NJA 2003 not 29

Den 11:e. 29. (Ö 2379-02) Domstolsverket mot H.H. ang. rättshjälp. Genom dom 22/2 02 biföll Stockholms TR AB Svenska Bostäders talan mot H.H. om bl.a. skadestånd grundat på att H.H. vållat en vattenskada i en lägenhet som han hyrt av bolaget (mål nr T 2274-00). Genom domen ogillades samtidigt, förutom såvitt avsåg ett mindre belopp som medgivits av bolaget, H.H:s talan om skadestånd mot bolaget grundat på att bolaget i samband med åtgärdande av vattenskadan skulle ha vållat H.H. skada genom vårdslöshet i det att bolaget berövat H.H. samtliga hans i lägenheten förvarade tillhörigheter (mål nr T 8167-00). H.H. överklagade till Svea HovR och yrkade bl.a. fullt bifall till sin talan i mål T 8167-00 samt ogillande av bolagets käromål i mål nr T 2274-00. H.H. anförde i samband med överklagandet att hans rättshjälpsbiträde närmat sig eller överskridit 100 timmars arbete i ärendet och hemställde att HovR:n skulle besluta att den honom beviljade rättshjälpen skulle fortsätta. I beslut 21/5 02 anförde HovR:n bl.a.: H.H. beviljades rättshjälp enligt Rättshjälpsmyndighetens beslut 8/12 99. I beslutet anges att han ”beviljas rättshjälp i angelägenhet rörande tvist i anledning av vattenskada i hyreslägenhet”. Talan i mål nr T 2274-00 väcktes genom ansökan om stämning 12/2 00. H.H. inkom med svaromål 26/5 00 och bifogade till svaromålet rättshjälpsmyndighetens beslut. Samma dag väckte han talan mot bolaget i mål nr T 8167-00. Också till stämningsansökan i det målet bifogades rättshjälpsmyndighetens beslut. Genom beslut 18/10 00 förordnade TR:n att de båda målen skulle handläggas gemensamt. I TR:ns dom har A.A. antecknats som biträde enligt rättshjälpslagen för H.H. i båda målen. TR:n har således under målens handläggning utgått ifrån att den H.H. beviljade rättshjälpen omfattar både frågan om bolagets krav på ersättning för vattenskada m.m. samt H.H:s krav på ersättning för förstörd egendom. HovR:n finner inte anledning att nu ifrågasätta denna bedömning. HovR:n konstaterar emellertid att det får anses röra sig om två olika rättsliga angelägenheter i rättshjälpslagens mening. Härav följer att den sammanlagda förmånen av rättshjälpsbiträde omfattar ersättning för arbete i högst 200 timmar, om inte annat beslutats enligt 34 § rättshjälpslagen. Med hänsyn härtill saknas det anledning för HovR:n att nu ta ställning till frågan om rättshjälpens upphörande eller fortsättning. - Domstolsverket yrkade att HD skulle ändra HovR:ns beslut så att H.H:s rättshjälp inte skulle omfatta ersättning till rättshjälpsbiträde för 200 timmars arbete. Domstolsverket yrkade alternativt att HD skulle undanröja HovR:ns beslut och återförvisa målet till HovR:n. H.H. bestred ändring. Föredraganden föreslog att HD skulle meddela följande beslut. Skäl. Enligt 2 § rättshjälpslagen - - - se HD - - - i samma paragraf. Att staten som huvudregel betalar rättshjälpsbiträdets kostnader för arbete i högst 100 timmar innebär att arbetet avseende samtliga delar av en rättslig angelägenhet som omfattas av beviljad rättshjälp sammantaget ersätts upp till den angivna tidsgränsen. Om det är fråga om flera angelägenheter måste rättshjälp beviljas och avgift betalas för var och en av dem (se prop. 1996/97:9 s. 142). Även om den rättsliga angelägenheten utifrån rättegångsbalkens bestämmelser kan anses omfatta flera olika sakfrågor innebär inte det att den som beviljats rättshjälp för en viss angiven rättslig angelägenhet har rätt till ersättning för 100 timmars arbete för varje sådan delfråga. Så länge det rör sig om en och samma rättsliga angelägenhet i rättshjälpslagens mening kan således inte tiden utökas på annat sätt än genom beslut om fortsatt rättshjälp enligt 34 § rättshjälpslagen. Frågan är då vad som i visst fall skall anses utgöra en del av den rättsliga angelägenhet för vilken rättshjälp beviljats och vad som är en annan rättslig angelägenhet vilken ligger utanför den beviljade rättshjälpen och således kräver nytt beslut om rättshjälp för att kunna ersättas enligt rättshjälpslagen. Frågan har inte utvecklats närmare i lagen eller dess förarbeten. I doktrinen har anförts att en bedömning får göras i varje enskilt fall. Vidare har anförts att det torde ligga nära till hands att om olika yrkanden kan kumuleras i en rättegång betrakta dem som en rättslig angelägenhet, men att någon kongruens mellan begreppet rättslig angelägenhet i rättshjälpslagen och rättegångsbalkens terminologi inte är avsedd (se Arrfelt, Rättshjälp, 1975, s. 33 samt Renfors & Sverne, Rättshjälpslagen - en kommentar, 1998, s. 27). H.H. har beviljats rättshjälp för angelägenhet rörande tvist i anledning av vattenskada i hyreslägenhet. Såväl Svenska bostäders - - - se HD - - - samma bakomliggande omständigheter. Den beviljade rättshjälpen måste därför anses omfatta båda käromålen och således sammantaget innefatta rätt till ersättning för högst 100 timmars arbete. För att rättshjälpen för H.H. skall tillåtas fortsätta sedan rättshjälpsbiträdets arbetsinsats nått 100 timmar krävs alldeles särskilda omständigheter (se NJA 2000 s. 390). Målet pågick vid TR:n under två år med fortlöpande skriftväxling mellan parterna och huvudförhandlingen tog en och en halv dag. H.H. har överklagat domen i sin helhet. A.A. har fått ersättning för 83 timmars arbete vid TR:n. Därutöver har Rättshjälpsmyndigheten upplyst att han i denna rättsliga angelägenhet fått ersättning för ytterligare 25 timmar avseende arbete vid Hyres- och arrendenämnden i Stockholm och i Svea HovR. Det arbete som A.A. lagt ned på uppdraget uppgår således redan till mer än 100 timmar. Det kan antas att rättshjälpen skulle behöva utsträckas i avsevärd mån för att ge A.A. möjlighet att biträda H.H. tills målet har slutförts. Tillräckliga skäl för att tillåta fortsatt rättshjälp i den omfattningen föreligger inte. H.H:s rättshjälp skall därför upphöra. Då ersättning till A.A. redan fastställts för mer än 100 timmars arbete finns inte utrymme för ytterligare rättshjälpsersättning till honom. Hans begäran om ersättning för arbete i HD skall därför lämnas utan bifall. Avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut förordnar HD att rättshjälpen för H.H. skall upphöra.

HD: Skäl. Enligt 2 § rättshjälpslagen får rättshjälp beviljas i en rättslig angelägenhet om vissa förutsättningar som anges i 6-8 §§ är uppfyllda. Enligt 15 § betalar staten kostnaderna för rättshjälpsbiträde när rättshjälp har beviljats. Enligt samma lagrum omfattar förmånen av rättshjälpsbiträde ersättning för arbete i högst 100 timmar, om inte annat beslutas enligt 34 §. I första stycket av den paragrafen sägs att rättshjälp skall upphöra när det arbete som biträdet har rätt till ersättning för enligt 27 § uppgår till 100 timmar, om inte annat beslutas enligt andra stycket i samma paragraf.

Staten betalar alltså som huvudregel bara för 100 timmars arbete i varje rättslig angelägenhet. Om det är fråga om flera angelägenheter, måste rättshjälp beviljas och avgift betalas för var och en av angelägenheterna (se prop. 1996/97:9 s. 142). Det kan i praktiken vara svårt att avgöra om det är fråga om en eller flera rättsliga angelägenheter. Saken har inte behandlats närmare i lagen eller dess förarbeten. I doktrinen har anförts att bedömningen får ske med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Rättshjälpslagens terminologi saknar direkt motsvarighet i rättegångsbalken och man kan exempelvis inte generellt sätta likhetstecken mellan en rättslig angelägenhet och ett käromål. Det kan tvärtom ofta ligga nära till hands att betrakta yrkanden som kan kumuleras i en rättegång som en enda rättslig angelägenhet (se Arrfelt, Rättshjälp, 1975, s. 33 samt Renfors & Sverne, Rättshjälpslagen - en kommentar, 1998, s. 27).

H.H. har genom ett enda beslut beviljats rättshjälp för ”angelägenhet rörande tvist i anledning av vattenskada i hyreslägenhet”. I detta ligger att ersättning kan utgå för högst 100 timmars arbete i angelägenhet som omfattas av beslutet.

Såväl Svenska Bostäders käromål som H.H:s genkäromål ryms inom denna beskrivning av angelägenheten. Målen har handlagts i en gemensam rättegång vid TR:n och i HovR:n. Käromålen har till syfte att klarlägga de ekonomiska mellanhavandena mellan parterna i anledning av den uppkomna vattenskadan och yrkandena stödjer sig i inte obetydlig utsträckning på samma bakomliggande omständigheter. Båda käromålen omfattas alltså av beslutet om rättshjälp.

HovR:n har inte tagit ställning till frågan om H.H:s rättshjälp skall upphöra eller fortsätta. Denna prövning bör nu ske i HovR:n.

Avgörande. HD undanröjer HovR:ns beslut och återförvisar frågan om H.H:s rättshjälp till HovR:n för erforderlig behandling.