NJA 1997 s. 147

Vid en extra föreningsstämma d 8 okt 1994 i Börsås Båtsamfällighetsförening fastställdes debiteringslängd avseende anläggningskostnader för nya båtplatser. I skrift som inkom till Göteborgs TR d 3 jan 1995 förklarade G.N. att han överklagade "Börsås BåtSamfällighetsförenings extra stämma den 1994-10-08". I beslut d 23 mars 1995 avvisade Göteborgs TR hans talan såsom för sent väckt. HovR:n för Västra Sverige fastställde i beslut d 18 okt 1995 TR:ns beslut.

G.N. (ombud advokaten P.A.S.) överklagade HovR:ns beslut och ansökte i HD även om återställande av försutten tid beträffande talan mot föreningsstämmans beslut.

HD meddelade ej prövningstillstånd rörande talan mot HovR:ns beslut.

Ärendet angående återställande av försutten tid avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Ruhe, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Enligt 46 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall talan mot beslut som avser fastställande av debiteringslängd väckas senast inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden framlades på föreningsstämman. G.N. skulle således ha väckt talan senast d 5 nov 1994. Fråga är om tiden för denna frist kan återställas. Enligt sin ordalydelse avser 58 kap 11 § RB endast frister för ordinära rättsmedel. Bestämmelsen omfattar således endast judiciella frister och inte materiella. Till sådana materiella frister som inte kan bli föremål för återställande räknas bl a frister för väckande av talan vid domstol. Undantagsvis har emellertid tid för väckande av talan genom ansökan om stämning till domstol ansetts kunna återställas. Det har då varit fråga om fall där talan syftar till åsidosättande eller ändring av ett för part bindande beslut i ett förfarande med karaktär av judiciell förrättning (Welamson, Rättegång VI, 3 uppl, s 193f). Ett exempel på sådan frist som ansetts kunna återställas är frist för klander av en av skiftesman förrättad bodelning, NJA 1980 s 320. Likaså har klandertalan som avsågs i 12 kap 70 § JB i dess lydelse före d 1 jan 1975 ansetts kunna återställas, NJA 1972 s 113. I båda dessa fall har HD lagt vikt vid att förfarandet inför hyresnämnden resp skiftesmannen i vissa avseenden kan jämställas med en rättegång. 11980 års fall har vikt också lagts vid den verkan beslutet haft. Att förfarandet vid samfällighetsförenings stämma inte kan liknas vid ett rättegångsförfarande är uppenbart. Verkan av att talan ej förts mot beslut om debitering är att belopp som enligt debiteringslängd är förfallet till betalning får uttagas enligt bestämmelserna i UB om fordran för vilken betalningsskyldighet ålagts genom dom som äger laga kraft. Genom den rättsverkan beslut om debitering således har bör fristen för klandertalan mot stämmobeslut åtminstone i det hänseende som nu är i fråga jämställas med frist för fullföljande av talan.

Enligt 58 kap 13 § RB ankommer det på HovR att pröva ansökan om återställande av försutten tid bl a i det fallet att ansökningen avser tid för fullföljande av talan i TR mot avgörande av annan myndighet. Klander av stämmobeslut i samfällighetsförening nämns av naturliga skäl inte i 58 kap 13 § RB. Med hänsyn till syftet med regleringen måste emellertid en sådan klandertalan vara att jämställa med fullföljd av talan till TR i den nämnda bestämmelsens mening, jfr NJA 1993 s 681. Frågan om återställande av försutten tid skall således i detta fall prövas av HovR:n.

HD - som inte har anledning att ingå i prövning av om ansökan gjorts i rätt tid - överlämnar ansökan till HovR:n som har att självmant ta upp den till prövning.

HD (JustR:n Vängby, Gregow, Nyström, referent, Thorsson och Regner) fattade följande slutliga beslut: Enligt 46 § lagen (1973:1150) om förvaltning av, samfälligheter skall talan om rättelse av debiteringslängd väckas inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden framlades på föreningsstämman. G.N. skulle således ha väckt talan senast d 5 nov 1994. Fråga är om denna frist kan återställas.

Återställande av försutten tid anses i princip kunna avse endast processuella frister och inte materiella. Till sådana materiella frister som inte kan bli föremål för återställande räknas bl a frister för väckande av talan vid domstol. Undantagsvis har emellertid tid för väckande av talan genom ansökan om stämning till domstol ansetts kunna återställas. Det har då varit fråga om fall där talan syftar till åsidosättande eller ändring av ett för part bindande beslut i ett förfarande med karaktär av judiciell förrättning. (Welamson, Rättegång VI, 3 uppl, s 193f.) Ett exempel på sådan frist som ansetts kunna återställas är frist för klander av en av skiftesman förrättad bodelning, NJA 1980 s 320. Likaså har frist för klandertalan som avsågs i 12 kap 70 § JB i dess lydelse före d 1 jan 1975 ansetts kunna återställas, NJA 1972 s 113. Frister som ej ansetts kunna återställas är t ex frist för klander enligt 8 § bysamfällighetslagen av att viss samfällighetsdel skulle upphöra att tjäna vägändamål utan i stället tjäna till grustäkt, NJA 1937 s 479, och frist för klander av beslut av vägsamfällighet om bl a fördelning av kostnader för vägunderhåll, NJA 1975 s 267.

Verkan av att talan om rättelse ej förts är visserligen att belopp som enligt debiteringslängd är förfallet till betalning får uttagas enligt bestämmelserna i UB om fordran för vilken betalningsskyldighet ålagts genom dom som äger laga kraft. Förfarandet vid samfällighetsförenings stämma har emellertid inte karaktären av ett judiciellt förfarande (jfr NJA 1981 s 330). En frist av förevarande art kan därför inte återställas.

På grund av det anförda finner HD att ansökningen skall avvisas och ej, som eljest bort ske (jfr NJA 1993 s 681), överlämnas till HovR:n. HD avvisar ansökningen om återställande av försutten tid.

HD:s beslut meddelades d 11 mars 1997 (mål nr Ö 4965/95).