NJA 1990 s. 510
Fråga om tillämpning hos domstol av vissa sekretessbestämmelser till skydd dels för intresset att förebygga eller beivra brott, dels för enskilds personliga förhållanden. 5 kap 1 §, 7 kap 1 §, 9 kap 17 och 18 §§, 12 kap 1 § sekretesslagen (1980:100).
HovR:n
L.K. begärde hos Stockholms TR att utbekomma allmänna handlingar, aktbilaga 118 i TR:ns mål B 847/88 (det s k P målet).
TR:n (chefsrådmannen af Geijerstam) anförde i slutligt beslut d 30 mars 1990: Enligt 7 kap 1 § sekretesslagen gäller sekretess inom hälso och sjukvården för bl a rättsmedicinsk undersökning. Det står inte klart att innehållet i denna undersökning kan röjas utan att den enskilde och henne närstående lider men. Jämlikt 12 kap 1 § sekretesslagen gäller sekretessen också hos domstolen. Enligt 9 kap 18 § upphör sekretess att gälla, om uppgiften lämnats till domstol med anledning av åtal, såvida bl a inte uppgiften finns i handling som har erhållits från annan myndighet, där sekretess gäller för uppgiften.
Av angivna skäl lämnar TR:n L.K:s framställning i vad avser utbekommande av den rättsmedicinska undersökningen utan bifall.
Såvitt avser övriga hemliga handlingar i aktbil 118 rör dessa angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål. Det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Av angivna skäl lämnar TR:n med tillämpning av 5 kap 1 § 2 sekretesslagen L.K:s framställning i vad avser utbekommande av handlingar rörande telefonavlyssning utom sidorna 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 utan bifall.
L.K. anförde besvär i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle bifalla hans begäran om utbekommande av de handlingar i målet B 847/88 som TR:n beslutat att inte lämna ut.
HovR:n (hovrättslagmannen Åsbring, hovrättsrådet Lagerbielke, referent, och t f hovrättsassessorn Rosell) anförde i beslut d 9 maj 1990: De i målet aktuella sekretessbelagda handlingarna (aktbil 118 i TR:ns mål B 847/88) är av tre slag, nämligen 1) protokoll över rättsmedicinsk obduktion och rättsmedicinska utlåtanden, 2) fotografier och utlåtanden beträffande undersökningar för bestämmande av skottavstånd m m samt 3) en promemoria beträffande telefonavlyssning med bilagor.
HovR:n finner med beaktande av bestämmelserna i 7 kap 1 § sekretesslagen (1980:100) att det inte står klart att uppgifterna i den första gruppen av handlingar kan röjas utan men för den avlidne och för närstående till denne.
Beträffande materialet i de två övriga grupperna av handlingar finner HovR:n med beaktande av stadgandena i 5 kap 1 § samt 9 kap17 och 18 §§sekretesslagen att det kan vara till men för dels en framtida verksamhet att utreda eller beivra brott, dels för enskildas intressen om uppgifterna skulle röjas.
Med hänvisning till vad som har anförts lämnar HovR:n överklagandet utan bifall.
L.K. anförde besvär. Han yrkade att HD med ändring av HovR:ns beslut skulle bifalla hans begäran att få ut dels protokoll vid rättsmedicinsk obduktion d 1 mars 1986, dels de handlingar som betecknats som nr 2 och 3 i HovR:ns beslut.
TR:n, HovR:n, rikspolisstyrelsen och riksåklagaren avgav yttranden i ärendet.
Ärendet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Dufwa, hemställde i betänkande om följande beslut: Skäl. Aktbilaga 118 i - - - se HD:s beslut - - - då blivit offentliga.
Enligt TR:ns aktbilaga 3 i förevarande ärende hemställde L.K. vid besök i TR:n d 21 mars 1990 om kopia av den förut nämnda aktbilagan 118. På aktbilagan 3 i ärendet har antecknats följande beslut: "Samtliga handlingar utom den rättsmedicinska undersökningen och hemliga handlingar rörande telefonavlyssning får utlämnas. Besked angående undersökningen och telefonavlyssningen meddelas senare.
Genom beslut d 30 mars 1990 lämnade TR:n L.K:s hemställan utan bifall i vad avsåg "den rättsmedicinska undersökningen" och "handlingar rörande telefonavlyssning utom sidorna 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9". Med hänsyn till det föregående får antas, att TR:n med "den rättsmedicinska undersökningen" avsåg obduktionsprotokollet och bilagorna till det kompletterande utlåtandet d 27 mars 1986.
Efter d 30 mars 1990 är alltså aktbilaga 118 att anse som belagd med sekretess endast såvitt avser obduktionsprotokollet, bilagorna till utlåtandet d 27 mars 1986 och handlingarna rörande telefonavlyssning utom sidorna 3-9.
Beträffande L.K:s begäran att få ta del av obduktionsprotokollet är följande att märka.
Enligt 7 kap 1 § sekretesslagen gäller vid rättsmedicinsk undersökning sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
Enligt 9 kap 17 § 1 st sekretesslagen gäller, om inte annat följer av 18 § samma kapitel, i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Enligt 9 kap 18 § 2 st samma lag skall denna sekretess inte upphöra att gälla, då uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om uppgiften finns i handling som har erhållits från annan myndighet där sekretess gäller för uppgiften.
Erhåller domstol i sin rättskipande verksamhet från annan myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, gäller enligt 12 kap 1 § sekretesslagen sekretessen också hos domstolen.
Det kan antas att de närstående till den avlidne lider men om obduktionsprotokollet lämnas ut. Enligt 7 kap 1 §, 9 kap17 och 18 §§ samt 12 kap 1 §sekretesslagen föreligger därför hinder mot obduktionsprotokollets utlämnande.
De under 2) i HovR:ns beslut angivna handlingarna är som framgår av det föregående inte belagda med sekretess och skall lämnas ut.
Riksåklagaren och rikspolisstyrelsen har i sina yttranden uppgivit, att de delar av handlingarna angående telefonavlyssning som är belagda med sekretess innehåller uppgifter som, om de lämnas ut, kan antas skada den framtida förundersökningen avseende mordet på O.P..
Enligt 5 kap 1 § 1 st sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som hänför sig till åklagarmyndighets eller polismyndighets verksamhet för att utreda eller beivra brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Med hänsyn härtill finner HD hinder föreligga mot utlämnande av handlingarna angående telefonavlyssning utom sidorna 3-9.
På grund av det anförda skall besvären lämnas utan bifall, såvitt avser obduktionsprotokollet och handlingarna angående telefonavlyssning utom sidorna 3-9, och bifallas beträffande Bundeskriminalamts i Wiesbaden utlåtande med bilagor och sidorna 3-9 i handlingarna angående telefonavlyssning.
Domslut
HD:s avgörande. HD lämnar besvären utan bifall, såvitt avser protokollet vid rättsmedicinsk obduktion d 1 mars 1986 och handlingarna angående telefonavlyssning utom sidorna 3-9, och förordnar att det av Bundeskriminalamt i Wiesbaden d 23 april 1986 avgivna utlåtandet med bilagor samt sidorna 3-9 i handlingarna angående telefonavlyssning skall lämnas ut till L.K..
HD (JustR:n Vängby, Magnusson, Lind, Lars Å Beckman, referent, och Danelius) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. Aktbilaga 118 i Stockholms TR:s mål B 847/88 innehåller ett protokoll över rättsmedicinsk obduktion d 1 mars 1986, ett preliminärt rättsmedicinskt utlåtande d 5 mars 1986 och ett kompletterande utlåtande d 27 mars 1986 med bilagor. Bilagorna består av redogörelser för rättskemisk, blodgruppsserologisk, röntgenologisk och mikroskopisk undersökning samt handskrivna anteckningar. Det övriga innehållet i aktbilaga 118 utgörs av ett utlåtande av Bundeskriminalamt i Wiesbaden d 23 april 1986 med bilagor samt en "Konfidentiell promemoria" d 28 mars 1987 rörande telefonavlyssning med bilagor.
Av protokollet vid huvudförhandlingen i TR:n framgår dels att sammanfattningen i Bundeskriminalamts utlåtande och sidorna 3-9 i promemorian föredrogs vid huvudförhandlingen, dels att TR:n förordnade enligt 46 kap 7 § RB att "det rättsmedicinska utlåtandet i sin helhet" skulle anses upptaget vid förhandlingen. Detta skedde inför öppna dörrar.
TR:n har i yttrandet till HD på frågan huruvida protokollet vid rättsmedicinsk obduktion förebringats vid huvudförhandlingen svarat, att "aktbilaga 118 såvitt avser hela det rättsmedicinska utlåtandet intaget efter sidan 8 (alltså inte protokoll över rättsmedicinsk obduktion)" förebringats vid huvudförhandlingen.
Efter det att målet fullföljts till HovR:n, föredrogs vid huvudförhandlingen där ytterligare delar av Bundeskriminalamts utlåtande inför öppna dörrar.
De delar av aktbilaga 118 som förebringats vid huvudförhandling har, om inte förr, då blivit offentliga.
Enligt TR:ns aktbilaga 3 i förevarande ärende hemställde L.K. vid besök i TR:n d 21 mars 1990 om kopia av aktbilaga 118. Med anledning härav har på aktbilaga 3 antecknats följande beslut: "Samtliga handlingar utom den rättsmedicinska undersökningen och hemliga handlingar rörande telefonavlyssning får utlämnas. Besked angående undersökningen och telefonavlyssningen meddelas senare.
Genom beslut d 30 mars 1990 lämnade TR:n L.K:s framställning utan bifall i vad den avsåg "utbekommande av den rättsmedicinska undersökningen" och "utbekommande av handlingar rörande telefonavlyssning utom sidorna 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9".
Med hänsyn till vad som ovan återgivits ur huvudförhandlingsprotokoll och TR:ns yttrande till Högsta domstolen får antas, att TR:n i sina beslut med "den rättsmedicinska undersökningen" avsåg obduktionsprotokollet och bilagorna till det kompletterande utlåtandet d 27 mars 1986.
Efter d 30 mars 1990 kan alltså sekretess inte gälla för annat än obduktionsprotokollet, bilagorna till utlåtandet d 27 mars 1986 och handlingarna rörande telefonavlyssning utom sidorna 3-9.
Vad först angår L.K:s begäran att få ta del av obduktionsprotokollet är följande att märka.
Enligt 7 kap 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller vid bl a rättsmedicinsk undersökning sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
Enligt 9 kap 17 § 1 st sekretesslagen gäller, om inte annat följer av 18 § samma kapitel, i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål sekretess för uppgift om bl a enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Av 18 § 2 st framgår att denna sekretess upphör att gälla, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal. Härifrån görs dock undantag för bl a det fallet att uppgiften finns i handling som har erhållits från annan myndighet där sekretess gäller för uppgiften (sista ledet i stycket).
Erhåller domstol i sin rättskipande verksamhet från annan myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, gäller enligt 12 kap 1 § sekretesslagen sekretessen också hos domstolen.
För obduktionsprotokollet gällde sekretess enligt 7 kap 1 § sekretesslagen hos statens rättsläkarstation, där protokollet upprättades. Sedan protokollet överlämnats till förundersökningsmyndigheten kom protokollet att där omfattas av förundersökningssekretessen enligt 9 kap 17 §. Denna sekretess gäller på grund av 9 kap 18 § 2 st sista ledet alltjämt hos förundersökningsmyndigheten. Genom reglerna i 12 kap 1 § överfördes förundersökningssekretessen till TR:n när protokollet överlämnades dit i samband med att åtal väcktes.
Med hänsyn härtill och då det kan antas att de närstående till den avlidne lider men, om uppgifterna i obduktionsprotokollet röjs, föreligger hinder mot protokollets utlämnande.
De under 2 i HovR:ns beslut angivna handlingarna är som framgår av det föregående inte belagda med sekretess och skall därför lämnas ut.
Beträffande slutligen handlingarna rörande telefonavlyssning har riksåklagaren och rikspolisstyrelsen anfört att uppgifterna i den utskrift som avser ett telefonsamtal d 28 febr 1986 mellan J.L. och S.C. är identiska med uppgifter som åberopats inför rätta och att det därför inte föreligger något hinder mot att utskriften lämnas ut. Det övriga, inte offentliggjorda materialet i promemorian innehåller enligt riksåklagarens och rikspolisstyrelsens mening uppgifter som, om de lämnas ut, kan antas skada den framtida undersökningen avseende mordet på O.P..
Enligt 5 kap 1 § 1 st sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som hänför sig till 1. förundersökning i brottmål, 2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, eller 3. bl a åklagarmyndighets eller polismyndighets verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Den i det föregående berörda utskriften av ett telefonsamtal mellan J.L. och S.C. har tagits in som sista bilaga till promemorian och har märkts KE 10416-2. Uppgifterna i utskriften är identiska med de uppgifter om telefonsamtalet som antecknats på den vid huvudförhandling föredragna sidan 5 i promemorian. Det kan därför inte anses föreligga hinder mot att lämna ut utskriften.
Som näst sista bilaga till promemorian har tagits in en avskrift av ett telefonsamtal mellan R.Ö. och S.C.. Bilagan är märkt KE 10416-1. Uppgifterna i avskriften är i det väsentliga identiska med de uppgifter om telefonsamtalet som antecknats på sidorna 5 och 6 i promemorian. Sekretess kan därför inte anses föreligga i fråga om uppgifterna i avskriften. Även bilagan KE 10416-1 kan följaktligen lämnas ut.
Det återstående hemliga materialet i handlingarna rörande telefonavlyssning får anses innehålla uppgifter som, om de lämnas ut, kan antas skada den framtida förundersökningsverksamheten. Hinder föreligger därför att lämna ut materialet.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut förordnar HD att det av Bundeskriminalamt i Wiesbaden d 23 april 1986 avgivna utlåtandet med bilagor samt sidorna 3-9 och två bilagor, märkta KE 10416-1 och KE 10416-2, i handlingarna angående telefonavlyssning skall lämnas ut till L.K.. I övrigt lämnas besvären utan bifall.
Samtidigt med det refererade ärendet avgjordes ett likartat ärende angående begäran av J.M. att utfå allmänna handlingar (nr SÖ 359).