NJA 1995 s. 502

B.Z. född 1958, ansökte hos Kronofogdemyndigheten i Södermanlands län om skuldsanering. Kronofogdemyndigheten avslog genom beslut d 8 sept 1994 ansökningen.

B.Z. överklagade beslutet i Fskilstuna TR och yrkade att beslutet skulle undanröjas och ärendet återförvisas till kronofogdemyndigheten.

B.Z. överklagade i Svea HovR med samma yrkande som i TR:n.

HovR:n (hovrättsråden Widebäck, Lampa, referent, och Fenborn) meddelade d 12 jan 1995 följande beslut: HovR:n meddelar inte prövningstillstånd. TR:ns beslut skall därför stå fast.

B.Z. överklagade och yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i HovR:n.

Riksskatteverket anförde i yttrande bl a: Skuldsaneringslagen innebär ett nytt rättsinstitut som omfattar en stor mängd svåra bedömnings- och rättsfrågor. I lagens förarbeten överlämnas frågor i flera fall till rättstillämpningen. Detta gäller särskilt prövningen av skälighet. - Mot denna bakgrund föreligger ett stort behov av vägledande utslag från domstolarna för att en enhetlig tillämpning av lagen skall uppnås. - I detta fall är främst tre problemställningar aktuella, det kvalificerade insolvensrekvisitet och svårigheten att göra en prognos avseende gäldenärens betalningsförmåga samt skuldernas uppkomst.

Verket tillstyrkte att tillstånd till målets prövning meddelades.

HD (JustR:n Vängby, Magnusson, Freyschuss, referent, Munck och Lennander) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Skuldsaneringslagen trädde i kraft d 1 juli 1994. Lagen förutsätter att de tillämpande myndigheterna gör sina bedömningar i enlighet med relativt generellt hållna regler. I detta mål aktualiseras olika frågor angående förutsättningarna för skuldsanering. Särskilt med hänsyn till att det är fråga om ny lagstiftning får det anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att dessa frågor prövas i högre rätt. På grund härav bör tillstånd meddelas till målets prövning i HovR:n.