lagen.nu

NJA 1994 s. 527

Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. 3 kap 8 § BrB.

Allmän åklagare yrkade vid Skövde TR ansvar å M.S., född 1963, för grov misshandel enligt följande: M.S. har d 13 okt 1991 vid 00.25-tiden på pizzeria Verona på Stora Torget i Hjo tilldelat C.A., född 1972, ett slag med ett ölglas alternativt fört upp C.A:s högra hand hållande ölglaset mot högra delen av C.A:s hals, därvid glaset krossats, och åstadkommit, förutom smärta och omfattande blödning, skärsår på underkäken och nedom höger öra jämte ett antal smärre skärsår. Härjämte var den stora ytliga halspulsådern helt avskuren samt förelåg det tio rejäla pulsåderblödningar. Skadorna har orsakat omedelbar akut operation och har varit av synnerligen farlig karaktär. Brottet är grovt enär gärningen varit livsfarlig, C.A. tillfogats svår kroppsskada och M.S. visat särskild hänsynslöshet.

C.A. yrkade i anledning av den åtalade gärningen skadestånd av M.S. med sammanlagt 25 477 kr jämte ränta. Som alternativ grund för sin skadeståndstalan åberopade C.A. vid huvudförhandlingen i målet att M.S. vållat hans skador genom grov oaktsamhet.

TR:n (ordf lagmannen Holmqvist) anförde i dom d 8 jan 1992: Domskäl. M.S. har förnekat gärningen och hävdat att han, provocerad av C.A., gripit tag i denne, som haft ett glas i handen, och att glaset därvid krossats och skadat C.A., vilket varit en olyckshändelse.

C.A., som hörts såsom målsägande, har berättat: Han bor liksom M.S. i Hjo och hade sett denne och visste vad denne hette. Han kände honom emellertid inte. På kvällen d 13 okt hade han varit på en avslutningsfest och druckit åtta burkar starköl innan han begav sig till den aktuella pizzerian. Han satte sig vid ett bord och hade därifrån utsikt över hela lokalen. Bordet har på en skiss i målet betecknats med siffran 4. Han var berusad men har varit mera berusad än vid detta tillfälle. Han pratade högt med kamraten som var med. Kamraterna gick senare. Han bytte även något ord med M.S., som satt vid bord 2 men som var framme hos honom och pratade vid ett tillfälle. Hans minnesbilder är inte så klara bortsett från vad som hände sedan han till M.S. fällt följande kommentar: "M.S., jag förstår inte hur du kan ha en så snygg tjej som du ser ut." M.S. sade att han skulle hålla käften och gick sedan med raska steg och snabba kliv mot C.A., som då förstod att M.S. var förbannad. M.S. ställde sig vid bordsgaveln snett framför C.A. och tog med vänster hand tag i ett glas vatten som stod framför C.A.. C.A. satt och åt pizza och hade kniv och gaffel i sina händer. Han hörde sedan bara att det small när glaset sprack sönder mot honom. M.S. förde upp glaset mot hans hals. C.A. vek undan med huvudet något men höll blicken riktad mot M.S.. Denna bild sitter fast i hans minne och han glömmer den aldrig.

M.S. har uppgett: Han visste vem C.A. var men kände honom inte. Något gammalt groll mellan dem fanns inte. Innan han besökte pizzerian hade han druckit omkring 30 cl starksprit och några öl. Då han kom till pizzerian satt C.A. vid bord 4. M.S., som hade sällskap med L.J., satte sig vid bord 2 med ryggen åt C.A.. Vid bord 1 satt P.W., som han känner, och dennes flickvän B.A.. M.S. drack bara ett halvt glas öl på pizzerian. C.A. pratade med M.S. tvärs över lokalen. Samtalet var ganska skämtsamt även om C.A. var något spydig. När C.A. emellertid sade att det var konstigt att M.S. hade en så snygg tjej när M.S. själv var så ful, ville M.S. inte höra fler spydigheter. Han beslöt sig för att få ut C.A. från lokalen. Han gick fram till denne, som troligen satt och åt men som inte just då höll i besticken. Han tänkte inte på om C.A. höll sitt glas i handen men det måste ha varit så. Själv lyfte M.S. aldrig upp glaset från bordet. Det är han säker på. Han fattade med sina händer tag i C.A:s armar. C.A. gjorde motstånd. M.S. vet att C.A. kan slåss. C.A:s armar åkte upp. M.S. vet inte om han fick tag i glaset på något sätt. Han hörde inte att glaset krossades utan fick bara se att C.A. började blöda från halsen och att han själv blödde från vänstra handen. Han är högerhänt. Han tål inte att se blod och blev chockad. Det inträffade var en ren olyckshändelse.

M.S. har till sitt fredande åberopat vittnesförhör med P.W., B.A. och L.J.. Dessa har samstämmigt uppgett att C.A. höll ett glas med vatten i sin högra hand när M.S. med raska kliv gick fram till honom och fattade tag i och skakade om honom.

Överläkaren C.T. har utfärdat rättsintyg beträffande C.A:s skador och han har även hörts såsom vittne i målet. - - - Han har vidare sagt - vilket framgår av läkarintyg - att M.S. haft sådana skärsår på vänstra handen, som måste ha uppkommit genom beröring med glaset, att man med största sannolikhet kan utgå från att M.S. hållit i glaset.

Varken C.A. eller M.S. eller någon annan person har kunnat säkert ange hur glaset kommit emot och skadat C.A..

De av M.S. åberopade vittnena är visserligen vänner eller bekanta till M.S., vilket förhållande kan ha färgat deras återgivande av sina iakttagelser, men de har redan vid polisförhör omkring 45 minuter efter händelsen lämnat i huvudsak samma uppgifter som de nu redovisat inför rätten. Enligt TR:ns mening motsäger inte utredningen att C.A. hållit glaset i sin högra hand och att glaset, då M.S. fattat tag i och möjligen skakat om C.A., utan att M.S. avsett det kommit att föras och krossas mot C.A:s hals. I vart fall kan det inte uteslutas att skadan uppkommit mer av våda än genom uppsåtligt handlande från M.S.. Åtalet skall därför ogillas.

Vid nyss angiven utgång skall C.A:s i anledning av den åtalade gärningen framställda skadeståndsyrkande ogillas.

Den av C.A. nu åberopade alternativa grunden för att M.S. skall utge skadestånd innebär att hans talan ändras och hans talan i denna del skall därför avvisas.

Domslut.

TR:n avvisar den av C.A. förda talan om skadestånd på grund av grov oaktsamhet.

TR:n ogillar åtalet och mot M.S. i övrigt förd skadeståndstalan.

Åklagaren och C.A. fullföljde talan i Göta HovR.

Åklagaren yrkade att HovR:n skulle döma M.S. för grov misshandel eller alternativt enligt 3 kap 8 § 2 st BrB för vållande till kroppsskada enligt följande gärningsbeskrivning: M.S. har d 13 okt 1991 vid 00:25-tiden på pizzeria Verona på Stora Torget i Hjo av oaktsamhet tillfogat C.A., född 1972, förutom smärta och omfattande blödning, skärsår på underkäken och nedom höger öra jämte ett antal smärre skärsår, ävensom helt avskuren stora, ytliga halspulsådern samt 10 rejäla pulsåderblödningar genom att fatta tag i i vart fall den hand - högra - med vilken C.A. höll glaset varvid detta kommit att krossas mot högra delen av C.A:s hals under det handgemäng, som då uppstod.

C.A. yrkade att hans vid TR:n framställda skadeståndsyrkande skulle bifallas.

M.S. bestred ändring. Beträffande det alternativa yrkandet om ansvar för vållande till kroppsskada gjorde han gällande att han ej haft anledning räkna med risken för skadan samt att brottet i vart fall inte var grovt.

HovR:n (hovrättslagmannen Larsson, hovrättsrådet Paulsson Nordling, referent, samt nämndemännen Sanden och Svensson) anförde i dom d 13 okt 1992: Domskäl. I HovR:n har nytt förhör hållits med C.A. varjämte bandupptagning av förhören med P.W., B.A. och L.J. återgetts.

HovR:n finner genom vittnesförhören styrkt att C.A. hållit ett dricksglas i högra handen när M.S. gick fram till C.A. och fattade tag om hans armar. Av utredningen framgår också att C.A:s skador måste ha orsakats av glaset.

Utredningen motsäger inte - som TR:n angett - att C.A. hållit glaset i sin högra hand och att glaset, då M.S. fattade tag i och skakade om C.A. utan att M.S. avsett det kommit att föras mot och krossas mot C.A:s hals med av åklagaren angivna skador som följd. Som TR:n funnit kan åtalet för grov misshandel således inte bifallas.

HovR:n finner emellertid att M.S. borde ha uppmärksammat att C.A. höll ett glas i handen. Hans åtgärder med C.A. har därför varit sådana att han av oaktsamhet åsamkat dennes skador, något som M.S. haft anledning räkna med. Emellertid synes olyckliga omständigheter ha bidragit till att skadorna blivit allvarliga. Brottet är därför enligt HovR:ns bedömning ej grovt. Påföljden bör stanna vid ett bötesstraff.

I fråga om skadestånd fann HovR:n att M.S. till C.A. skulle utge 23 447 kr, varav 447 kr för förstörda kläder, 3 000 kr för sveda och värk och 20 000 kr för lyte och men.

Domslut. Med ändring av TR:ns dom dömer HovR:n M.S. enligt 3 kap 8 § 1 st BrB för vållande till kroppsskada till dagsböter 60 å 75 kr och förpliktar M.S. att utge skadestånd till C.A. med 23 447 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från d 13 okt 1991 tills betalning sker.

Tf hovrättsassessorn Ahrling var skiljaktig och anförde: Genom M.S:s och C.A:s berättelser samt P.W:s, B.A:s och L.J:s vittnesmål är det utrett att M.S. till följd av de spydigheter som C.A. riktade till honom blev arg och upprörd samt att händelseförloppet från det att M.S. reste sig upp från sitt bord tills det att glaset krossades mot C.A:s hals gick mycket snabbt. Dessa berättelser och vittnesmål stöder i viss mån M.S:s uppgift om att han inte såg att C.A. höll ett glas i handen när han tog tag i C.A.. Denna uppgift skall därför läggas till grund för bedömningen av gärningen. Om en gärningsman inte hade anledning att ta risken för den inträffade effekten i beräkningen, skall han inte dömas för vållande till denna, oaktat att han handlat oaktsamt och genom sin handling orsakat effekten. Enbart det förhållandet att M.S. såg att C.A. satt och åt och därför hade anledning att räkna med att C.A. ibland höll i ett glas, innebär inte enligt min mening att M.S. hade anledning att ta risken för den inträffade skadan med i beräkningen när han tog tag i C.A. för att kasta ut denne från pizzerian. Åtalet skall därför ogillas. Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.

M.S. (offentlig försvarare advokaten P.H.) sökte revision och yrkade att åtalet och yrkandet om skadestånd skulle ogillas. Riksåklagaren och C.A. (ombud advokaten C-G.S.) bestred ändring.

Målet avgjordes efter huvudförhandling (Riksåklagaren genom t f byråchefen S.L.).

HD (JustR:n Heuman, Lars K Beckman, referent, Solerud, Nilsson och Westlander) beslöt följande dom: Domskäl. I HD är fråga om ansvar för vållande till kroppsskada, som är ett oaktsamhetsbrott.

Av vittnesmålen framgår att C.A. höll glaset i sin högra hand då M.S. grep tag i honom. Även om det fortsatta händelseförloppet inte i detalj blivit klarlagt ger utredningen dock vid handen att C.A:s skador måste ha uppkommit till följd av att glaset genom M.S:s handlande tryckts mot C.A:s hals. M.S. har således orsakat C.A:s skador. Att dessa skulle kunna uppkomma var en beräknelig följd av M.S:s handlande.

M.S. har uppgett att han inte såg om C.A. höll något i sina händer, eftersom allt gick så fort. Flera personer har emellertid iakttagit att C.A. höll ett glas i sin högra hand. Med normal aktsamhet borde också M.S. ha kunnat se det. M.S. har således av oaktsamhet vållat C.A:s skador.

M.S:s avsikt var att föra ut C.A. från restaurangen. Han hade emellertid inte någon rätt att göra det. Hans oaktsamhet måste med hänsyn härtill anses så klandervärd att den skall föranleda ansvar.

På grund av det anförda skall M.S., som HovR:n funnit, dömas för vållande till kroppsskada. Med hänsyn till vad som upplysts i HD om M.S:s ekonomiska förhållanden skall dagsbotens belopp dock fastställas till 60 kr.

Om skadeståndets storlek råder ej tvist i HD.

Domslut. HD ändrar endast på så sätt HovR:ns domslut att dagsbotens belopp fastställs till 60 kr.

HD:s dom meddelades d 29 sept 1994 (nr DB 211).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1994-09-29
Målnummer
B3965-92
Lagrum
3 kap. 8 § brottsbalken (1962:700)
Litteratur
Sökord
Vållande till kroppsskada
Oaktsamhet
Vållande
Vårdslöshet
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation