NJA 1995 s. 11

Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd handlade d 27 april 1993 nio disciplinärenden mot advokaten B.S.. Denne var personligen närvarande och yttrade sig i saken.

Disciplinnämndens beslut meddelades d 5 maj 1993. Nämnden fann i sex av de behandlade ärendena att B.S. allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat och i ytterligare två ärenden att han åsidosatt sina plikter som advokat. På grund av vad som sålunda förevarit och vad som tidigare låg B.S. till last - bl a ett antal varningar och erinringar - beslöt nämnden att utesluta B.S. ur advokatsamfundet. En ledamot var av skiljaktig mening och ansåg sig kunna stanna för påföljden varning i förening med den högsta föreskrivna straffavgiften.

B.S. (ombud advokaten K.S.) överklagade disciplinnämndens avgörande och yrkade att HD skulle upphäva beslutet att utesluta honom ur advokatsamfundet.

I en d 29 sept 1994 till HD inkommen inlaga gjorde B.S. (ombud advokaten S.W.) gällande att advokatsamfundets generalsekreterare advokaten L.B., som varit närvarande vid disciplinnämndens prövning, hade varit jävig. Som jävsgrund åberopades att L.B. var styrelseledamot i bolag inom Wasakoncernen och att Wasa var anmälare i disciplinärende mot B.S.. B.S. hänvisade till jävsreglerna i 4 kap 13 § 4 och 9 (numera 10) RB. Enligt B.S. hade L.B:s deltagande i handläggningen inneburit grovt rättegångsfel som kunde antas ha påverkat sakens utgång i disciplinnämnden. B.S. hemställde att nämndens avgörande skulle upphävas "redan på grund av den jävige L.B:s deltagande som föredragande i disciplinnämnden, som deltagare i förhandlingen, varvid han framstod som annat än företrädare för part, och som deltagare i disciplinnämndens överläggningar bakom stängda dörrar".

I en kompletterande inlaga gjorde B.S. ytterligare gällande att, i den mån L.B. deltagit i advokatsamfundets styrelses behandling av frågor om hänskjutande till disciplinnämnden av ärenden berörande Wasa, detta utgjorde rättegångsfel på grund av jäv och att nämnden rätteligen inte hade bort uppta sådant disciplinärende till prövning.

Disciplinnämnden anmärkte i yttrande över B.S:s inlagor att denne hade fått vetskap om L.B:s styrelseuppdrag redan genom ett brev d 15 sept 1993. Enligt nämndens bedömning hade dessa uppdrag inte utgjort skäl att vägra L.B. att delta i överläggningarna. Nämnden framhöll därvid bl a att Wasa inte hade varit part i något av disciplinärendena och att L.B. inte hade deltagit i nämndens beslut.

HD (JustR:n Knutsson, Lars K Beckman, referent, Munck, Danelins och Regner) fattade efter föredragning d 25 jan 1995 följande beslut: I målet är upplyst att L.B. inträdde i styrelser inom Wasakoncernen (Wasa Livförsäkring, Ömsesidigt och Wasa Sakförsäkring, Ömsesidigt) i samband med bolagsstämmor i maj 1992 och lämnade dessa uppdrag vid bolagsstämmor i maj 1994.

Wasa förekommer i fyra av de nio ärenden som prövades av disciplinnämnden. I samtliga dessa fall var det i huvudsak fråga om B.S:s anspråk på arvode för klienter som hade rättsskyddsförsäkring hos Wasa. Ärende 1 (enligt numreringen i det överklagade beslutet) upptogs utan anmälan sedan Wasa för kännedom översänt kopior av korrespondens som innehöll hot om att B.S. skulle avträda som ombud för bolagets försäkringstagare om han inte fick visst arvodesbelopp a conto. I ärende 3 förelåg en anmälan från advokaten T.M. som hade i uppdrag av sex försäkringsbolag, däribland Wasa, att pröva kostnadsräkningar från B.S. i rättsskyddsärenden. T.M. påtalade att B.S. hotat sina klienter med konkursansökan för att få ut begärt, tvistigt arvode. Ärende 4 upptogs utan anmälan på grundval av en skiljedom i arvodestvist mellan Länsförsäkringar Gävleborg och B.S.. Wasa synes ha berörts av tvisten på så sätt att bolaget debiterats samma belopp som Länsförsäkringar. Ärende 9 upptogs utan anmälan på grundval av en skiljedom i arvodestvist mellan Wasa och sex andra försäkringsbolag samt B.S..

Advokatsamfundets generalsekreterare deltar inte i disciplinnämndens beslut. Han saknar alltså rösträtt men anses ha rätt att få en avvikande mening antecknad. Disciplinnämnden har upplyst att generalsekreteraren av hävd haft ställning som föredragande inför nämnden, att denna uppgift dock sedan flera år sköts av nämndledamöter som referenter och att generalsekreteraren har ett övergripande ansvar för att nämndens ärenden bereds på ett tillfredsställande sätt. Nämnden har tillagt att generalsekreteraren vid muntlig förhandling inför nämnden brukar ta på sig ett särskilt ansvar för att ärendena klarläggs genom frågor.

Det finns inte några bestämmelser om jäv som är direkt tillämpliga hos disciplinnämnden. Emellertid gäller för nämndens verksamhet det krav på saklighet och opartiskhet som enligt 1 kap 9 § regeringsformen ställs på de organ som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen. Till dessa organ hör disciplinnämnden som handhar en förvaltningsuppgift innefattande myndighetsutövning (jfr 11 kap 6 § 3 st regeringsformen och 8 kap 7 § RB). För domstolar i den mening som avses i artikel 6:1 Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna finns ett motsvarande krav på opartiskhet.

Beträffande den närmare innebörden av grundlagskravet på opartiskhet är det för disciplinnämndens del naturligt att söka ledning också i de principer som kommer till uttryck i förvaltningslagens bestämmelser om jäv. I 11 § nämnda lag anges olika jävsgrunder för "den som skall handlägga ett ärende". Med detta uttryck avses inte bara den som fattar beslut utan även föredragande och andra som tar sådan befattning med ett ärende att de kan tänkas inverka på ärendets utgång. Generalsekreteraren i advokatsamfundet får anses ha en sådan ställning i disciplinnämndens verksamhet.

De jävsgrunder i 11 § förvaltningslagen som är av intresse i detta sammanhang är punkterna 2 och 5. De motsvarar de jävsgrunder för domare (4 kap 13 § RB) som B.S. har åberopat.

Wasa har visserligen intagit en motpartsställning till B.S. i fråga om dennes krav på ersättning för arbete åt klienter med rättsskyddsförsäkring hos bolaget. Men i disciplinärendena var Wasa inte part och frågan om disciplinpåföljd angick inte Wasa i den mening detta uttryck har i förvaltningslagen. Wasa kunde inte heller vänta någon särskild nytta eller skada av ärendenas utgång.

Det förhållandet att L.B. var styrelseledamot i Wasa kan visserligen anföras som ett skäl för att han inte bort delta i disciplinärendena, eftersom höga krav på opartiskhet måste ställas på den som deltar i sådan viktig myndighetsutövning som disciplinnämndens verksamhet. Enbart den omständigheten att han hade dessa styrelseuppdrag bör dock inte föranleda att nämndens beslut skall undanröjas på grund av fel i handläggningen.

HD avslår därför B.S:s yrkande att disciplinnämndens beslut skall upphävas på grund av jäv.

(Mål Ö 2213/93)