NJA 1994 s. 551

(Jfr 1988 s 205)

Försäkringskassan i Stockholms län ansökte om införsel för utfående av fordran på A.Ö. avseende underhållsbidrag för tiden från och med aug 1990 till och med april 1993.

Kronofogdemyndigheten i Stockholm, sektion 207 (M.G.) fattade d 3 sept 1993 beslut om införsel i A.Ö:s lön med 3 000 kr i månaden och angav det s k förbehållsbeloppet till 8 535 kr per månad. Beslutet angavs skola gälla tills vidare.

A.Ö. anförde besvär i Svea HovR och hävdade att försäkringskassans fordran var preskriberad. Han åberopade betalningskvitton utvisande att han styrt betalningarna till att avse underhåll för bestämda perioder. I yttrande till HovR:n av kronofogdemyndigheten, centralsektionen (kronofogde I.) angavs att, såvitt framkommit i målet, försäkringskassan hade krediterat inkomna betalningar på äldre skulder och uttalades att kronofogdemyndigheten inte funnit skäl att i anledning av ingivna besvär häva eller ändra införselbeslutet.

Försäkringskassan gjorde i förklaring till HovR:n gällande att en underhållsskyldig inte har rätt att rikta sina betalningar och hänvisade till en dom av Försäkringsöverdomstolen d 2 juli 1987.

HovR:n (hovrättsråden Bergenfalk och Sundström samt tf hovrättsassessorn Lind, referent) anförde i slutligt beslut d 17 dec 1993: Målet rör frågan huruvida en underhållsskyldig har rätt att bestämma om bidragsbelopp som betalas skall avräknas på löpande bidrag eller på äldre underhållsskuld.

A.Ö. har gjort gällande att hinder mot verkställighet föreligger på den grunden att han betalat underhållsbidrag för den period som ansökningen om införsel avser. Han har till stöd för sitt påstående ingett kopior av fem postgiroavier som bokförts hos Postgirot under tiden d 29 okt 1991 till d 9 mars 1992. Av kopiorna framgår att A.Ö. angett att betalningarna avser underhållsbidrag för var och en av månaderna nov 1991 till och med mars 1992.

Försäkringskassan har i målet som enda invändning gjort gällande att A.Ö. inte haft rätt att destinera sina betalningar. Försäkringskassan har således inte bestritt att A.Ö. gjort betalningarna på sätt han påstått. Vid sådant förhållande får - oaktat A.Ö. ingivit endast ett mindre antal kopior av postgiroavier - hans påstående om att han på samma sätt betalat även de övriga med införselansökningen avsedda beloppen godtas.

HD har funnit att en underhållsbidragsskyldig har rätt att destinera sina betalningar (NJA 1988 s 205). I det målet var fordringarna tvistiga men principen torde gälla även för fall där fordringarna inte är tvistiga (se Gregow i SvJT 1992 s 7).

HovR:n finner på grund av det anförda att A.Ö. hade rätt att bestämma på vilka skuldposter han ville göra sina betalningar. Eftersom A.Ö. bestämt sina betalningar till att avse de i målet aktuella månaderna har försäkringskassan inte någon fordran mot A.Ö. avseende denna tid. Beslutet om införsel skall därför undanröjas.

HovR:n undanröjer kronofogdemyndighetens beslut om införsel.

Försäkringskassan (ombud jur kand K-E.E.) anförde besvär och yrkade att HD med undanröjande av HovR:ns beslut skulle fastställa kronofogdemyndighetens beslut.

A.Ö. bestred ändring.

Riksförsäkringsverket, som av HD beretts tillfälle att yttra sig i målet, anförde i yttrande d 7 april 1994 bl a: Riksförsäkringsverket har vid två tidigare tillfällen uttalat sin uppfattning i vilken utsträckning de underhållsskyldiga skall ha möjlighet att rikta sina inbetalningar av underhållsbidrag.

Riksförsäkringsverket har d 18 dec 1986 hos Socialdepartementet gjort en framställan om upphävande av möjligheten för underhållsskyldiga att rikta sina inbetalningar. Framställan har inte resulterat i någon lagändring.

Riksförsäkringsverket vidhåller den inställning som kommit till uttryck i dels verkets framställan till regeringen, dels i yttrandet till Försäkringsöverdomstolen.

Betänkande