NJA 2001 s. 728

Uppsala TR dömde i dom d. 3 juli 2001 C. G. för grov misshandel m.m. till fängelse två år tre månader och förpliktade honom att utge skadestånd till R. M. med 82 220 kr jämte ränta. C. G. överklagade TR:ns dom. Genom beslut d. 26 juli 2001 avvisade TR:n (rådmannen Göransson) överklagandet på följande skäl: Enligt lag och besvärshänvisning till domen var sista dag för överklagande av denna d. 24 juli 2001. C. G:s överklagande inkom till TR:n d. 25 juli 2001. Överklagandet har således kommit in för sent.

C. G. överklagade TR:ns avvisningsbeslut i Svea HovR och yrkade att hans överklagande skulle anses ha inkommit i rätt tid. Till stöd för sitt yrkande anförde C. G. Sista dag för överklagande var d. 24 juli 2001. Överklagandet inkomststämplades hos TR:n d. 25 juli 2001. Av utredningen som TR:n företagit framgår att brevet sorterades in på posten d. 23 juli 2001 kl. 22.36 samt att det är rimligt att anta att brevet av misstag återsänts från Uppsala till Stockholm d. 24 juli 2001. Från posten i Uppsala har vidare upplysts att post från Stockholm till Uppsala sorteras vid femtiden på morgonen samt att det kommer en sändning vid 13-tiden vilken brukar vara insorterad i TR:ns postbox vid 18-tiden på eftermiddagen.

HovR:n (hovrättsråden Hesser och Lindgren) anförde i beslut d. 28 sept. 2001: HovR:n har vid kontakt med posten i Uppsala inhämtat följande. Post från Stockholm anländer till Uppsala två gånger varje dygn, den första sändningen omkring kl. 06.15 och den andra sändningen omkring kl. 13.00. Insortering av posten i postboxar sker i nära samband med att den anlänt och är avslutad, den första sändningens post senast kl. 08.00 och den andra sändningens post någon gång under eftermiddagen. Vid kontakt med ansvarig personal på TR:n har vidare inhämtats att vaktmästare hos TR:n avhämtar post från TR:ns postbox hos posten endast en gång per dag, ca kl. 08.30.

Mot bakgrund av de inhämtade uppgifterna får HovR:n anföra följande. Av utredningen framgår att brevet med överklagandet av domen poststämplats i Stockholm d. 23 juli 2001 kl. 22.36. Normalt sett skulle detta ha inneburit att brevet anlänt till posten i Uppsala med första sändningens post dagen därpå. Så tycks emellertid inte ha skett utan av den ytterligare stämpel som finns på brevet, på baksidan, framgår att detta befunnit sig i Stockholm d. 24 juli 2001. När brevet anlänt till posten i Uppsala- om detta skett med den andra sändningen d. 24 juli eller med den första sändningen dagen därpå - har inte klarlagts i målet. I det första fallet skall överklagandet - med hänsyn till vad som upplysts om postens och TR:ns rutiner - anses ha inkommit i rätt tid medan det i det andra fallet inkommit för sent. Då HovR:n inte har några hållpunkter för att anse det ena alternativet troligare än det andra finner HovR:n inte att det med tillräcklig grad av sannolikhet visats att överklagandet har avskilts för TR:ns räkning d. 24 juli 2001.

Överklagandet skall därför avslås.

Referenten, hovrättsassessorn Hindmarsh, var skiljaktig och anförde: Med hänsyn till vad som framkommit om postens och TR:ns rutiner är det inte osannolikt att överklagandet har avskilts för TR:ns räkning d. 24 juli 2001. Med beaktande av hur bestämmelsen i 33 kap. 3 § 2 st. RB har tolkats i praxis anser jag att beviskravet därmed är uppfyllt och att överklagandet skall anses ha kommit in i rätt tid.

På grund av det anförda skall TR:ns avvisningsbeslut undanröjas och överklagandet tas upp till erforderlig behandling.

C. G. överklagade och yrkade att HD skulle undanröja HovR:ns beslut och förordna att överklagandet av TR:ns dom skulle tas upp av HovR:n. Riksåklagaren och R. M. bestred ändring.

Riksåklagaren anförde bl.a.: Av handlingarna i målet framgår att överklagandet av domen fanns med i posten till TR:n d. 25 juli 2001 och att det samma dag kom en behörig tjänsteman till handa. En förutsättning för att överklagandet skall anses ha kommit in i rätt tid är att det d. 24 juli 2001, som var den sista dagen för fullföljd, enligt vad som föreskrivs i bestämmelsen i 33 kap. 3 § 2 st. RB kan antas ha avskilts för rätten på postanstalt.

Bestämmelsen i 33 kap. 3 § 2 st. RB infördes med en motsvarande bestämmelse i förvaltningslagen som förebild. I motiven till bestämmelsen i förvaltningslagen anfördes att när det gäller att avgöra huruvida en handling en viss dag funnits tillgänglig för myndighet på postanstalt bör beviskravet sättas lågt. Det uttalades att det bör vara tillräckligt att det med hänsyn till förefintliga uppgifter om t.ex. dag för försändelsens poststämpling, försening av postgången och rutiner vid insortering av försändelser i postboxar och postfack inte framstår som osannolikt att handlingen viss dag funnits tillgänglig för myndigheten på postanstalt. Med ett så utformat beviskrav torde det enligt motiven knappast vålla myndigheterna några nämnvärda svårigheter att avgöra om en handling skall anses ha kommit in inom föreskriven tid eller ej. I motiven till RB:s bestämmelse hänvisades till dessa förarbetsuttalanden och anfördes som ett klarläggande bl.a. att för att det skall kunna antas att handling eller avi har funnits tillgänglig för rätten på postanstalt viss dag fordras att det inte är osannolikt att handlingen eller avin blivit tillgänglig för myndigheten i den meningen att den då blivit insorterad i rättens postbox eller postfack. Det avgörande sades således inte vara handlingens eller avins ankomst till postanstalten utan tidpunkten för insorteringen i postboxen eller postfacket (se prop. 1971:30 s. 370 f. och NJA II 1973 s. 341).

Medan lagtexten uttrycker att det krävs att det kan antas att insortering i postfack m.m. har skett en viss dag ter det sig enligt förarbetena tillräckligt att det inte är osannolikt att så har skett. Enligt praxis synes beviskravet ha tillämpats så att om det finns underlag för ett antagande att det har kommit in en handling till rätten och det inte är osannolikt att det skett den dag det gäller samt det med ett högre beviskrav är fastställt att meddelandet närmast följande arbetsdag nått en behörig tjänsteman anses handlingen ha kommit in i rätt tid (jfr Welamson, Rättegång VI s. 49 och Fitger, Rättegångsbalken I s. 33:12 f. med där gjorda rättsfallshänvisningar).

Tolkningsregeln i 33 kap. 3 § 2 st. RB syftar till att undvika rättsförluster för enskilda. Därvid bör överklagandens intresse av att få sin sak överprövad och motpartens intresse av att det skall finnas en klar slutpunkt för tiden för överklagande tillmätas lika stor betydelse och beviskravet bör enligt min mening bedömas med beaktande härav.

Överklagandet har avsänts i sådan tid att det vid normal posthantering borde ha avskilts för TR:ns räkning d. 24 juli 2001. Vid dessa förhållanden finns det i och för sig skäl som talar för att det inte är osannolikt att försändelsen avskilts för TR:n d. 24 juli 2001. Med beaktande av förarbetsuttalandena skulle beviskravet då kunna vara uppfyllt (jfr också RH 20:81 och AD 1989:2). En sådan slutsats låter sig dock inte förenas med att det rent faktiskt inte finns något som talar för att ett avskiljande har skett för TR:ns räkning på den sista dagen för överklagande och inte heller med hur beviskravet har kommit till uttryck i lagtexten. Jag får därför ändå motsätta mig ett bifall till C. G:s yrkande.

Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Konradsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. I målet är fråga om försändelsen med överklagandet kan antas ha avskilts för TR:n på postanstalt den dag då tiden för överklagandet löpte ut - d. 24 juli 2001- och därför enligt 33 kap. 3 § 2 st. RB skall anses ha kommit in till rätten den dagen.

Av handlingarna framgår att kuvertet med överklagandet poststämplats i Stockholm dels d. 23 juli 2001 kl. 22.36, dels d. 24 juli 2001. Överklagandet har inkomststämplats i TR:n d. 25 juli 2001. Vad som framkommit om rutinerna för posthanteringen vid TR:n och det postkontor där TR:n hämtar sin post gör det ej osannolikt att försändelsen med överklagandet avskilts för TR:n d. 24 juli 2001. Med hänsyn härtill och till att överklagandet följande dag kommit behörig tjänsteman vid TR:n till handa, skall överklagandet anses inkommet i rätt tid (jfr NJA 1981 C 100).

HD (JustR:n Gregow, Lars K. Beckman, Westlander, Pripp och Lundius, referent) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

HD:s beslut meddelades d. 9 nov. 2001 (mål nr Ö 3476-01).