NJA 1997 s. 586

H.M. överklagade i Göta HovR och yrkade att honom tidigare ådömd skyddstillsyn skulle förordnas omfatta även den aktuella brottsligheten eller i andra hand att påföljden skulle bestämmas till skyddstillsyn jämte ett kortare fängelsestraff. Han yrkade i vart fall strafflindring.

Åklagaren bestred ändring.

P.M. yrkade ersättning för sitt uppdrag som offentlig försvarare i HovR:n, bl a för en resa från Hässleholm till häktet i Jönköping för ett sammanträffande med H.M..

HovR:n (hovrättsråden Olsson, och Lundeholm, referent, tf hovrättsassessorn Karlsson samt nämndemännen Carlsson och Styf) fastställde i dom d 16 jan 1997 TR:ns dom och anförde i fråga om P.M:s ersättningsyrkande: P.M. har yrkat ersättning för bl a en resa från Hässleholm till häktet i Jönköping för ett sammanträffande med H.M.. Han har förklarat att H.M. inte mådde bra i häktet, att denne i och för sig inte begärde ett sammanträffande men att P.M. ändå fann det lämpligt. - Häktesresor ersätts vanligtvis av allmänna medel. Det åligger emellertid en offentlig försvarare att iaktta en viss återhållsamhet innan han ådrar statsverket betydande kostnader på grund av långa resor. I förevarande fall var gärningarna erkända och frågan i HovR:n gällde endast påföljden, varvid det inte synes ha varit aktuellt att i HovR:n åberopa andra omständigheter än de som framkom redan vid huvudförhandlingen i TR:n. Besöket har således inte varit av betydelse för H.M:s talan i HovR:n. I en offentlig försvarares uppdrag får anses ligga ett visst moment av kurativ verksamhet men sådan kan ersättas endast i begränsad utsträckning och det bör ske med betydande restriktivitet (se NJA 1984 s 877). I förevarande fall framgår av utredningen inte annat än att resan sett utifrån de uppgifter som får anses åligga en offentlig försvarare har varit uppenbart obehövlig. Den bör därför inte ersättas av allmänna medel.

P.M:s yrkande om ersättning av allmänna medel lämnades i HovR:ns i domen intagna beslut utan bifall i vad avsåg häktesresan till Jönköping.

P.M. överklagade och yrkade att HD skulle tillerkänna honom ersättning av allmänna medel med 4 679 kr utöver det belopp som HovR:n hade bestämt.

Domstolsverket bestred ändring och anslöt sig helt till den bedömning HovR:n gjort.

Sveriges advokatsamfund, som av HD beretts tillfälle att yttra sig i ärendet, anförde i yttrande d 23 maj 1997 bl a: Den i ärendet aktuella frågan är huruvida P.M. kan anses berättigad till ersättning för den kostnad och tidsspillan som uppkommit på grund av ett besök hos en häktad klient inför en förestående huvudförhandling i HovR:n. Målet har i HovR:n avsett frågan om val av påföljd.

I en försvarares skyldigheter att med nit och omsorg tillvarata den misstänktes rätt ingår att förbereda försvaret tillsammans med denne. Omständigheterna torde endast undantagsvis kunna vara sådana att försvararen kan fullgöra denna sin skyldighet utan att sammanträffa med klienten inför en förestående huvudförhandling. - Betraktat från klientens synvinkel och inför det för denne synnerligen ingripande avgörande som förestod måste det framstå som helt otillfredsställande att inte inför huvudförhandlingen få personligen rådgöra med försvararen.

I det nu aktuella målet hade TR:n undanröjt en skyddstillsyn och utdömt ett fängelsestraff. P.M. har härutöver upplyst att utredningen i påföljdsdelen utvidgats i HovR:n. Det måste redan mot denna bakgrund ifrågasättas om det är förenligt med en försvarares plikter att underlåta att sammanträffa med klienten inför huvudförhandlingen.

Härtill kommer att P.M. synes ha vinnlagt sig om den restriktivitet i nu aktuellt hänseende som kan begäras då endast ett tidigare besök på häktet ägt rum. Detta besök ägde rum inför huvudförhandlingen i TR:n. För det fall det nu ifrågasatta besöket ej ägt rum skulle vid huvudförhandlingen i HovR:n mer än två månader ha förflutit sedan försvararen sammanträffat med sin klient.

Domstolsverket har i sitt yttrande hänvisat till de riktlinjer som anges i NJA 1984 s 877 samt anfört att arbete som inte utgör biträde i brottmålet endast i begränsad utsträckning skall kunna berättiga till ersättning. Det bör härvid anmärkas att frågan i det angivna rättsfallet rörde hur många av ett antal besök på häktet som kunde anses ersättningsgilla och således mindre den principiella frågan om inte en försvarare i vart fall bör sammanträffa med sin klient en gång före huvudförhandling.

Vad vidare avser arbetets karaktär har målet i HovR:n rört frågan om möjligheten att ådöma klienten skyddstillsyn samt frågan om fortsatt frihetsberövande genom häktning. Ett sammanträffande med klienten för genomgång av den personliga situationen inför huvudförhandling måste mot denna bakgrund betecknas som biträde i brottmålet även om det härutöver kan fylla en kurativ funktion. Någon anledning att ifrågasätta besöket på denna grund synes därför inte föreligga.

Med stöd av det ovan anförda uttalar Sveriges advokatsamfund som sin mening att P.M. bör tillerkännas den begärda ersättningen.

Betänkande

HD (JustR:n Gregow, Lars Å Beckman, Danelius, Lambe, referent, och Lennander) fattade följande slutliga beslut: Skäl: P.M. har i HD i huvudsak anfört: Offentlig försvarare bör rimligen medges rätt att besöka klienten även om talan endast förs i påföljdsdelen. Talan måste förberedas även i sådant fall. T ex kan det ha framkommit nya omständigheter som klienten tidigare inte uppmärksammat eller känt till. I förevarande fall var utredningen i påföljdsfrågan i HovR:n dessutom inte identisk med den som förelåg i TR:n; på P.M:s begäran skulle upplysningsvis höras en person som utfäst sig att för någon tid ta hand om H.M. om han frigavs vid hovrättsförhandlingen. Även rent kurativa skäl motiverade ett besök. H.M. hade tidigare bett om ett sammanträffande med P.M. angående sin situation i häktet. - När P.M. gjorde sitt besök på häktet hade han blivit klar över att tidsförhållandena ej medgav att han gjorde häktesbesöket samma dag som huvudförhandlingen skulle hållas.

Domstolsverket har anslutit sig till den bedömning HovR:n gjort. Enligt 21 kap 7 § RB skall en offentlig försvarare med nit och omsorg tillvarata den tilltalades rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning. Han bör genom överläggning med den tilltalade förbereda försvaret. Enligt 10 § samma kapitel har han rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Utredningen i målet visar att P.M:s besök i häktet utgjort ett led i förberedelserna för hovrättsförhandlingen. Efter TR:ns dom var detta det enda sammanträffandet mellan H.M. och P.M.. Då sålunda besöket - även om det också kunde fylla en kurativ funktion - är att se som ett biträde i brottmålet har P.M. rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg.

P.M. har, med hänsyn till att häktesresan företagits en lördag, i HD korrigerat sin kostnadsräkning på så sätt att timkostnaden för tidsspillan upptagits till 510 kr. Han har uppgivit att resan till Jönköping tagit sex timmar i anspråk. Han har, med avräkning för en timme, yrkat ytterligare ersättning för fem timmars tidsspillan jämte utlägg i samband med denna resa samt, som hans talan får förstås, för en timmes tidsspillan i samband med huvudförhandlingen i HovR:n.

För målet i HovR:n har ersättning utgått enligt brottmålstaxan, vilken inkluderar en timmes tidsspillan per instans. HovR:n har i enlighet härmed avräknat en timmes tidsspillan vid bestämmandet av ersättning för tidsspillan i samband med hovrättsförhandlingen. Det saknas anledning att frångå denna bedömning. P.M. skall därför tillerkännas ersättning, förutom för utlägg, för sex timmars tidsspillan i samband med häktesresan.