NJA 2001 s. 911

A. M. G. överklagade och yrkade bifall till sin begäran om rättshjälp. HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Jönsson, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. A. M. G. har som grund för överklagandet anfört att hon är minderårig och saknar tillgångar och att hon därför inte själv kan bekosta en översättning av den belgiska domen.

En förutsättning för att rättshjälp skall beviljas är enligt 7 § rättshjälpslagen (1996:1619) att den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning. Behov av andra förmåner kvalificerar inte till rättshjälp, se prop. 1996/97:9 s. 114 och 207.

Det har inte gjorts gällande att A. M. G. har behov av biträde utöver vad som kan lämnas henne som rådgivning. Överklagandet skall därför lämnas utan bifall.

HD (JustR:n Gregow, Svensson, Munck, Westlander och Lundius, referent) fattade följande slutliga beslut: Skäl. A. M. G. har i HovR:n ansökt om att en i Belgien meddelad dom avseende underhållsbidrag till henne skall förklaras verkställbar i Sverige. Hon har därvid ingivit en kopia av den belgiska domen, vilken är avfattad på franska. Av utredningen framgår inte huruvida hon hade rättshjälp vid den belgiska rättegången. Sedan HovR:n förelagt henne att inge en bestyrkt översättning av den belgiska domen, har hon ansökt om rättshjälp. I HD har hon därvid hänvisat till att hon är minderårig och saknar tillgångar samt att hon därför inte själv kan bekosta en översättning av den belgiska domen.

I 33 kap. 9 § RB fanns tidigare en generell bestämmelse om att rätten, när en av part ingiven handling avfattats på annat språk än svenska, kunde förelägga parten att tillhandahålla en bestyrkt översättning. Numera gäller i stället enligt nämnda lagrum att rätten vid behov får låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas från rätten. I anslutning till att lagrummet med verkan fr.o.m. d. 1 jan. 1988 ändrades på angivet sätt uttalades att det i vissa fall ändå skulle kunna bli aktuellt att låta parten själv ombesörja översättningen, eftersom domstolen vid sin behovsprövning förutsattes väga in vilka möjligheter parten har att själv få fram en översättning (prop. 1986/87:89 s. 170).

A. M. G:s ansökan om verkställighet kan prövas såväl enligt lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn som enligt Luganokonventionen. I den förstnämnda lagen finns en uttrycklig bestämmelse om att vid de ingivna handlingarna skall fogas en styrkt översättning till svenska (7 § 3 st.). Denna bestämmelse, som saknar stöd i den bakomliggande Haagkonventionen (se NJA II 1965 s. 390), får antas ha tillkommit mot bakgrund av att översättningskostnaderna vid denna tid kunde ersättas inom ramen för fri rättegång och kan inte anses hindra att översättning av handlingarna sker genom rättens försorg. Inte heller medför den motsvarande bestämmelsen i artikel 48 i Luganokonventionen något sådant hinder.

Anledning saknas att ifrågasätta A. M. G:s uppgift att hon saknar möjlighet att bekosta en översättning av den belgiska domen till svenska. Det får emellertid anses vara förutsatt att behovet av ekonomisk hjälp för sådant ändamål i ett fall som det förevarande skall tillgodoses genom att rätten låter översätta den ifrågavarande handlingen. En förutsättning för att rättshjälp skall beviljas är numera enligt 7 § rättshjälpslagen (1996:1619) att den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning, och behovet kan därför i detta fall inte tillgodoses genom rättshjälp.