NJA 1987 s. 628

Domskäl

TR:n (ordf rådmannen Nelfelt) anförde i beslut d 2 jan 1984: Till utveckling av sin talan har A.S. anfört. Då U-B.S. träffade J-I.C., var båda medlemmar av sekten Guds Barn. Hennes medlemskap varade under fem års tid fram till juli 1978. Sekten har numera namnet Kärleksfamiljen. Inom sekten i fråga finns inga familjebindningar. Barnen uppfostras sålunda kollektivt utan bindning till sina biologiska föräldrar. Även barnen måste bidraga till sektens försörjning genom att exempelvis spela eller tigga pengar genom dörrknackning. U-B.S. och J-I.C. levde tillsammans fram till maj 1976, då Lunds TR dömde till äktenskapsskillnad mellan dem. Hon var då gravid och d 25 sept 1976 födde hon X.. Anledningen till äktenskapsskillnaden var att U-B.S. ville lämna Guds Barn och även gjorde detta. Hon utsattes emellertid för starka påtryckningar från J-I.C. och sektmedlemmarna, varför hon i samband med dotterns födelse återvände till sekten. Hon följde med utomlands och fortsatte sammanlevnaden med J-I.C. fram till sommaren 1978, då hon lämnade sekten för gott. Det definitiva utträdet föregicks av att hon blev svårt sjuk efter ett missfall och hon reste hem till Sverige för vård. J-I.C. är alltjämt verksam inom sekten, han bedriver någon form av missionsverksamhet. Han saknar stadigvarande inkomster. I samband med att vårdnadsfrågan avgjordes fastslogs att han saknade möjlighet att bidraga till något underhåll. Under ett flertal år har han vistats utomlands å okänd ort, till en början i Portugal. U-B.S. hörde ej av honom förrän efter ca ett år hösten 1979, då han dök upp på tillfälligt besök. Detta varade ca en timme, varunder han ånyo försökte övertala henne att tillsammans med barnet återvända som medlemmar i sekten. Under åren 1979-1981 har han besökt henne och barnet sammanlagt endast ca fem gånger och alla besöken har varat endast en eller någon timme. Sedan han under sensommaren 1981 for till Sydamerika har något sammanträffande över huvud ej ägt rum. Vid de tillfällen han träffat barnet har han huvudsakligen sökt påverka modern och barnet att återvända till sekten och då han ej lyckats därmed har han givit sig av. I samband med X:s födelsedagar och även vid några andra tillfällen har han skickat vykort och material rörande sekten, bl a tiggarbrev. U-B.S. har på grund av rädsla för repressalier från sekten och för sektens inflytande över J-I.C. ej gjort något för att uppmuntra en fortsatt eller utvidgad umgängesrätt med denne och han har ej vid något tillfälle framfört krav eller önskemål om en mer omfattande eller reglerad umgängesrätt med barnet. Detta har stärkt U-B.S. i hennes uppfattning att kontakterna med henne och barnet endast skett på grund av önskemål därom från sekten och för att förmå henne och barnet att återvända som medlemmar. - X. har alltsedan modern ingick äktenskap med A.S. uppfattat denne som sin fader. J-I.C. har ej haft någon fadersroll utan endast varit någon som tillfälligt dykt upp. År 1981 utökades familjen, då U-B.S. födde en son.

J-I.C. har i olika skrifter till TR:n och A.S:s ombud anfört bl a: Guds Barn är ingen sekt i ordets rätta mening utan man arbetar helt fristående med kontakter genom brev och annat med andra missionärer. Han är nu omgift och har två barn. De flesta medlemmar är gifta och har barn och vart han än åker följer hustru och barn med. Eftersom man bor kollektivt för det mesta hjälps man åt med barnen, men varje förälder svarar för sina barn. Barnen tager del i föräldrarnas arbete och visst uppträder de ibland - precis som många andra barn - i radio, TV och även spelfilmer. - Under åren 1979-1981 bodde han nästan hela tiden i Sverige. Vid åtskilliga tillfällen härunder försökte han få kontakt med X. och hennes mamma genom brev och telefon för att försöka träffa henne. Han fick emellertid bara lov att träffa henne några få timmar, eftersom hennes mamma inte tillät mer, t ex vid biblioteket i Falkenberg. Det hade verkligen brutit J-I.C:s hjärta att ha fått se X. så litet, eftersom han verkligen älskade henne. Under sin vistelse i Brasilien skrev han sex-sju gånger till X. och hennes mamma och skickade presenter, men hon har vägrat att svara. De fåtal gånger J-I.C. träffat X. har hon kallat honom pappa, men U-B.S. har sagt åt henne att kalla honom "farbror J.". - I skrift av d 13 febr 1983 har J-I.C. förklarat, att han var väldigt angelägen om X:s bästa, varför han ej uteslöt en eventuell adoption. Eftersom han aldrig haft tillfälle att träffa A.S. och ej visste något om honom måste hans svar för tillfället bli nej till adoption. I skrift till TR:n av d 21 april 1983 meddelade J-I.C., att han då bestämt sig för att medgiva adoptionen och bad att utfå de handlingar han behövde skriva under. Emellertid meddelade han i juni 1983, att han då bestämt sig för att ej underteckna adoptionen, då det stred mot allt han stod för och han ej ville förlora kontakten med X..

Skäl. A.S. har påkallat förhör under sanningsförsäkran med sig själv samt vittnesförhör med B.P.. Därjämte har U-B.S. hörts.

A.S. har uppgivit bl a: Då han i början av 1980 träffade X. och hennes moder, föreföll de lida av skador från tiden med Guds Barn, X. hade ej farit väl av det kringflackande livet och U-B. verkade hämmad och osäker på sig själv och sina känslor. X. har funnit sig väl tillrätta med nuvarande förhållanden. Hon är medveten om att J-I.C. är hennes fader, men hon kallar A.S. för pappa. J-I.C. har hälsat på två gånger i Falkenberg, sedan X. och hennes moder flyttade till A.S., men denne har aldrig träffat honom, enär U-B.S. ej velat att han skulle komma till dem. Mötena har i stället ägt rum på biblioteket och stationen, mellan två tåg. J-I.C., som aldrig framställt krav om en mera omfattande umgängesrätt, har skickat kort till jul och födelsedagar samt en gång en liten läderportmonnä. Med kännedom om sektens ideologi fruktar A.S. och hans hustru att X. skall kidnappas och framför allt är de rädda, att J-I.C. skall försöka påverka barnet.

U-B.S. har berättat bl a: Det var ledarna som bestämde, att hon och J-I.C. skulle gifta sig. De hade inga känslor för varandra, men hon vågade ej protestera, då man ej får säga emot ledarna i sekten. Äktenskapet varade nio månader, varefter hon försökte göra sig fri. Hon var emellertid fortfarande påverkad av tankebanorna och återvände till sekten ett par veckor före X:s födelse. J-I.C. sade, att han älskade varken henne eller barnet. Sektens medlemmar tvingas i sektens namn till prostitution och även barn utnyttjas i sådant syfte. Då U-B.S. under en graviditet, uppkommen i denna verksamhet, fick missfall, blev hon så dålig att hon var nära att dö. Hon sändes då hem till Sverige, då sekten ej längre hade någon nytta av henne. Sedan hon tillfrisknat, gick hon ur sekten och hon och X. bosatte sig i Falun. Där kom J-I.C. ofta och hälsade på och skällde på henne för att hon ej ville återvända till sekten. Sedan U-B.S. gift sig med A.S., har J-I.C. varit två-tre gånger i Falkenberg. Han har varje gång velat att hon och barnet skulle återvända till sekten och det har varit väldigt otrevligt att träffa honom. Han har aldrig begärt att få någon umgängesrätt, vilket ej skulle kunna gå, eftersom han ständigt är på resande fot. För övrigt skulle U-B.S. ej gå med på någon umgängesrätt. Hon vet att hon och barnet nu är "svartlistade" hos sekten och är rädd för att X. skulle kunna kidnappas. Hon vet också, att J-I.C. kan få för sig vad som helst. Några konkreta hot har han dock aldrig uttalat.

Falkenbergs socialnämnd har i beslut d 18 aug 1982 tillstyrkt att A.S. får adoptera X..

Det är ställt utom tvivel, att en adoption skulle vara till fördel för X.. Vid avgörandet måste emellertid stor hänsyn tagas till vad J-I.C., vars samtycke i och för sig ej utgör en ovillkorlig förutsättning för bifall till adoptionen, har för inställning i saken. Ett bifall medför nämligen att alla familjerättsliga band mellan honom och X. avskäres.

Vad som närmast anförts från A.S:s sida mot J-I.C. är dennes tillhörighet till sekten Guds Barn och vad detta innebär samt bristande egentligt intresse för X.. Vad först det sistnämnda beträffar framgår av utredningen, att kontakterna mellan fader och barn varit sporadiska och kortvariga, de senaste åren har något sammanträffande ej alls ägt rum. Härvid bör dock beaktas, att J-I.C. på grund av sin verksamhet i sekten uppenbarligen för en flackande tillvaro, till stor del utomlands, vilket givetvis lägger stort hinder i vägen för en mera regelbunden kontakt. Vidare framgår, att sammanträffande mellan fader och barn ej kan sägas ha underlättats av modern - härmed ej sagt något om bevekelsegrunderna för denna U-B.S:s inställning. Ingenting kan anses klart motsäga J-I.C:s påstående att han älskar sin dotter och att han ej vill förlora kontakten med henne - ej ens hans under ärendets gång visade vacklande inställning till saken - och det kan ej sägas att de bristande kontakterna berott på bristande intresse från hans sida. Att han ej bidragit till något underhåll - från vilket han för övrigt är befriad - eller eljest visat sig med presenter eller dylikt torde i viss mån förklaras av att sektens medlemmar ej synes få ha egna medel. Vad så beträffar J-I.C:s sekttillhörighet är icke nu fråga om att reglera umgängesrätt eller omfattningen av en sådan. Förhållandena kan ändras och ett eventuellt hot av något slag undanröjes ej av en adoption. Vid övervägande av vad i ärendet förekommit finner TR:n att adoptionen ej bör bifallas mot J-I.C:s bestridande. Ansökningen skall därför lämnas utan bifall.

Slut. TR:n lämnar ansökningen utan bifall.

A.S. anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade bifall till sin ansökan om adoption av X..

HovR:n (hovrättslagmannen Arning, hovrättsråden Ihrfelt och Ståhlgren, referent, samt hovrättsassessorn Nilsson) lämnade i beslut d 20 febr 1984 besvären utan bifall.

Domskäl

Skäl. När ställning skall tas till om en adoption i fall som det förevarande bör genomföras, trots att den av föräldrarna som inte har del i vårdnaden motsätter sig det, bör bl a beaktas att adoptionen rycker undan den rättsliga grunden för umgänge mellan barnet och föräldern. Hänsyn måste emellertid tas till vilket värde ett umgänge med föräldern kan ha för barnet i det enskilda fallet (jfr NJA 1987 s 116).

Av utredningen i målet framgår bl a följande. Sammanlevnaden mellan U-B.S. och J-I.C. upphörde under sommaren 1978 och U-B.S. erhöll d 29 nov samma år vårdnaden om X.. Under tiden därefter har J-I.C. inte träffat X. mer än vid fyra eller fem kortvariga tillfällen under åren 1979-1981. Därutöver har det förekommit en viss sporadisk brevkontakt. J-I.C. är sedan länge bosatt utomlands och har inte för närvarande några planer på att återvända till Sverige.

Vid nu angivna förhållanden kan X. inte anses ha ett sådant behov av umgänge med J-I.C. att detta bör utgöra hinder mot den tilltänkta adoptionen.

Av utredningen framgår vidare att X. sedan år 1980 bor hos U-B. och A.S., att A.S. behandlar henne som sitt eget barn och att det i familjen även finns en son, född 1981. Det måste anses vara till fördel för X. att hon adopteras av A.S..

På grund av det sagda och då det i övrigt inte har framkommit något hinder mot adoptionen, skall A.S:s ansökan bifallas.

Domslut

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut ger HD A.S. tillstånd att till adoptivbarn anta X.C., född d 25 sept 1976, i följd varav hon skall anses som hans och U-B.S:s gemensamma barn.