NJA 1995 s. 356

Domskäl

TR:n (rådmannen Påhlsson) anförde i dom d 24 juli 1992: Domskäl. Den fordring som konkursboet gör gällande i målet avser återbetalning av det erlagda förskottet, alltså en penningfordran. Fordringen har uppkommit före konkursutbrottet.

Det är ostridigt mellan parterna att Fläkt Veloduct AB har fordringar på konkursbolaget som överstiger det i målet fordrade beloppet och att dessa fordringar, liksom huvudfordringen, har uppkommit innan konkursen inträffade.

Något hinder för Fläkt Veloduct AB att kvitta fordringen enligt huvudregeln därom i 5 kap 15 § 1 st KL har på grund av det sagda inte förelegat. Käromålet kan alltså inte vinna bifall.

Domslut

Domslut. Käromålet lämnas utan bifall.

S:s Plåtslageris konkursbo överklagade TR:ns dom i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle bifalla dess vid TR:n framställda yrkanden.

Fläkt bestred ändring.

Fläkt gjorde gällande att konkursboet i HovR:n åberopat en ny omständighet till grund för käromålet, - - -.

HovR:n avgjorde med stöd av 50 kap 21 § 1 st 3 RB målet utan huvudförhandling.

HovR:n (hovrättspresidenten Blom samt hovrättsråden Urell, referent, och Matton), som på konkursboet använde beteckningen "Plåt", anförde i dom d 27 aug 1993: HovR:ns domskäl. I målet är ostridigt att Plåt har en fordran mot Fläkt avseende återbetalning av en i förskott erlagd köpeskilling för vissa leveranser sedan Fläkt vägrat att uppfylla sina förpliktelser enligt köpeavtalet. Målet rör frågan om Fläkt är berättigat att kvitta sin skuld till Plåt mot de fordringar Fläkt har mot överlåtaren av varufordringen.

Vad först gäller påståendet att Plåt i HovR:n åberopat ny omständighet beaktar HovR:n - - - utgör inte någon ny omständighet i den mening som avses i 50 kap 25 § 3 st RB.

HovR:n övergår nu till att bedöma själva saken.

Om en borgenär har överlåtit en enkel fordran, kan gäldenären enligt allmänna förmögenhetsrättsliga principer normalt kvitta ett krav på betalning från förvärvaren mot en fordran som gäldenären har på överlåtaren av fordringen; dock att kvittning får ske endast under vissa förutsättningar avseende tidpunkten för förvärvet av motfordringen och fordringarnas förfallodagar (jfr 28 § skuldebrevslagen).

Den fordran mot Fläkt, som Montagearbete O.S. AB (Montage) överlåtit till Plåt, avsåg en fordran på leverans. Enligt allmänna regler kan kvittning inte ske med en fordran som inte är duglig till uppfyllelse av huvudfordringen. En konsekvens av detta är att en skuld som avser en naturaförpliktelse inte kan kvittas mot en motfordran avseende pengar. Att Montage efter överlåtelsen trätt i konkurs ändrar inte detta; den i viss mån utvidgade kvittningsrätten vid konkurs omfattar nämligen inte ett sådant förhållande (se Walin, Materiell konkursrätt, 2 uppl, 1988, s 81 och Welamson, Konkursrätt, 1961, s 485).

Om Plåt hade valt att vid vitessanktion yrka leverans i enlighet med köpeavtalet hade Fläkt, mot bakgrund av det tidigare anförda, varit förhindrat att kvitta, eftersom Fläkts förpliktelse skulle fullgöras med varor. Den fordran som Plåt gör gällande i målet avser emellertid ostridigt återbetalning av köpeskillingen. Den omständigheten, att den icke kvittningsgilla fordringen på en naturaförpliktelse nu görs gällande i form av en penningfordran kan inte i och för sig anses utesluta kvittning (jfr Walin, aa, s 82). Frågan är emellertid om Fläkt genom att underlåta att uppfylla sina förpliktelser enligt köpeavtalet skall komma i en bättre position gentemot Plåt på så sätt, att en icke kvittningsgill naturaförpliktelse ersätts med en kvittningsgill penningskuld, eller om hinder mot en kvittning skall anses föreligga p g a Fläkts handlande.

Det framstår som otillfredsställande att Fläkt genom eget kontraktsbrott skulle kunna försättas i en bättre situation än som annars gällt. Frågan om kvittning på grund av detta skäl skulle vara utesluten har inte besvarats i svensk praxis. Inte heller har i den rättsvetenskapliga litteraturen lämnats något entydigt svar på frågan. (Jfr å ena sidan Lindskog, Kvittning, 2 uppl, 1993, s 181, och å andra sidan Walin, a a, s 81 och 85). För exempelvis norsk rätts del skulle dock kvittning i den aktuella situationen troligen vara utesluten (se Braekhus, Konkursrett, 3 uppl 1975, s 214).

Kvittningsfrågan bör enligt HovR:ns mening avgöras mot bakgrund av den situation, i vilken förskottsbetalningen skedde och vilket berättigat intresse Fläkt har av att få kvitta. Det är därvid att märka att Fläkt har tagit emot betalningen under den förutsättningen att leverans skulle ske. Fläkt har alltså varit berett att leverera trots att Fläkt sedan tidigare hade fordringar på Montage. Med hänsyn främst till dessa förhållanden anser HovR:n att Fläkt inte kan anses ha något skyddsvärt intresse av att få kvitta. HovR:n finner därför att Fläkts kvittningsinvändning inte skall beaktas.

Käromålet skall följaktligen bifallas. Om yrkat belopp och ränta råder inte tvist.

HovR:ns domslut. 1. Med ändring av TR:ns domslut i huvudsaken förpliktar HovR:n Fläkt Veloduct AB att till O.S:s Plåtslageri AB:s konkursbo utge 67 532 kr 50 öre jämte ränta därå enligt 5 § räntelagen från d 8 maj 1991 till dess betalning sker. - - -

Fläkt (ombud advokaten P.W.N.) överklagade HovR:ns dom och yrkade att HD med ändring av HovR:ns dom skulle fastställa TR:ns domslut.

S:s Plåtslageris konkursbo (ombud advokaten M.H.) bestred ändring.

HD fann i beslut d 25 maj 1994 ej skäl att meddela prövningstillstånd beträffande dels ett beslut av HovR:n d 8 mars 1993 varvid HovR:n lämnat ett yrkande om avvisande av S:s Plåtslageris talan utan bifall dels frågan huruvida S:s Plåtslageri åberopat ny omständighet i HovR:n. HD meddelade prövningstillstånd i målet i övrigt.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Larsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom, varvid Fläkt, som ändrat sin firma till ABB Ventilation Products AB, benämndes "ABB" och S:s Plåtslageri benämndes "Plåtslageribolaget":

Domskäl

Domskäl. Parterna har till stöd för sin talan åberopat vad de anfört i HovR:n.

I målet är ostridigt att ABB varit skyldigt att leverera vissa varor till Plåtslageribolaget samt att skyldigheten efter utebliven leverans omvandlats till en skyldighet att utge skadestånd. Plåtslageribolaget har förvärvat sin rätt till varuleverans från Montagearbete O.S. AB (Montagearbete). Fråga har därvid uppkommit om ABB har rätt att kvitta, i första hand värdet av varuleveransen och i andra hand sin skadeståndsskuld mot fordringar i Montagearbetes konkursbo.

Enligt allmänna förmögenhetsrättsliga principer kan en gäldenär, för det fall borgenären överlåtit en enkel fordran, kvitta ett krav på betalning från förvärvaren mot en fordran som gäldenären har på överlåtaren. En förutsättning är dock att gäldenären inte förvärvat genfordringen efter det att han underrättats om borgenärsbytet eller efter det att han fått skälig anledning till förmodan därom (jfr 28 § skuldebrevslagen). I förevarande fall är ostridigt att ABB:s genfordring uppkommit före det att Plåtslageribolaget förvärvat fordran på varuleverans från Montagearbete. Borgenärsbytet utesluter således inte kvittning.

HD går härefter över till att pröva om kvittning kan ske mellan penningfordran och naturaförpliktelse. En förutsättning för kvittning är att notfordringen är duglig till uppfyllelse av huvudfordringen. Härav följer att en naturaförpliktelse inte kan kvittas mot en penningfordran. Den utvidgade rätt till kvittning som följer av 5 kap 15 § KL medför ingen ändring härvidlag (se Walin, Materiell konkursrätt 2 uppl 1988, s 81 och Welamson, Konkursrätt, 1961, s 485). Att Montagearbete försatts i konkurs efter det att Plåtslageribolaget förvärvat rätten till varuleveransen medför således inte att ABB har rätt att kvitta värdet av sin skyldighet att leverera mot fordringar på Montagearbete.

I förevarande fall har ABB:s skyldighet att leverera varor till Plåtslageribolaget genom eget avtalsbrott omvandlats till en skyldighet att utge skadestånd. Härefter är motfordringen duglig till uppfyllelse av huvudfordringen. Huruvida kvittning är tillåten i en sådan situation lämnar den rättsvetenskapliga litteraturen inget entydigt svar på. Welamson har hävdat att det skulle framstå som otillfredsställande att medge kvittning (se Konkursrätt 1961, s 485), medan Walin inte utesluter att kvittning kan ske (se Materiell konkursrätt 2 uppl 1987, s 81 och 85).

Rätten till kvittning i den beskrivna situationen bör bedömas mot bakgrund av dels tidpunkten för och syftet bakom omvandlingen dels gäldenärens berättigade intresse av att kvitta.

ABB har för att leverera krävt och erhållit förskottsbetalning. I målet är utrett att ABB först efter det Montagearbete försatts i konkurs vägrat leverera samt att vägran inte varit förestavad av annat syfte än att möjliggöra kvittning. För det fall kvittning medges tillgodogör sig ABB genom eget avtalsbrott förskottsbetalningen utan annan uppoffring än att avstå från en eventuell utdelning i Montagearbetes konkurs. Mot bakgrund härav bör ABB inte heller äga rätt att kvitta Plåtslageribolagets skadeståndsfordran mot sin fordran på Montagearbete. HovR:ns domslut skall därför fastställas.

HD:s domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD (JustR:n Vängby, Magnusson, Freyschuss, Lind, referent, och Lennander) beslöt följande dom, vari "Fläktbolaget" i domskälen användes som beteckning på ABB Ventilation Products AB: Domskäl. O.S:s Plåtslageri AB har från Montagearbete O.S. AB övertagit en fordran på Fläktbolaget (numera ABB Ventilation Products AB) avseende leverans av varor enligt avtal mellan Montagearbete, köpare, och Fläktbolaget, säljare. Montagearbete har betalat köpeskillingen för varorna i förskott. Sedan Fläktbolaget vägrat leverera varorna till Plåtslageribolaget, väckte Plåtslageribolaget talan mot Fläktbolaget med yrkande om återbetalning av den i förskott erlagda köpeskillingen, 67 532 kr 50 öre jämte ränta. - Plåtslageribolaget försattes i konkurs under målets handläggning i TR:n.

Gentemot käromålet invände Fläktbolaget att det hade fordringar uppgående till sammanlagt 237 845 kr på Montagearbete och att det av Plåtslageribolaget fordrade beloppet enligt 28 § skuldebrevslagen skulle avräknas på dessa motfordringar. - Motfordringarnas grundas inte på det aktuella avtalet om leverans av varor.

Enligt 28 § skuldebrevslagen kan en gäldenär, för det fall borgenären överlåtit en enkel fordran, kvitta ett krav på betalning från förvärvaren mot en fordran som gäldenären har på överlåtaren. En förutsättning är dock att gäldenären inte förvärvat motfordringen efter det att han underrättats om borgenärsbytet eller efter det att han fått skälig anledning till förmodan därom. I förevarande fall är ostridigt att Fläktbolagets motfordringar uppkommit före det att Plåtslageribolaget från Montagearbete förvärvat fordran på varuleverans. Borgenärsbytet utesluter således inte kvittning mot Plåtslageribolaget.

Mellan parterna är omtvistat huruvida kvittning kan ske så att en skuld avseende leverans av varor avräknas mot en penningfordran. Som HovR:n funnit är en sådan kvittning inte möjlig.

Genom sin leveransvägran, som enligt vad Plåtslageribolagets konkursbo obestritt uppgivit innefattade kontraktsbrott, har Fläktbolaget föranlett Plåtslageribolaget att, i stället för att yrka leverans av varorna, begära återbetalning av den i förskott erlagda köpeskillingen. Såsom HovR:n angett uppkommer därmed frågan om Fläktbolaget genom sitt kontraktsbrott skall kunna åstadkomma en situation där kvittning blir möjlig om motparten på grund av köpeavtalet väljer att göra gällande en penningfordran i stället för en fordran på leverans enligt avtalet.

Vägledande rättsfall saknas för bedömning av den frågan. Något entydigt svar lämnas knappast i doktrinen. Rättsläget har sålunda bedömts som osäkert av Rodhe (Obligationsrätt, 1956, s 388 fI) och Walin (Materiell konkursrätt, 2 uppl 1987, s 75, se även lagberedningen i SOU 1970:7,5 s 184).

I utländsk lagstiftning finns exempel på att rättsstridigt beteende under vissa omständigheter kan medföra att en annars föreliggande rätt till kvittning inte får göras gällande, se Code civil art 1293 samt Börgerliches Gesetzbuch § 393. I dansk doktrin har hävdats att enligt dansk rätt föreligger begränsningar i kvittningsrätten som anknyter till sistnämnda lagrum (Gomard, Obligationsret, 3 del 1993, s 197). I något äldre dansk doktrin har sagts att kvittningsrätt utesluts när någon åsidosätter en obligationsrättslig förpliktelse som därmed omvandlas till en penningskuld (Illum, Modregning i konkurs, 1934, s 138, jfr även Ussing, Obligationsretten, Almindelig del, 4 uppl 1961, s 339).

I norsk doktrin synes Augdahl anknyta till den av Ifum hävdade åsikten, se Augdahl, Den norske obligasjonsretts almindelige del, 5 uppl 1978, s 83. I samma riktning talar de av HovR:n anmärkta uttalandena av Braekhus, Konkursrett, 3 uppl 1975, s 214. Arnholm har emellertid uttryckt tvekan till om kvittningsrätten faller bort i det av Illum anmärkta fallet med en naturaförpliktelse som omvandlas till en penningfordran (Streiftog i obligasjonsretten, 1939, s 92 f). Detta uttalande föranledde i Sverige Karlgren till en replik där Karlgren ifrågasatte om man kunde komma förbi det förhållandet att rättsordningen ogillar, att en kontrahent underlåter att fullgöra en åtagen naturalprestation (SvJT 1940 s 332 f). Flera andra svenska rättsvetenskapsmän synes i huvudsak ha samma inställning som Illum (Lindskog, Kvittning, 2 uppl 1993, s 181, Sigeman, Lönefordran, 1967, s 188 f och Welamson, Konkursrätt, 1961, s 485).

Kvittningsinstitutet ger den kvittande borgenären en favör bestående i att han genom egna åtgärder kan göra sig betald för sin fordran; tvungen kvittning har också beskrivits som en form av exekution utan exekutionstitel (prop 1970:94 s 25). Fördelarna härmed blir särskilt påtagliga när kvittningen genomförs mot en gäldenär som är i konkurs. Reglerna om kvittning i konkurs har också bedömts som generösa för kvittningsborgenären (se t ex Lennander, Återvinning i konkurs, 2 uppl 1994, s 254). Mot denna bakgrund bör för kvittning i princip krävas att kvittningsborgenären inte skaffat sig möjligheten att kvitta under omständigheter som kommer i konflikt med det allmänna civilrättsliga regelsystemet. Särskilt gäller detta i fråga om kvittning i konkurs där kvittningen gynnar kvittningsborgenären på borgenärskollektivets bekostnad (jfr härtill 5 kap 16 § 2 st KL).

Av detta betraktelsesätt följer att ett kontraktsbrott inte bör kunna leda till fördel i kvittningssammanhang för den som begår kontraktsbrottet. Om ett kontraktsbrott leder till att det uppkommer en situation där kvittning enligt vanliga regler skulle vara tillåten (en naturaförpliktelse ersätts av en penningförpliktelse) bör följaktligen kontraktsbrottet medföra, att tvungen kvittning likväl inte kan genomföras. Saken kan i vissa fall komma i ett annat läge, exempelvis om huvudfordran och motfordran härrör ur samma avtal (jfr Sigeman, Lönefordran s 187 och 199 fl) eller om kontraktsbrottet beror på hinder utom partens kontroll. I detta mål finns inte anledning att gå in på dessa problem.

Det sagda leder till att Fläktbolaget till följd av fordringarnas beskaffenhet (jfr 5 kap 15 § 1 st andra meningen KL) inte har rätt att använda de åberopade motfordringarna för kvittning mot Plåtslageribolagets konkursbos krav på återfående av erlagd köpeskilling.

HD:s domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD:s dom meddelades d 12 juni 1995 (nr DT 103).