NJA 1992 s. 548

I H.J:s Möbler i Strömstad AB:s konkurs var advokaten M.L. konkursförvaltare. I samband med slutredovisning begärde M.L. vid Strömstads TR ärvode enligt kostnadsräkning med 59 800 kr. Av beloppet avsåg 2 900 kr bl a förberedelse inför inställelse såsom vittne i brottmål mot konkursbolagets ställföreträdare.

TR:n (lagmannen Elfving) avskrev i beslut d 6 aug 1991 konkursen.

Ifråga om M.L:s arvodesyrkande anförde TR:n: TR:n finner att konkursen får anses ha för utredningens skull krävt det arbete som M.L. redovisat. Tillsynsmyndigheten har också tillstyrkt arvodesyrkandet. TR:n finner att arvodet kan bestämmas i enlighet med vad M.L. yrkat men dock med ett undantag.

Vid huvudförhandlingen d 17 okt 1990 i brottmålet mot konkursgäldenärens ställföreträdare A.J. har M.L. hörts som vittne och därvid tillerkänts ersättning med 133 kr för resa och 300 kr för mistad inkomst. Denna ersättning har utgått enligt bestämmelserna i förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m m.

Att vittna vid domstol är en allmän medborgerlig skyldighet och TR:n kan inte finna att M.L. nu i efterhand kan erhålla ytterligare ersättning avseende vittnesinställelse. I kostnadsräkningen har M.L. yrkat 2 900 kr för bl a förberedelse inför vittnesmålet.

Emellertid har angivna 433 kr i slutredovisningen intagits som boets intäkt. Enligt den bedömning TR:n nu gör skulle M.L. i stället själv ha tillgodofört sig detta belopp.

Vid nu angivna förhållanden skall arvodet bestämmas till 56 900 (59 800-2 900) kr.

I sitt beslut bestämde TR:n M.L:s arvode till 56900 kr. TR:n antecknade att M.L. ägde först ur boet tillgodoföra sig 433 kr avseende ersättningen för hans vittnesinställelse.

M.L. anförde besvär i HovR:nför Västra Sverige och yrkade bifall till sin begäran om ersättning med 2 900 kr för arbete avseende förberedelse inför vittnesmålet i brottmålet. Till stöd för sin talan anförde M.L. att förvaltarens rätt till ersättning för allt nödvändigt arbete han lägger ner på att utreda misstanke om brott i konkursen inkluderar rätt till ersättning för inställelse som vittne i domstol.

HovR:n (hovrättsråden Levén och Lindskog, referent, samt hovrättsassessorn Bäck Mirchandani) lämnade i beslut d 18 dec 1991 besvären utan bifall.

HD

M.L. anförde besvär och yrkade bifall till sitt ersättningsyrkande. Riksskatteverket bestred ändring.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, Revsekr Johansson, hemställde i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Vad som ingår i en konkursförvaltares allmänna åligganden framgår av 7 kap 8-17 §§ KL (1987:672). Han skall bl a i sin förvaltarberättelse ange om misstanke om brott enligt 11 kap BrB föreligger och han skall vidare omedelbart underrätta allmän åklagare om misstanken och grunden för denna. Kort sagt åligger det konkursförvaltaren att efterforska huruvida konkursgäldenären kan misstänkas för brott mot borgenär. För detta sitt arbete har konkursförvaltaren rätt till ersättning ur konkursboet.

I målet är emellertid fråga om en konkursförvaltares rätt till ersättning ur konkursboet för arbete nedlagt i anledning av i brottmål avlagt vittnesmål och för vilken inställelse vid domstol konkursförvaltaren tillerkänts ersättning av allmänna medel enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m m (vittnesersättningsförordningen).

Att vittna inför domstol är en allmän medborgerlig skyldighet och frågan om vittnesersättning härför regleras av 36 kap 24 § RB och vittnesersättningsförordningen. Såsom HD uttalat i rättsfallet NJA 1984 s 587 innebär en domstols beslut i nu aktuell fråga en uttömmande bestämning av ett vittnes rätt till ersättning.

Den av M.L. nu yrkade ersättningen ur konkursboet avser ersättning för inställelsen som vittne i ett brottmål mot konkursgäldenärens ställföreträdare. Det arbete som M.L. därvid nedlagt synes inte, såvitt framgår av handlingarna i målet, ha varit ägnat att befordra konkursutredningen. Med hänsyn härtill och då M.L. erhållit ersättning enligt vittnesersättningsförordningen kan hans besvärstalan inte vinna bifall.

Domslut

HD:s avgörande. HD lämnar besvären utan bifall.

HD (JustR:n Nyman, Jermsten, Gregow, Munck och Nilsson, referent) fattade följande slutliga beslut:

Domskäl

Skäl. Målet gäller frågan om en konkursförvaltare har rätt till ersättning av konkursboet för tidsspillan med anledning av inställelse som vittne i ett brottmål mot konkursgäldenärens ställföreträdare.

Bortsett från vad angår uppgifter som åvilar konkursförvaltaren enligt särskilda bestämmelser i konkurslagen måste principen vara att konkursförvaltarens medverkan i samband med beivrande av brott utgör ersättningsgill konkurskostnad endast i den mån denna medverkan har varit ägnad att befordra konkursförfarandet (jfr Welamson, Konkursrätt, 1961, s 613 f).

Såvitt framgår av handlingarna i målet har M.L:s inställelse som vittne i brottmålet inte varit ägnad att befordra konkursförfarandet. Hans besvärstalan kan därför inte vinna bifall.

Domslut

HD:s avgörande. HD lämnar besvären utan bifall.