NJA 1997 s. 22

I överklagande av TR:s beslut om arvsskatt har angetts att den till grund för beslutet liggande bouppteckningen felaktigt saknat uppgift om att behållningen utgjorts av andel i oskiftat dödsbo. Felet har ansetts vara sådant som enligt 20 kap 10 § ÄB skall föranleda förrättande av tilläggsbouppteckning. Överklagandet har därför avvisats.

HovR:n

S.D. avled d 9 sept 1994. I bouppteckning efter honom angavs som enda dödsbodelägare dottern B.Å.. Bobehållningen uppgick till 178 151 kr.

S.D. var änkling efter G.D., som hade avlidit d 11 juli 1985, efterlämnande som dödsbodelägare maken S.D. och dottern B.Å.. Enligt bouppteckning efter G.D. uppgick behållningen till 73 213 kr 54 öre. Stockholms TR hade registrerat bouppteckningen d 9 dec 1985 och därvid beslutat att någon arvsskatt inte skulle utgå.

Stockholms TR registrerade bouppteckningen efter S.D. d 30 jan 1995 och fastställde arvsskatten till 10 810 kr.

Dödsboet och B.Å. överklagade arvsskattebeslutet i Svea HovR och yrkade att endast hälften av tillgångarna i boet skulle utgöra underlag för arvsskatt. Till stöd för yrkandet anfördes att något arvskifte efter G.D. aldrig hade ägt rum och att de i hennes bouppteckning redovisade tillgångarna i allt väsentligt på nytt hade redovisats i bouppteckningen efter S.D..

Kammarkollegiet yrkade att överklagandet skulle avvisas, eftersom rättelse av beslutet i det hänseende som överklagandet avsåg endast kunde ske genom upprättande av tilläggsbouppteckning.

HovR:n (hovrättslagmannen Eklycke, hovrättsrådet Fergenius och tf hovrättsassessorn Kussak, referent) anförde i beslut d 28 april 1995: I 15 § 2 mom 1 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt stadgas att om kvarlåtenskap har tillkommit efterlevande make såsom arvinge och om vid dennes död den först avlidnes arvingar har rätt till andel i den efterlevandes bo, denna andel skall beräknas till hälften. För att beskattningsmyndigheten skall kunna beakta denna bestämmelse vid den schematiska skatteläggningen i fråga om den sist avlidne maken anges i sista stycket samma § att i bouppteckningen skall anges om den avlidne tidigare varit gift och om det finns efterarvingar till den avlidnes tidigare bortgångne make.

I bouppteckningen efter S.D. anges visserligen inte att han varit gift med G.D. eller att B.Å. är efterarvinge till G.D.. Av handlingarna i målet framgår emellertid att TR:n vid handläggningen haft tillgång även till bouppteckningen efter G.D. och att det av denna framgår att B.Å. är makarna D:s gemensamma barn. TR:n borde därför på det föreliggande materialet ha beaktat att B.Å. var efterarvinge till G.D.. Med hänsyn härtill anser HovR:n att rättelse av skattebeslutet kan ske utan att en tilläggsbouppteckning upprättas.

Av bobehållningen efter S.D. skall en andel som motsvarar hälften av bobehållningen anses utgöra efterarv efter G.D. och resterande hälft anses utgöra arv efter S.D.. B.Å. har rätt till ett grundavdrag på 70 000 kr på arvet efter resp förälder. På resp lott om 89 075 kr skall således skatt utgå med 1900 kr eller sammanlagt 3 800 kr.

Med ändring av TR:ns beslut fastställer HovR:n arvsskatten till 3 800

kr.

HD

Dödsboet och B.Å. överklagade och yrkade att arvsskatten skulle fastställas till 1900 kr.

Kammarkollegiet förklarade sig vidhålla att rättelse av skattebeslutet kunde ske endast genom tilläggsbouppteckning.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Gladh, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl: Klagandena har till stöd för sin talan i HD anfört följande: Vid den schematiska bodelning och arvskifte som gjordes vid registreringen av bouppteckningen efter G.D. utgick inte någon arvsskatt på B.Å:s lott, då denna inte uppgick till skattepliktigt belopp. HovR:ns metod att lägga ut en lott för B.Å. i boet efter S.D. såsom efterarv efter G.D. hade varit riktig, om de arvsregler som gäller för dödsfall efter d 1 jan 1988 varit tillämpliga. G.D. avled emellertid 1985. HovR:ns rättstillämpning saknar stöd i lag och skulle i princip kunna medföra dubbelbeskattning av samma arvslott. Arvslotten för B.Å., som är ende arvinge efter G.D. och S.D., skall därför bestämmas till hälften av bobehållningen i bouppteckningen efter S.D..

Kammarkollegiet har bl a anfört: Klagandena har i HovR:n och i HD hävdat att B.Å. inte fått ut sitt morsarv. Basbeloppsregeln i 13 kap 12 § GB var fakultativ. Då makar haft gemensamma barn har regeln i praxis tolkats så att man inte vetat om den efterlevande maken begagnat sig av denna bodelningsregel eller ej. Boet har därför vid den efterlevandes död ansetts oskiftat. Rätteligen skulle därför endast hälften av tillgångarna i det oskiftade boet ha tagits upp i S.D:s bouppteckning. Detta fel skall emellertid rättas genom tilläggsbouppteckning. Kollegiet vitsordar att HovR:ns förfarande att bestämma arvsskatt för en lott för B.Å. som efterarv efter G.D. uppenbart strider mot lag.

Överklagandet av TR:ns skattebeslut utgår från att hälften av tillgångarna i bouppteckningen efter S.D. tillhör B.Å. på grund av arv efter modern G.D. och att således endast återstående hälft nu skall beskattas såsom arv efter fadern. Som Kammarkollegiet anfört är det här fråga om förhållanden som skall föranleda upprättande av tilläggsbouppteckning enligt 20 kap 10 § ÄB. Till följd härav kan överklagandet inte upptas till prövning.

Domslut

HD:s avgörande. HD avvisar överklagandet till HD.

HD (JustR:n Knutsson, Solerud, Lars Å Beckman, referent, Lambe och Nilsson) fattade följande slutliga beslut: Skäl: Enligt klagandena var dödsboet efter G.D. oskiftat vid S.D:s död och utgjorde kvarlåtenskapen efter honom hälften av det oskiftade boet. Den till TR:n ingivna bouppteckningen efter S.D. saknade emellertid uppgift härom. TR:n har därför vid bestämmandet av arvsskatt lagt ut en skattepliktig lott för B.Å. omfattande hela bobehållningen.

I 20 kap 10 § AB föreskrivs att tilläggsbouppteckning skall förrättas om ny tillgång eller skuld blir känd efter det att bouppteckning har förrättats eller om annan felaktighet i bouppteckningen upptäcks. Att bouppteckningen saknat uppgift om att bobehållningen utgjorts av andel i det oskiftade dödsboet får anses innebära en sådan felaktighet som avses i nämnda lagrum. Tilläggsbouppteckning skall således förrättas och inges till TR:n. Sedan tilläggsbouppteckningen registrerats kan felaktigt påförd skatt återvinnas med stöd av 59 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Den angivna ordningen måste anses innebära att det föreligger hinder att på det sätt klagandena valt söka ändring i skattebeslutet. Hindret är sådant som högre rätt har att självmant beakta. HovR:n - vars beslut för övrigt strider mot lag när det gäller bedömningen av själva skattefrågan (jfr övergångsbestämmelserna till 1987 års ändringar i 3 kap 1 § AB) - har genom att pröva saken gjort sig skyldig till sådant rättegångsfel som bör föranleda undanröjande av HovR:ns beslut och avvisning av överklagandet till HovR:n.

Domslut

HD:s avgörande. Med undanröjande av HovR:ns beslut avvisar HD B.Å:s och dödsboets efter S.D. överklagande till HovR:n.

HD:s beslut meddelades d 30 jan 1997 (mål nr Ö 2190/95).