NJA 1997 s. 832

Domskäl

TR:n (rådmännen Hallen och Sikström samt f d tingsdomaren Dixelius) anförde i dom d 16 mars 1995: Bakgrund. STRIL bedriver verksamhet med bl a sterilisering av medicinska instrument. Detta sker med en ca fem meter lång elektronaccelerator. I denna transporteras elektroner med hjälp av radarvågor, vilka i slutet av acceleratorn passerar ett fönster. På andra sidan fönstret på ett transportband och genom strömmen av elektroner passerar de instrument som steriliseras. Radarvågorna alstras av en så kallad klystron, vilken är en central komponent i elektronacceleratorn. Klystronen har en viss högsta livslängd, som vid normal drift uppgår till flera år. En klystron betingar ett ungefärligt nypris om drygt en miljon kr. Den klystron varom nu är fråga har tillverkats av Thomson Tubes Electronique i Frankrike (Thomsons). Den levererades från generalagenten i Uppsala, Scanditronix Aktiebolag (Scanditronix), d 5 okt 1990 till köparen Beta Tech i Jönköping, att ingå i den anläggningens reservdelslager. Klystronen transporterades vid tillfället i en specialkonstruerad container, som var försedd med s k stötindikatorer. Vid framkomsten till Beta Tech i Jönköping fanns skador på containern. Detta föranledde bl a att klystronen besiktigades och undersöktes vid anläggningen. Det föreligger motstridiga uppgifter beträffande frågan om stötindikatorerna utlösts i samband med transporten. För att klarlägga skadornas omfattning rekommenderade bl a Scanditronix, att klystronen skulle lämnas till tillverkaren i Frankrike, Thomson, för undersökning. Efter oenighet mellan Beta Tech och bolaget som transporterat klystronen från Uppsala till Jönköping, om vem som skulle betala transporten till Frankrike, avstod Beta Tech från att utföra den rekommenderade kontrollen. Klystronen förvarades därefter vid Beta Techs anläggning, såsom reservdel, fram till dess Beta Tech försattes i konkurs i augusti 1991. Vid denna tidpunkt övertog STRIL klystronen. Klystronen installerades vid STRIL:s anläggning i Jönköping och den togs i drift d 26 jan 1993. Dessförinnan eller den 21 samma månad hade STRIL tecknat en helt ny försäkring hos GA Försäkringar Aktiebolag. Försäkringen var en heltäckande s k kombinerad företagsförsäkring för rörelse. Huvudförsäkringens begynnelsedatum var d 21 jan 1993. Begynnelsedatumet avseende elektronacceleratorn, betastrålanläggningen i Jönköping, (maskinförsäkringen) var d 16 mars 1993. STRIL var fram till den 16 mars försäkrat i försäkringsbolaget Skandia. - Vid anläggningen har förts en s k loggbok, vari bl a noterats fakta kring klystronens drift och funktion. Av loggboken framgår bl a, så vitt nu är av intresse, följande. Vid drift d 3 febr 1993 uppstod ett funktionsavbrott. Detta noterades i loggboken genom anteckningen "15.35 Beam off, KFPS, fuult". Vidare finns noteringen "15.37 Beam on" och kl 18.04 samma dag har noterats att dagsproduktionen avklarats. I samband med servicearbete på acceleratorn d 20 april 1993 uppstod på nytt ett funktionsavbrott, varvid det i loggboken har antecknats "Beam off, KFPS, fuult". Härvid havererade klystronen och den har därefter inte varit brukbar. - "KFPS" är en förkortning för "Klystron Filament (glödtråd) Power Supply".

Yrkanden och parternas utveckling av talan. STRIL har yrkat att TR:n måtte förplikta G A Försäkringar att till bolaget utge 1 064 600 kr jämte ränta.

G A Försäkringar, som bestritt käromålet, har vitsordat yrkat belopp samt ränteberäkningen.

STRIL har som grund för käromålet anfört följande. Ersättningsgillt försäkringsfall föreligger eftersom skadan d 20 april 1993, som förorsakades av att en platinafolie smälte till följd av överhettning, var plötslig och oförutsedd samt inträffade under tid då försäkringen var gällande. - Det finns inget tekniskt samband mellan funktionsavbrottet d 3 febr 1993 och skadan d 20 april 1993. Funktionsavbrottet d 3 febr innebar inte heller att skadan d 20 april var förutsägbar. Leverantörens tekniker har godkänt anläggningen d 18 febr 1993. Under tiden klystronen varit i lager som reservdel vid Beta Tech har den kontinuerligt varit föremål för olika mätningar och undersökningar, vilka samtliga bekräftat att den varit fullt funktionsduglig. Försäkringstagaren har ingen skyldighet att efterforska skadeorsaken. Det saknar således betydelse om maskinhaveriet berott på transportskada eller någon annan skada. G A Försäkringar har underlåtit att före försäkringens tecknande undersöka försäkringsobjektet; detta trots att G A Försäkringar, under förhandlingarna som föregick avtalet, av STRIL underrättades om att den tidigare försäkringsgivaren, Skandia, bedömt risken för försäkringsfall så stor att det bolaget inte ingick något nytt försäkringsavtal.

G A Försäkringar, som bestritt att ersättningsgillt försäkringsfall föreligger, har till stöd för bestridandet åberopat följande. STRIL har inte visat att ersättningsgill skada föreligger. Skadan på platinafolien är inte en sådan plötslig och oförutsedd fysisk skada som består i att klystronens värde minskar eller går förlorat. Händelsen d 3 febr var en indikation på en redan inträffad transportskada eller annan mekanisk skada, som inträffat innan klystronen installerades och innan försäkringen trätt i kraft. Under tiden d 26 jan 1993-d 20 april 1993 har en sådan typ av skada inte kunnat inträffa. Skadan omfattas således ej av försäkringen. - Skadan består i att en detalj lossnat genom att en punktlödning har släppt, varigenom strömkretsen har brutits. I och med skadan fungerade klystronen endast intermittent. Genom att de strömförande ytorna legat och glappat mot varandra har det bildats en ljusbåge, vilken alstrat mycket mera värme än normalt. Detta har medfört att platinafolien har smält på grund av överhettning. När i tiden platinafolien har smält kan inte sägas. Det bestrids att den smält vid händelsen d 20 april 1993. Driftstoppet har sålunda förorsakats av att lödningen har släppt och inte av att platinafolien smält. Ett brott på lödningen har varit en nödvändig betingelse for att platinafolien skulle kunna smälta. Under transporten från Scanditronix i Uppsala till Beta Tech i Jönköping d 5 okt 1990 fick klystronbehållaren en stöt vilken förorsakade att emballaget/containern fick en buckla och att chockindikatorerna löstes ut. Scanditronix och tillverkaren Thomson samt transportören, ASG, ville att klystronen skulle skickas till Frankrike för genomgång och funktionstest, vilket Beta Tech fann onödigt. Först efter haveriet d 20 april 1993 undersöktes klystronen hos tillverkaren därvid det inte kunde konstateras något fel förrän efter det att klystronen, på M.H:s begäran, hade öppnats. Därvid konstaterades att lödningen lossnat. När huvudfelet konstaterats kunde även fastställas att felet varit objektivt konstaterbart redan tidigare, varför skadan sålunda inte varit plötslig och oförutsedd. Det var endast tillfälligheter som gjorde att indikation på en bruten krets inte framkom vid funktionskontrollerna. - STRIL borde vid driftstoppet d 3 febr 1993 ha insett att en allvarlig skada berörande strömkretsen i klystronen förelegat och att klystronen därför varit i behov av rekonditionering.

Domskäl. STRIL har som skriftlig bevisning åberopat relevanta delar av den loggbok som förts vid drift avseende den havererade klystronen. G A Försäkringar har som skriftlig bevisning åberopat försäkringsbrev, intyg från Scanditronix d 14 febr 1991, besiktningsrapport d 7 okt 1990, relevanta utdrag ur loggboken för d 3 febr 1993, samt av M.H utförd utredning av d 30 juli 1993.

STRIL har som muntlig bevisning åberopat förhör under sanningsförsäkran med T.M samt vittnesförhör med M.L. G A Försäkringar har som muntlig bevisning åberopat vittnesförhör med M.H och F.M.

Vid huvudförhandlingen har overheadbilder, modell samt foton förevisats utvisande klystronens konstruktion.

M.H har omvittnat följande. Han är civilingenjör i teknisk fysik samt doktor i materialvetenskap. Han driver idag egen konsultfirma. Han har medverkat vid ca 300 utredningar, vilka legat inom hans kompetensområde. - Beteckningen "KFPS" gäller normalt endast strömförsörjningen av glödtråden. Han är dock inte expert på larmen på den aktuella acceleratorn och vet ej säkert vad dessa indikerar då han ej känner till hur kretsen ser ut. Vid stoppet d 3 febr borde man inte ha omstartat maskinen utan tagit felvarningen på allvar. Han var med vid funktionstestet hos Thomson i Frankrike d 9 juli 1993 och såg på när maskinen öppnades, varvid det konstaterades att en punktlödning hade lossnat. Genom brottet i lödningen försämrades kontakten i strömkretsen, vilket gjorde att en busbåge bildades. Denna har haft en högre temperatur än strömkretsen normalt har vilket medfört överhettning, som i sin tur fått platinafolien att smälta. Platinan kan ej ha smält före lödningsbrottet. Om det hade rört sig om en total överhettning skulle även övriga i området befintliga platinaprodukter ha smält, vilket inte har varit fallet. Det är inte möjligt att en korrekt gjord lödning går upp under normal drift, utan klystronen har i det här fallet utsatts för yttre mekanisk påverkan. Han har genom andra fått veta att det fanns en buckla i gaveln på containern. Både F.M och J-C.M på Thomson sade spontant att indikatorerna hade lösts ut. Funktionskontroll borde därför ha gjorts redan i samband med transportskadan. Brottet på klämman, som haft att fixera en av de sex seriekopplade glödtrådsspiralerna, måste ha skett innan klystronen installerades i elektronacceleratorn. Det finns definitivt ett tekniskt samband mellan avbrottet d 3 febr 1993 och haveriet d 20 april 1993. Klystronen har kunnat fungera intermittent eftersom det från och till förelegat kontakt i strömkretsen. Man kan inte fastställa när platinafolien har smält. Allt kan ha smält d 20 april 1993, men smältningen kan också ha skett tidigare. Glödtråden kan fungera utan platinafolie om kontaktytan invid lödningsstället är tillräckligt stor.

TR:ns bedömning.

Det är ostridigt i målet att, när maskinhaveriet inträffade d 20 april 1993, det fanns en maskinförsäkring i G A Försäkringar som gällde för STRIL:s elektronaccelerator. Det är vidare ostridigt att det i samband med maskinhaveriet uppstod skador som i och för sig omfattades av försäkringen. Frågan är då om, som G A Försäkringar gjort gällande, STRIL trots detta saknar rätt till ersättning, eftersom skadan inträffat före det försäkringen varit gällande och inte är en sådan plötslig och oförutsedd fysisk skada som inträffat på försäkringsstället.

HD har i rättsfallet NJA 1992 s 113 i mål om ersättning på grund av företagsförsäkring tagit ställning till hur beviskravet skall preciseras för ersättningssökande bolag och därvid fastslagit att det vid en helhetsbedömning av omständigheterna skall framstå som klart mera sannolikt att ett försäkringsfall inträffat än att så inte är förhållandet för att ersättning skall utgå.

Genom främst M.H:s vittnesmål och genom den av honom utförda utredningen finner TR:n utrett att den ursprungliga skadan - som sannolikt uppkommit vid den förut omnämnda transporten - bestått i att en lödning släppt, vilket i sin tur medfört glappkontakt. Vidare får anses klarlagt, att det genom glappkontakten - kanske från och till - kommit att vid drift bildas en ljusbåge med åtföljande överhettning, och att överhettningen medfört att en platinafolie smält, varefter strömkretsen brutits och funktionsstopp uppstått i klystronen. - Som G A Försäkringar påpekat synes den ursprungliga skadan ha inträffat på annan plats än försäkringsstället.

TR:n, som anmärker att G A Försäkringar inte ens påstått att STRIL insett att ett så allvarligt fel som en uppbruten lödning i klystronens strömkrets eventuellt förelegat då försäkringen tecknades, noterar jämväl att G A Försäkringar inte ifrågasatt STRIL:s påstående att klystronen under Beta Techs lagerförvaring kontinuerligt provats genom olika mätningar och att dessa visat att klystronen fungerat. Mot bakgrund härav och med beaktande jämväl av att acceleratorn med den ifrågavarande klystronen fungerat under cirka 200 timmar efter det att den sattes i drift samt att generalagentens tekniker vid kontroll drygt två månader före maskinhaveriet funnit klystronen felfri och att denna hos tillverkaren i Frankrike efter provkörning dagen innan den öppnades i juli 1993 också befunnits felfri, finner TR:n att en bokstavstolkning av plötslig och oförutsedd "skada" innebärande att endast det först inträffade felet tillerkännes relevans inte kan anses rimlig. I stället bör även om - såsom i detta fall - det ursprungliga felet sannolikt härrör från tid före den då försäkringen tecknats men "effekten" givit sig till känna först en tid efter det att försäkringen trätt i kraft, ersättningsgill skada anses föreligga. Den omständigheten att försäkringsbestämmelserna på den aktuella punkten inte är entydiga kan inte lända försäkringstagaren till förfång, utan måste ansvaret för en sådan otydlighet bäras av den som utformat bestämmelsen. För denna bedömning talar jämväl det förhållandet att det är maskinhaverier av just den aktuella arten som försäkringstagare säkerligen ofta har för avsikt att försäkra sig mot och för vilka försäkringstagaren är beredd att erlägga och i detta fall även erlagt hög försäkringspremie. - TR:n finner, vid en helhetsbedömning av omständigheterna, att det framstår som klart mera sannolikt att försäkringsfall inträffat än att så inte varit fallet. Vid denna bedömning och då G A Försäkringar vitsordat skäligheten i och för sig av framställda anspråk på försäkringsersättning, skall STRIL vinna bifall till sin talan i huvudsaken.

Domslut

Domslut. G A Försäkringar Aktiebolag skall till STRIL Aktiebolag utge 1 064 600 kr jämte ränta ---.

Domskäl

Domskäl. Det är ostridigt mellan parterna att STRIL tecknade en kombinerad företagsförsäkring hos G A Försäkringar med begynnelsedatum d 16 mars 1993 såvitt avser den aktuella strålanläggningen, klystronen inbegripen. Anläggningen omfattades dels av en egendomsförsäkring, vari på grund av tilläggsavtal ingick en särskild maskinförsäkring, dels, likaså på grund av tilläggsavtal, en avbrottsförsäkring.

De i målet aktuella försäkringsvillkoren ingår i Allmänna försäkringsvillkor för kombinerad företagsförsäkring för rörelse K 60:3, daterad d i april 1990 och har - såvitt nu är av intresse - följande avfattning.

1 Egendomsförsäkring

Kantrubriker Villkor

1.2 När försäkringen gäller Försäkringen gäller för skada som

inträfat under försäkringstiden om

försäkringen varit i kraft.

1.3 Var försäkringen gäller

1.3.1 På försäkringsstället Försäkringen gäller för försäkrad

egendom inom försäkringsställe som

angetts i försäkringsbrevet.

1.4 Försäkrat intresse Försäkringen avser endast sådan

skada som består i att egendomens

värde minskas eller går förlorat.

1.7.7 Maskinförsäkring Försäkringen gäller för plötslig

och oförutsedd fysisk skada på

maskinerier som inte omfattas av

skadehändelserna enligt 1.7.1-1.7.6

(avseende brandförsäkring, vatten-

skadeförsäkring, inbrottsförsäkring,

rånförsäkring, glasförsäkring och

vissa övriga skadehändelser, bl a

transportförsäkring)

2 Avbrottsförsäkring

Kantrubriker Villkor

2.2

När försäkringen gäller Försäkringen gäller under ansvarstiden

för avbrott till följd av under

försäkringstiden inträffad egendoms-

skada enligt 2.7.1.

Ansvarstiden är 12 månader och räknas

från den tidpunkt egendomsskadan eller

annan i punkt 2.7.1 angiven händelse

inträffat.

2.7 Försäkrade skadehändelser

2.7.1 Avbrott Försäkringen gäller för avbrott som

uppstått i den försäkrade rörelsen

genom ersättningsbar maskinskada

enligt 1.7.7 som inträffat på försäkrade

maskinerier på försäkringsstället.

Parterna är ense om att klystronen omfattas av begreppet "maskinerier" i försäkringsvillkoren.

Vad först gäller den mellan parterna stridiga frågan om vad G A Försäkringar vitsordat vid TR:n, finner HovR:n att G A Försäkringars inställning vid TR:n i denna del inte kan tolkas på det sätt som STRIL hävdat i HovR:n. Om STRIL:s uppfattning skulle vara riktig skulle detta innebära att G A Försäkringar vid TR:n i praktiken vitsordat förhandenvaron av en för målet avgörande omständighet, nämligen att försäkringsfall inträffat. Att G A Försäkringars talan vid TR:n inte är att uppfatta på det sätt STRIL gjort gällande stöds även av det faktum att TR:n inte har bedömt G A Försäkringars vitsordande som i sig avgörande för målets utgång.

Frågan i målet gäller således om det har inträffat en händelse som täcks av försäkringen.

STRIL har som grund för sin talan gjort gällande att försäkringsfall inträffat i och med att klystronen plötsligt och oförutsett upphört att fungera d 20 april 1993 och att STRIL inte har och inte heller behöver ha någon bestämd uppfattning om orsaken härtill. G A Försäkringars ståndpunkt i målet är att klystronen var skadad när försäkringen trådde i kraft och att det därefter till följd av skadan inträffade funktionsavbrottet inte i sig utgör någon plötslig och oförutsedd skada i försäkringsvillkorens mening.

HovR:n delar G A Försäkringars i målet redovisade uppfattning, att funktionsavbrottet i sig inte innebär någon skada i försäkringsavtalets mening och att något försäkringsfall enligt avtalet därför inte föreligger om funktionsavbrottet, såsom G A Försäkringar hävdat, berott på en skada som klystronen tillfogats före försäkringstiden.

Av avgörande betydelse för om ett försäkringsfall inträffat blir därmed om den skada, som förorsakat funktionsavbrottet, tillfogats klystronen under försäkringstiden.

När, såsom i förevarande fall, en skada på försäkrad egendom gett sig till känna under försäkringstiden, måste bevisbördan för att skada inträffat dessförinnan anses åvila försäkringsgivaren.

Genom den av G A Försäkringar förebragta utredningen - och då främst vad M.H omvittnat - får anses klarlagt att orsaken till att klystronen slutade att fungera d 20 april 1993 var att en platinalödning hade brutits upp. Vad som framkommit genom vittnesförhöret med M.H utesluter andra beaktansvärda förklaringar till lödningsbrottet än kraftig yttre mekanisk påverkan. På grund härav och då det framkommit att klystronen efter det att den togs i bruk varit monterad i skyddande oljebad och handhafts enbart av därtill utbildad och kompetent personal, kan det vidare hållas för visst att brottet på lödningen skett i tiden före det att klystronen monterades i elektronacceleratorn och således innan försäkringen trädde i kraft. I likhet med TR:n finner HovR:n att skadan sannolikt tillfogats klystronen under transporten från Uppsala till Jönköping i oktober 1990.

I enlighet med vad G A Försäkringar hävdat i målet måste klystronen anses ha åsamkats en fullbordad skada i försäkringsvillkorens mening redan när lödningsbrottet inträffade. Det förhållandet att klystronen därefter fungerat en kortare tid föranleder inte någon annan bedömning. Klystronen måste bedömas ha varit värdelös redan då den monterades in i elektronacceleratorn.

STRIL har i övrigt grundat sin talan på ett påstående om att G A Försäkringar har åsidosatt en undersökningsplikt avseende den försäkrade egendomen. G A Försäkringar har mot detta påstående hävdat att någon undersökningsplikt inte åvilat försäkringsbolaget eftersom försäkringen förmedlats genom mäklare, som inte vidarebefordrat någon information av betydelse för den aktuella försäkringsfrågan. Redan av den anledningen att G A Försäkringar inte ens efter en noggrann undersökning av klystronen skulle ha kunnat upptäcka den uppbrutna lödningen kan den undersökningsplikt som må ha åvilat G A Försäkringar inte anses ha åsidosatts.

På grund av vad som ovan anförts har STRIL inte någon på maskinförsäkringen grundad rätt till ersättning. Av försäkringsvillkoren följer att det då inte heller föreligger rätt till ersättning enligt avbrottsförsäkringen. STRIL:s talan i huvudsaken skall således ogillas.

Domslut

Domslut. Med ändring av överklagade domen ogillar HovR:n STRIL Aktiebolagsvrid TR:n förda talan.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD:s dom meddelades d 19 dec 1997 (mål nr T 1543/96).