen äktenskapsbalken). Det har ansetts att framställningen skall beaktas utan hinder av att bodelning skett först sedan båda makarna har avlidit.
MÖD 2008:12: Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd en fastighetsägare vid vite om 40 000 kr att släppa ut avloppsvatten från sin fastighet. Fastighetsägaren ansökte då omgående hos nämnden om tillstånd att inrätta en avloppsanläggning. Tillstånd meddelades. Miljönämnden ansökte om utdömande av vitet när den nya avloppsanläggning inte var påbörjad på utsatt tid. Fastighetsägaren hade dock i god tid anlitat en entreprenör för utförandet. Med hänsyn härtill och till vad klaganden anfört om svårigheterna att få åtgärderna utförda i tid samt att avloppsanläggningen färdigställts kort efter det att medgiven tid gått ut fann Miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att jämka vitet till 10 000 kr. Den omständigheten att fastighetsägaren, enligt egen utsago, vidtagit försiktighetsåtgärder för att förhindra utsläpp som på något vis skulle kunna skada miljön ansågs inte befria honom från ansvar.
NJA 1981 s. 1215: Fråga om jämkning av underhållsbidrag med anledning av den underhållsskyldiges föräldraledighet.
NJA 1989 s. 346: Tolkning av villkor i försäkringsavtal. Fråga tillika om tillämpning av 36 § avtalslagen.
NJA 1986 s. 623: Fråga, vid återvinning enligt 37 § konkurslagen, om jämkning enligt 40 § samma lag (I och II).
NJA 2006 s. 136: En revisor i ett aktiebolag vållade bolaget skada när han fullgjorde sitt uppdrag. Fråga om skadeståndet kan jämkas på grund av medvållande på bolagets sida.
NJA 1987 s. 193: I brottmål vari revisionstalan av den tilltalade förts i ansvarsdelen angående straffmätningen och i skadeståndsdelen angående jämkning har HD upptagit frågan om prövningstillstånd i ansvarsdelen för sig och beslutat att ej meddela prövningstillstånd i denna del samt förklarat, att frågan om prövningstillstånd i skadeståndsdelen skulle upptas senare såsom tvistemål.
NJA 1981 s. 534: Fråga om återvinning enligt 35 § konkurslagen och om jämkning enligt 40 § samma lag.
NJA 1996 s. 663: Överenskommet pris kan inte jämkas enligt köplagen.
NJA 2009 s. 408: Frågor om tolkning och jämkning av försäkringsvillkor.
NJA 1999 s. 408: Till säkerhet för ett aktiebolags förpliktelser gentemot en bank ingick ägarna generell proprieborgen utan begränsning till belopp. Fråga om jämkning av betalningsskyldigheten enligt 36 § avtalslagen.
NJA 1984 s. 420: Oljeutsläpp ägde rum i Oxelösunds hamn från ett tankfartyg, som efter grundkänning i samband med tillägg vid kajplats i hamnen fått läckage i en bunkertank. Hamnanläggningens ägare yrkade ersättning av fartygsägaren för uppkommen skada under åberopande av 3 § 1 st lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss. Fråga, i anledning av invändning från fartygsägarens sida om jämkning av ersättningen, huruvida hamnanläggningens ägare kan anses ha genom vållande på sin sida medverkat till skadan. Fartygsägaren har först i HD såsom särskild grund för jämkning av skadeståndet åberopat att skadan uppkommit i miljöfarlig verksamhet, som hamnanläggningens ägare bedrev, och att denne därför enligt fartygsägarens mening har strikt ansvar för skadan enligt 30 § 1 st miljöskyddslagen (1969:387). HD har med åberopande av 55 kap 13 § RB avvisat den sålunda anförda omständigheten såsom självständig grund för jämkningsyrkandet.
NJA 1990 s. 196: Fråga om jämkning enligt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av misshandel. Betydelsen av att brottsskadeersättning kan väntas utgå till den skadelidande.
NJA 2007 s. 962: Ett avtalsvillkor om att krav med anledning av en utförd s.k. överlåtelsebesiktning av fastighet preskriberades två år efter uppdragets avslutande har inte ansetts oskäligt mot beställaren, som var konsument. Tillika fråga om bestämmelsen, som kommit till uttryck först i själva besiktningsutlåtandet, utgjort avtalsinnehåll.
MÖD 2000:57: Prövningsavgift vid tillståndsansökan för vattenverksamhet----- Prövningsavgiften för en bro ska beräknas utifrån det tillståndssökta projektet i sin helhet. Avgiften har emellertid jämkats med hänsyn till att den inte får vara påtagligt högre än vad som motsvarar kostnaden för prövningen.
NJA 2000 s. 629: Fråga om nedsättning av mäklarprovision till oregistrerad, yrkesmässigt verksam fastighetsmäklare.
MÖD 2010:19: Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Inom ett område har A bedrivit järnvägs- och bussverksamhet. Kommunen B avsåg att exploatera området för bl.a. bostäder. Fråga om omfattningen av A:s ansvar för efterbehandlingsåtgärder enligt 10 kap 4 § miljöbalken. Miljönämnden hade förelagt två verksamhetsutövare, A och B, i skilda beslut att vidta samma åtgärder för efterbehandling. A överklagade. Beslutet mot B vann laga kraft. Miljööverdomstolen uttalade att det inte fanns något stöd i miljöbalken för att det ska ske en samordnad prövning av samtliga verksamhetsutövare när tillsynsmyndigheten riktar ett föreläggande om åtgärder för efterbehandling. Vid prövningen av vilka efterbehandlingsåtgärder som var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga fann Miljööverdomstolen att det inte var skäligt att ålägga A att vidta åtgärder till den del som dessa avsåg att åstadkomma en förädling av området till nivån för känslig markanvändning. Eftersom B redan vidtagit åtgärder till denna nivå var det inte möjligt att förelägga A att vidta åtgärder till en lägre ambitionsnivå. Det var i målet inte heller möjligt att begränsa A:s kostnadsansvar. Miljööverdomstolen upphävde föreläggandet. Även fråga om föreläggandet var riktat mot rätt adressat.
NJA 1992 s. 782: Enligt ett villkor för företagsförsäkring hade försäkringsgivarens ansvar upphört till följd av att premien inte betalats. Ansvar skulle emellertid enligt villkoret återinträda dagen efter den då betalning av premien ägt rum. Dagen efter det att betalningsorder till postgirot avsänts utbröt brand. En skadereglerare förklarade att försäkringsgivaren skulle svara för skadorna. Fråga om 1) när betalning i villkorets mening ägt rum, 2) skaderegleraren hade ställningsfullmakt, 3) villkoret skulle jämkas enligt 36 § avtalslagen, 4) en av försäkringstagaren anlitad försäkrings mäklare var skadeståndsskyldig gentemot försäkringstagaren.
NJA 2016 s. 994: När det tas ut en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen av den som har haft en utlänning anställd trots att denne saknat arbetstillstånd, finns det i regel skäl att efterge företagsbot.
NJA 2005 s. 443: Frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan.
NJA 1983 s. 241: Allmän domstol har ansetts behörig att pröva underhållsskyldigs talan mot försäkringskassa om fastställelse av storleken av fordran som kassan förvärvat mot honom enligt 15 § lagen (1964:143) om bidragsförskott samt om jämkning av förfallna bidragsbelopp som den underhållsskyldige har att utge till kassan (I). Den rätt mot underhållsskyldig som försäkringskassa förvärvat enligt 15 § lagen om bidragsförskott påverkas ej av att bidragsskyldigheten nedsatts genom dom i mål, i vilket talan väckts efter tidpunkten för kassans förvärv och i vilket kassan ej varit part (II), eller genom avtal mellan den underhållsskyldige och den underhållsberättigade, som träffats efter sagda tidpunkt (III).
AD 2016 nr 55: Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med fördelningstalet 0,88. Arbetstagarna hade varken yrkesbevis eller erkännandeintyg, vilket enligt byggavtalets ordalydelse är en förutsättning för att få lön enligt fördelningstalet 1,0. Arbetstagarna var inte medlemmar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Fråga om byggavtalet ska tolkas - eller jämkas - med beaktande av EU-rätten på så sätt att lön med fördelningstalet 1,0 ska betalas trots avsaknad av yrkesbevis och erkännandeintyg och om förbundet till följd av en sådan tolkning - eller jämkning - har rätt till allmänt skadestånd med en direkt eller analog tillämpning av medbestämmandelagen för det påstådda brottet mot byggavtalet.
MÖD 2003:39: Utdömande av vite-----En miljönämnd ansökte om utdömande av vite om 30 000 kr mot en fastighetsägare för att denne inte hade följt ett föreläggande att ansluta fastighetens avlopp till en godkänd avloppsanläggning. Fastighetsägaren invände att vitet borde efterskänkas med hänsyn till hans små ekonomiska förhållanden (6 000 kr/mån i pension, fastigheten taxerad till 81 000 kr). Miljödomstolen ansåg att skäl inte förelåg för att helt efterskänka vitet, men väl att jämka det till 15 000 kr. Miljööverdomstolen ändrade endast på så vis att vitet fastställdes till 10 000 kr.
NJA 1994 s. 359: Ett avtal med en kommun träffat år 1954 innehöll beträffande uppräknade fastigheter en bestämmelse om befrielse för all framtid från brukningsavgift för spillvattenavlopp. Bestämmelsen har jämkats med stöd av 36 § avtalslagen. - Tillika fråga om s k tredjemansavtal.
NJA 1994 s. 532: Uppdragstagare, som mot betalning utfört prov rörande tygs ljushärdighet, har ansetts skadeståndsskyldig med hänsyn särskilt till att de upplysningar som lämnats om den tillämpade klassificeringsskalan varit ofullständiga och ägnade att föranleda missförstånd. Eftersom yrkande om jämkning på grund av medvållande inte framställts i underinstanserna, var HD förhindrad att pröva frågan om jämkning.
NJA 1984 s. 487: En år 1966 meddelad dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har jämkats på grund av ändrade förhållanden. Vid jämkningen har 11 kap 14 § GB i dess nu gällande lydelse tillämpats. Därvid har vid bedömning av frågan, om synnerliga skäl för underhållsbidrag enligt 3 st i paragrafen föreligger, ansetts böra som en särskild omständighet vägas in att underhållsbidrag har fastställts enligt äldre bestämmelser.
NJA 1983 s. 385: Arrendeavgift och indexklausul i ett år 1950 slutet arrendeavtal, avseende tomt för fritidsbostad och med en giltighetstid på 49 år, har jämkats med tillämpning av 36 § avtalslagen.
NJA 1996 s. 118: Vid ombyggnad av en fastighet utförde arbetare anställda hos en underentreprenör bl a arbete med en skärbrännare varvid brandfarligt rivningsmaterial antändes. Omfattande brandskador uppkom i byggnaden. Det försäkringsbolag som meddelat brandförsäkring anställde regresstalan mot underentreprenören med åberopande av 3 kap. 1 § skadeståndslagen. Arbetarna ansågs ha handlat grovt oaktsamt. Det skadestånd underentreprenören skulle utge jämkades så att det motsvarade maximibeloppet enligt underentreprenörens ansvarsförsäkring. 3 kap 6 § skadeståndslagen.
NJA 1989 s. 614: Enligt ett avtal om underhåll m m, som träffats mellan makar i anledning av förestående äktenskapsskillnad, skulle hustrun erhålla hälften av mannens efterlevandepension från försäkringsbolaget SPP. Båda parter utgick utan någon undersökning från att mannen kunde disponera över SPP- försäkringen på angivet sätt. När det senare framkom att avtalet i den angivna delen aldrig hade kunnat förverkligas fullt ut, eftersom det stred mot de av SPP tillämpade försäkringsvillkoren, väckte hustrun talan mot mannen med yrkande att mannen skulle åläggas att teckna en pensionsförsäkring med hustrun som förmånstagare på ett belopp, som beräknats så att hustrun skulle få samma efterlevandeskydd som om det ursprungliga avtalet hade kunnat genomföras. Den förda talan har ansetts inte kunna bifallas vare sig med tillämpning av förutsättningsläran, 36 § avtalslagen eller allmänna kontraktsrättsliga grundsatser.
AD 2017 nr 38: En redovisningskonsult har anställts av ett revisionsföretag och i samband därmed överlåtit sin egen rörelse och kundstock till arbetsgivaren. Anställningsavtalet innehöll en konkurrensklausul enligt vilken arbetstagaren under två år efter att anställningen hade upphört förbjöds arbeta med kunder som handlagts vid det kontor där arbetstagaren arbetade. Fråga om konkurrensklausulen är oskälig enligt 38 § avtalslagen, vari fråga ligger om klausulen i anställningsavtalet varit en del i ett affärsmässigt avtal. Om arbetstagaren anses bunden av klausulen, även fråga om det finns skäl att med stöd av 36 § avtalslagen jämka bestämmelsen om ersättning för brott mot klausulen.
NJA 1999 s. 286: Särskilda skäl har i visst fall ansetts föreligga för jämkning av dagsbotsbelopp vid ringa misshandel.
NJA 1986 s. 193: Fråga om jämkning jämlikt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av uppsåtligt brott.
NJA 1993 s. 474: Dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har jämkats med hänsyn till att den underhållsberättigade fått pension.
NJA 1985 s. 309: Tillämpning av jämkningsregeln i 18 § 2 st trafikskadelagen då skada uppkommit på en bil vid sammanstötning med en cyklist, som var ensam vållande till sammanstötningen.
MÖD 2008:19: Utdömande av vite ----- Talan om utdömande av löpande vite om 20 000 kr per månad hade väckts först elva månader efter det att verksamheten skulle ha upphört. Miljööverdomstolen fann att vid föreläggande förenade med löpande viten bör beslutsmyndigheten inte låta alltför många perioder förflyta, innan saken förs vidare till domstol, annars finns det en risk att den enskilde får föreställningen att underlåtenheten att följa föreläggandet inte är särskilt allvarlig. Vitet sattes ned till 100 000 kr från ansökta 200 000 kr.
NJA 1986 s. 89: Arvsskattemål. Jämkning i testamente för utfående av laglott har påkallats först efter bouppteckningens registrering. Med hänsyn till att dödsbodelägarna haft särskild anledning att räkna med att hinna komplettera handlingarna före registreringen har laglottsanspråket beaktats efter fullföljd av talan mot TR:ns skattebeslut.
NJA 2015 s. 885: En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerligt sträng. Företagsbot har därför eftergetts.
NJA 1993 s. 583: Fråga om jämkning av äktenskapsförord enligt 12 kap 3 § ÄktB.
MÖD 2012:59: Regresstalan om ersättning för efterbehandlingskostnader m.m. ----- Efter köp av en fastighet på vilken bedrivits industriell verksamhet sedan början av 1900-talet har en större petroleumförekomst upptäckts i marken. En byggnad (f.d. textilfabrik) har rivits av köparen i syfte att exploatera marken för bostadsändamål. Efter sanering av fastigheten har köparen väckt talan och regressvis yrkat ersättning för dessa kostnader av säljaren. Säljaren har i genstämning yrkat fastställelse av att bolaget på grund av en friskrivningsklausul inte är skyldigt att betala ersättning för efterbehandlingskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstol är behörig att pröva de köprättsliga invändningarna. I målet har bevisning åberopats om oljeförekomstens ålder och frågor om bevisbörda m.m. har aktualiserats. Båda parter har betraktats som verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen. Vid fördelningen av det solidariska ansvaret har bolaget som utfört saneringen bedömts skyldig att stå för den andel av kostnaden som belöper på bolagets verksamhetstid (3 år jämfört med 15 år).
NJA 2012 s. 725: Två personer har undertecknat ett kontrakt avseende ett kreditköp av en båt som skulle levereras av annan än säljaren. Enligt en på framsidan förtryckt bestämmelse godkände köparen leveransen av båten, och enligt de förtryckta bestämmelserna på baksidan förbehöll sig säljaren äganderätten till båten. Frågor om köparnas ansvar mot säljaren för leveransuppgiften, sedan det visat sig att båten inte hade levererats.
NJA 1997 s. 524: En privatperson gick i borgen för ett kommersiellt leasingavtal med en klausul om skadestånd. Betalningsskyldigheten enligt borgensåtagandet har jämkats med hänsyn till omständigheterna.
NJA 2013 s. 966: Beräkningen av skälig ersättning enligt lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning ska grunda sig på den tid under vilken det olovliga utnyttjandet har ägt rum och på den avgift som tas ut vid lovligt nyttjande. Utrymmet för jämkning av ersättningen är mycket litet.
NJA 1998 s. 467: Frågor om värdering av fast egendom och om jämkning vid bodelning efter äktenskapsskillnad.
NJA 1993 s. 727: Fråga om jämkning av skadestånd på grund av uppsåtligt brott, 2 kap 2 § skadeståndslagen. - När skadestånd för en och samma skada jämkats för flera skadevållare har solidariskt ansvar inte ålagts, 6 kap 3 § skadeståndslagen.
NJA 1986 s. 140: Förbuden i 15 kap 32 § GB och 20 kap 12 § FB att fullfölja talan mot HovR:s beslut avseende bl a interimistiskt förordnande om underhåll till make och barn har ansetts inte omfatta beslut varigenom HovR i anslutning till sådant beslut har jämkat maximibeloppet för parts rättshjälpsavgift och tilläggsavgift. Vid talan mot beslut om sådan jämkning har part ansetts också äga påkalla omprövning av beslut, varigenom HovR:n med utgångspunkt i jämkningsbeslutet har bestämt rättshjälpsavgift och eventuell tilläggsavgift för parten. - Tillika spörsmål om beräkning av rättshjälpsavgift och tilläggsavgift.
NJA 1985 s. 673: Fråga om jämkning av trafikförsäkringsavgift. 31 § 4 st trafikskadelagen (1975:1410).
NJA 2017 s. 371: En person har genom oaktsamhet orsakat sakskador på en båt. Det förhållandet att båten varit oförsäkrad har bedömts sakna betydelse för skadeståndets storlek.
NJA 1983 s. 379: Fråga om jämkning jämlikt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av uppsåtligt brott.
NJA 1982 s. 230: Fråga om ogiltigförklaring eller jämkning av preliminärt bodelningsavtal med tillämpning av 11 kap 16 § GB eller grunderna för 36 § avtalslagen.
NJA 1990 s. 697: Fråga om befrielse från underhållsskyldighet med anledning av den underhållsskyldiges föräldraledighet.
NJA 2000 s. 709: En ung studerande har vid vite av 2 000 kr kallats att höras som vittne i ett brottmål men uteblivit utan laga förfall. Vittnets ålder och ekonomiska förhållanden har inte ansetts utgöra särskilda skäl för jämkning vid utdömande av vitet.
NJA 1985 s. 414: En man avled 1979 och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och en utom äktenskap född dotter. Under en kort period i slutet av 1969 hade makarna företagit en serie rättshandlingar - äktenskapsförord och bodelningar - vilka sammantagna fått till resultat att den alldeles övervägande delen av makarnas giftorättsgods blivit hustruns enskilda egendom. Fråga huruvida och i vad mån rättshandlingarna kan enligt 7 kap 4 § ÄB jämkas för tillgodoseende av dotterns laglottsanspråk.
NJA 1987 s. 561: Fråga om fastställt maximibelopp för rättshjälpsavgift skall jämkas när den som erhållit rättshjälp avlidit och rättshjälpen övergått till dödsboet.
AD 2013 nr 34: Under avtalsrörelsen 2012 vidtog ett fackförbund stridsåtgärder mot ett antal medlemsföretag i två arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarorganisationerna har gjort gällande att förbundet kränkt företagens föreningsrätt eftersom stridsåtgärderna dels vidtagits som en reaktion på att medlemsföretagen deltagit i arbetsgivarsamverkan inom Svenskt Näringsliv, dels särskilt riktats mot medlemsföretag vars representanter är verksamma i organ på arbetsgivarsidan.
NJA 2000 s. 150: En bilförare med hög alkoholkoncentration i blodet har kört av vägen och skadat sig allvarligt. Orsaken till olyckan har inte kunnat klarläggas men omständigheterna har varit sådana att det har funnits en tänkbar förklaring som inte har förutsatt att föraren varit vårdslös. Ojämkad trafikskadeersättning har tillerkänts föraren.
NJA 1989 s. 597: Fråga huruvida särskilda skäl förelegat att jämka ersättningen till rättshjälpsbiträde som uteblivit från huvudförhandling. 22 § 3 st rättshjälpslagen (1972:429).
NJA 1982 s. 133: Moder till två barn, om vilka fadern har vårdnaden, är bidragsskyldig gentemot barnen. Hon får i nytt äktenskap ytterligare två barn och slutar med anledning därav en halvtidsanställning som sjukvårdsbiträde för att ta vård om dessa barn. MA.en i det nya äktenskapet har goda inkomster såsom läkare. I jämkningsmål mot de två äldre barnen har modern ansetts sakna förmåga att bidra till deras underhåll. 7 kap 1 och 10 §§ FB.
NJA 2011 s. 67: Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.
NJA 1998 s. 734: Fråga om revisors skadeståndsskyldighet enligt 15 kap 2 § aktiebolagslagen för felaktiga uppgifter i årsredovisning samt om jämkning av sådant skadestånd på grund av medvållande.
RH 2008:46: Ett skogsföretag avverkade skog på en fastighet, vilket innebar ett intrång i den avverkningsrätt som ett annat skogsföretag hade till samma skog. Det avverkande företaget saknade vetskap om det andra företagets rätt, men hade klara indikationer på att det kunde ha en sådan rätt. Mot bakgrund av dessa indikationer och den företrädesordning som föreskrivits i 7 kap. 22 § jordabalken har det avverkande företaget ansetts ha handlat så kvalificerat otillbörligt genom att förhålla sig okunnig om de rätta förhållandena att det ådragit sig skadeståndsskyldighet i enlighet med de principer som fastslagits i rättsfallet NJA 2005 s. 608.
NJA 1983 s. 522: Tillämpning av 12 § trafikskadelagen (1975:1410) i två fall då en psykiskt sjuk person på grund av eget handlande hamnat framför en lastbil och därvid förorsakats svår personskada. I det ena fallet har den skadade funnits inte ha varit så medveten om sitt handlande att detta kunde anses innefatta medverkan som avses i nämnda paragraf (I). I det andra fallet, där det visats att den skadade haft för avsikt att begå självmord, har det mot bakgrund av hans sjukdom och förhållandena i övrigt ansetts skäligt att tillerkänna honom jämkat skadestånd (II).
NJA 1994 s. 712: Frågor om giltigheten av sådana villkor för en på kollektivavtal grundad tjänstegrupplivförsäkring som innebär att försäkringsbolaget har förbehållits rätt att ensidigt avgöra om sammanboende förelegat i försäkringsvillkorens mening (I och II) och om tillräcklig bevisning åberopats för att en försäkrad arbetstagare under arbetslöshet efter anställningens upphörande stått till den allmänna arbetsmarknadens förfogande (III).
NJA 2015 s. 482: Fråga om jämkning av en förälders skadeståndsansvar för brott begångna av barnet.
NJA 1985 s. 355: Fråga i mål om ersättning för upplåtelse av ledningsrätt huruvida det ålegat rätten att, utan att part i behörig ordning yrkat det, ta upp fråga om jämkning enligt 13 § 1 st ledningsrättslagen (1973:1144) jämfört med 4 kap 4 § 2 st expropriationslagen (1972:719).
NJA 2008 s. 915: Fyra personer har diskriminerats genom att inte beredas tillträde till en restaurang. Fråga om betydelsen av att restaurangen besöktes för att undersöka om diskriminering förekom.
NJA 1987 s. 639: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i avtal mellan näringsidkare.
NJA 1983 s. 678: I mål om jämkning av underhållsbidrag enligt 7 kap 10 § FB har den bidragsskyldige fadern ansetts efter omgifte få tillgodoräkna sig förbehållsbelopp enligt 7 kap 3 § samma balk för sin nya hustru, som för att vårda ett makarnas barn i förskoleåldern inte förvärvsarbetar.
NJA 2005 s. 335: Fråga om jämkning av trafikförsäkringsavgift.
NJA 1998 s. 44: Företrädare för utländsk juridisk person har vid tillämpning av 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt ansetts solidariskt med den juridiska personen betalningsskyldig för mervärdeskatt. Fråga om jämkning av betalningsskyldigheten med hänsyn till att förmånsrätt för regresskrav inte förelåg i den juridiska personens konkurs.
NJA 2002 s. 467: Fråga huruvida vid köpeavtal rörande fast egendom en i kontraktet intagen utfästelse från köparens sida att ge säljaren rätt att efter exploatering välja villafastighet inom det köpta området kan grunda skadeståndsskyldighet eller jämkning av köpeskillingen vid bristande uppfyllelse av utfästelsen.
NJA 1981 s. 829: Fråga, vid återvinning enligt 37 § konkurslagen, om jämkning enligt 40 § samma lag.
NJA 1989 s. 796: Fråga om skyldighet att ersätta ren förmögenhetsskada som orsakats av brott (osant intygande). Tillika fråga om jämkning av skadeståndet på grund av medvållande. 2 kap 4 § samt 6 kap 1 § 2 och 3 st skadeståndslagen (1972:207).
NJA 1987 s. 376: Fråga om jämkning enligt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av uppsåtliga brott av 18-årig gärningsman.
NJA 1999 s. 441: Fråga om tillämpning av 2 kap 3 § skadeståndslagen på kränkningsersättning på grund av grov misshandel. Tillika fråga om nivån för kränkningsersättning enligt 1 kap 3 § vid sådant brott.
AD 1998 nr 36: Enligt en bestämmelse i träindustriavtalet får anställning för viss tid, ej överstigande tre månader, avtalas även i de fall arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet så ej föranleder och fråga ej är om praktikarbete eller vikariat. Fråga om bestämmelsen innebär att överenskommen visstidsanställning inte får ingås för en längre anställningstid än tre månader.
MÖD 2010:18: Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Fråga om omfattningen av verksamhetsutövarens ansvar enligt 10 kap. 4 § Miljööverdomstolen uttalade att skälighetsavvägningen ska ske i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga ut kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning. Miljööverdomstolen fann att de förelagda åtgärderna var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Vid bedömningen av ansvarets omfattning beaktade Miljööverdomstolen tidsaspekten och begränsade bolagets ansvar för avhjälpandeåtgärder till 25 % av kostnaderna. Miljööverdomstolen fann även att när ett föreläggande har utformats på så sätt att en verksamhetsutövares kostnadsansvar har begränsats i förhållande till de åtgärder som ska vidtas bör det inte sanktioneras med ett vite. Även fråga om föreläggandet var riktat till rätt adressat.
NJA 1989 s. 519: Fråga om handelsbolagsmans betalningsskyldighet för bolaget påförd mervärdeskatt. 2 kap 18 och 20 §§ lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.
NJA 2005 s. 324: Frågor om beräkning och jämkning av trafikförsäkringsavgift.
NJA 1991 s. 567: En älgjägare har ålagts skadestånd därför att han under jakt av vårdslöshet dödat en hund. Frågan om skadeståndet skulle jämkas på grund av medvållande med hänsyn till att hundägaren använt djuret vid jakten trots att hunden inte var försäkrad har besvarats nekande.
NJA 1987 s. 749: Tillämpning av jämkningsregeln i 18 § 2 st trafikskadelagen då skada uppkommit på en bil vid sammanstötning med en s k hjullastare, vars förare var ensam vållande till sammanstötningen.
MÖD 2003:23: Brukningsavgift för avlopp-----Ett avloppsavtal mellan en bostadsrättsförening och en kommun innebar en tidsobegränsad befrielse från brukningsavgifter för föreningen. Va-nämnden jämkade avtalet med stöd av 36 § avtalslagen och den praxis som utvecklats på området (jfr NJA 1994 s. 359). Miljööverdomstolen fastställde Va-nämndens beslut och fastslog att det var oskäligt att medge avgiftsbefrielse efter den 1 januari 2001 med tanke på att avtalet då gällt i drygt 38 år.
NJA 1983 s. 194: En underhållsskyldig har lämnat en fast anställning och startat ett eget företag. Fråga om jämkning av underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden.
NJA 1992 s. 660: Fråga om jämkning enligt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av uppsåtligt brott.
NJA 1998 s. 356: Fråga om utgångspunkten för talefristen i 104 § 4 st lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
AD 2013 nr 5: En vd lovade en anställd att betala för en middag för en grupp anställda. Den anställde satte upp en inbjudan där det bl.a. angavs att inbjudan gällde alla utom de som var fackligt anslutna. Förbundet påtalade detta för bolaget. Middagen hölls därefter som planerat och bolaget betalade för den. Förbundet gör gällande att en föreningsrättskränkning förekommit. Fråga dels om den anställde som satte upp inbjudan haft sådan ställning att arbetsgivaren ansvarat för hans handlande, dels om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att vidhålla beslutet om betalning trots kännedom om formuleringen i inbjudan.
NJA 1987 s. 585: I mål om expropriationsersättning har prövningstillstånd ej meddelats. Yrkande av expropriaten om jämkning av expropriationsersättningen enligt 4 kap 4 § 2 st expropriationslagen på grund av höjning i allmänna prisläget efter HovR:ns dom har avvisats.
NJA 1995 s. 423: Fråga om jämkning av förmånstagarförordnanden enligt 104 § 2 st lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
NJA 1981 s. 1113: En byggherre erhöll byggnadslov att uppföra ett fritidshus i ett plan med en bruttoarea om 73,5 kvm. Han påbörjade därefter utan att annat byggnadslov erhållits uppförandet av ett enfamiljshus om bottenplan, souterrängvåning och garage med en total bruttoarea om 209,6 kvm. Vid tillämpning av lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m har åtgärden ansetts innebära uppförande av helt ny byggnad utan att byggnadslov i förväg erhållits. Tilläggsavgift har därför jämlikt 7 § 1 st 1 och 3 st nämnda lag ansetts skola beräknas på byggnadens hela bruttoarea efter avräkning endast av 10 kvm. Skäl för jämkning av avgiften jämlikt 7 § sista st i lagen har ansetts föreligga.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator