NJA 2004 s. 363

Domskäl

Tingsrätten (rådmännen Martti Heino, Peter Wiking-Johnsson och Olle Sörheim) anförde i dom den 27 mars 2001:

Bakgrund

Röda Korsets verksamhet omfattar inte bara dess välkända hjälpverksamhet utan även utbildningsverksamhet inom sådana områden som framgår av det utbildningsmaterial som nämns i P.B:s nedan angivna yrkande. Röda Korset erbjuder utbildningen till företag och andra organisationer men även till privatpersoner. Sådan utbildning genomgås årligen av 80 000-100 000 personer. Röda Korsets intäkter av utbildningsverksamheten uppgår till 34 milj. kr årligen.

P.B. erhöll dels våren 1994, dvs. före fotografirättens integrering den 1 juli 1994 i upphovsrättslagen, dels våren 1995 uppdrag av Röda Korset att ta fotografier avsedda att användas i nytt studiematerial - handböcker inom olika områden såsom ”Första hjälpen” och liknande - som Röda Korset avsåg att låta framställa. Enligt P.B. var Röda Korsets rätt att använda fotografierna begränsad till användning i första upplagorna och till ett visst antal exemplar av respektive handbok. Röda Korset har använt fotografierna i en omfattning som går därutöver och även låtit lagra fotografierna digitalt. P.B. anser därför att Röda Korset gjort intrång i hans rätt till fotografierna.

Saken

P.B. har yrkat

Röda Korset har bestritt käromålet men vitsordat ränteyrkandena som i och för sig skäliga. Röda Korset har vitsordat att den beräkningsprincip som P.B. tillämpat vid beräkningen av vederlagsbeloppet leder till det yrkade beloppet.

- - -.

Som grund för käromålet har P.B. åberopat följande: P.B. fick våren 1994 och vid två tillfällen under våren 1995 uppdrag att fotografera åt Röda Korset. Röda Korset har, såvitt avser det första uppdraget, i strid med P.B. tillkommande rätt till de fotografier han tagit i enlighet med uppdraget dels lagrat eller medgivit att fotografierna lagrades digitalt, dels utan tillstånd eller godkännande framställt exemplar av de lagrade fotografierna och gjort dessa tillgängliga för allmänheten i nya upplagor av de olika handböckerna. Röda Korset har utan tillstånd vidare använt fotografierna för engelsk översättning av FH/HLR och gjort denna åtminstone delvis tillgänglig för allmänheten. Såvitt avser uppdrag 2 och 3 har Röda Korset i strid med P.B. tillkommande rätt till fotografier införda i första upplagan av Barnolycksfall och Mer om barnolycksfall dels utan tillstånd framställt exemplar av fotografierna i nya upplagor av det studiematerialet och gjort dem tillgängliga för allmänheten, dels utan tillstånd använt fotografierna i engelsk översättning 1996 av BO och Mer om barnolycksfall. Den utgivning som skett efter november 1998 har skett uppsåtligen och utgivningen av nyss angivna engelska utgåvor har skett av oaktsamhet. P.B. är därför på grund av dessa utgivningar berättigad inte bara till vederlag för nyttjandet av fotografierna utan även till ersättning för lidande på grund av den bristande respekt Röda Korset visat för hans rätt såsom upphovsman. Av samma skäl har han sådan rätt på grund av den otillåtna digitala lagringen. I övrigt äger han rätt till skäligt vederlag.

Röda Korset har som grund för sitt bestridande gjort gällande att överenskommelsen 1994 innebar rätt för Röda Korset att använda fotografierna i den omfattning som skett samt att överenskommelserna 1995 var följdöverenskommelser som i aktuellt hänseende inte hade något annat innehåll än 1994 års överenskommelse. Om tingsrätten skulle finna att uppdragen lämnats av Röda Korset genom M.-B.P. har Röda Korset gjort gällande att hon inte var behörig att träffa avtal om sådan begränsning i Röda Korsets användningsrätt som enligt P.B. överenskommits samt att P.B. i vart fall bort inse att hon saknade sådan behörighet.

P.B. har gjort gällande att M.-B.P. haft behörighet att ingå av honom åberopade avtal och att han i vart fall inte bort inse att hon saknade sådan behörighet.

- - -.

Parterna har anfört

P.B.

I Röda Korsets utbildningsverksamhet används det material som är fråga om i detta mål - dock inte de engelska versionerna.

Röda Korset har genom överenskommelserna med P.B. förvärvat rätt att använda fotografierna endast i de första upplagorna av handböckerna.

Röda Korset har lämnat P.B. fyra uppdrag: det första våren 1994 avseende fotografier till FH och HLR; det andra våren 1995 avseende fotografier till BO; det tredje kort därefter avseende fotografier till Mer om barnolycksfall; det fjärde 1998 avseende leverans av bilder till en handbok kallad Hjärt-Lungräddning för barn.

De bilder som P.B. levererade på grund av det fjärde uppdraget var arkivbilder från uppdraget avseende BO. För användningen av dessa erhöll han återanvändningsarvode.

I början av 1994 avsåg Röda Korset att ta fram nytt utbildningsmaterial avseende första hjälpen och hjärt-lungräddning. P.B:s sambo M.- B.P. arbetade vid den tiden på Röda Korset och var ansvarig för framtagande av det nya materialet. För detta behövdes medverkan av fotograf. Efter samråd med vederbörande enhetschef på Röda Korset - J.-E.B. - frågade M.-B.P. sin sambo om han var intresserad att åtaga sig erforderlig fotografering och de träffade en muntlig överenskommelse om att han skulle utföra fotograferingsuppdraget. På fråga av P.B. uppgav M.- B.P. därvid att handboken skulle tryckas i ca 20 000 exemplar. P.B. begärde timarvode samt förbehöll sig fotorätten; han förklarade att rätten att använda fotografierna var begränsad till användning i 1994 års upplaga, vilket M.-B.P. accepterade. Begränsningen i användningsrätten kom sedan även till uttryck i en faktura. I denna angavs att den avsåg fotografering för Röda Korsets utbildningsmaterial Första hjälpen - HLR upplaga 1994. Fakturan attesterades av J.-E.B. På fakturan fanns stämplat: ”Avtalad användningsrätt tillhör beställaren. Fotografirätten tillhör fotografen.” Röda Korset returnerade samtliga originaldiabilder.

Uppdragen våren 1995 avseende fotografering till BO och Mer om BO lämnades av M.-B.P. på samma villkor som uppdraget föregående vår, dvs. med användningsrätt för Röda Korset begränsad till första upplagan av respektive handbok; vardera upplagan angavs till 20 000 exemplar. Även i detta fall returnerade Röda Korset originaldiabilderna.

Fotografierna äger verkshöjd.

För användningen av P.B:s arkivbilder i ”Hjärt- och lungräddning för barn” - 5 000 exemplar - erhöll P.B. arvode trots Röda Korsets senare redovisade uppfattning att Röda Korset haft en obegränsad rätt att använda bilderna i sin verksamhet.

Hösten 1998 framkom att Röda Korset låtit ett av Röda Korset anlitat företag använda P.B:s fotografier som förlaga till teckningar avsedda att användas vid tillgängliggörande av FH på Internet. P.B. påtalade intrånget och erhöll ersättning av Röda Korset, trots den uppfattning som nyss angivits.

Vid samma tid framkom att Röda Korset fram till årsskiftet 1998/99 utöver de första upplagorna låtit trycka ytterligare 14 upplagor av de olika handböckerna. Han fick veta att detta hade varit möjligt genom att fotografierna först funnits lagrade på plåtar och sedan lagrats digitalt hos ett tryckeri. P.B. blev förvånad över att Röda Korset hade ansett sig ha rätt att använda fotografierna i upplagor utöver de första; Röda Korset hade nämligen, då Röda Korset vid åtminstone sex tillfällen fått förfrågan av olika företag, som ville använda sig av bilderna, vid varje tillfälle hänvisat till honom.

Trots att P.B. hösten 1998 hade påtalat intrånget tryckte Röda Korset 1999 ytterligare 30 000 exemplar av FH och 50 000 exemplar av FH/ HLR. Röda Korset har således utan tillstånd använt hans fotografier i sammanlagt 16 upplagor.

Röda Korset har vidare utan tillstånd använt P.B:s fotografier i översättningar till engelska av FH/HLR, BO och Mer om barnolycksfall - 5 000 exemplar av vardera.

- - -.

Röda Korset

Röda Korset bedriver sin utbildningsverksamhet utan vinstsyfte och verksamheten är huvudsakligen bidragsfinansierad.

J.-E.B. var 1994 och fram till hösten 1997 chef för aktuell enhet på Röda Korset; M.K.-S. blev då tf. enhetschef.

M.-B.P:s uppgift inom Röda Korset var att ta fram studiematerial, ombesörja layout av materialet, inköpa fotografier och anlita olika leverantörer m.m. Hennes behörighet att sluta avtal var begränsad och hon hade inte behörighet att sluta fotograferingsavtal innefattande sådana begränsningar som P.B. gör gällande såsom avtalade. Viktigare avtal godkändes i förväg av J.-E.B. och fakturor attesterades av honom. Att ingå avtal ankommer i princip på generalsekreteraren men befogenhet därtill har delegerats till respektive enhetschef.

I mars 1994 föreslog M.-B.P. att Röda Korset skulle anlita P.B. för fotografering för FH, HLR och FH/HLR. J.-E.B. och P.B. sammanträffade i april 1994 och förutsättningarna för uppdraget bestämdes. Parterna var ense om ett fast timpris och att ersättning skulle utgå för P.B:s utlägg. Röda Korset erhöll fullständig rätt att i sin utbildningsverksamhet använda de bilder som P.B. skulle komma att framta; rätten var inte begränsad till visst antal exemplar eller till viss upplaga. P.B. svarade på direkt fråga av J.-E.B. att Röda Korset fritt kunde utnyttja bilderna i sin verksamhet. Det var inte tal om någon begränsning. Röda Korset hade för sed att sluta avtal om obegränsad användningsrätt.

Något tal om upplagestorlekar förekom inte förrän sensommaren/ hösten 1994; respektive upplagestorlek bestämdes av J.-E.B. och M.-B.P. Uppdragen 1995 avseende fotografering för BO och Mer om BO föregicks inte av någon förhandling innebärande avvikelse från vad som avtalats i april 1994.

M.-B.P. arbetade vid Röda Korset fram till mars 1999 och det var hon som ansvarade för de tryckningar som ägde rum 1999.

Betalningen till P.B. i anledning av dennes krav på grund av de teckningar, som ett företag gjort på uppdrag av Röda Korset, innebar inte något medgivande att teckningarna utgjorde intrång i P.B:s rätt till fotografier. Möjligen var M.K.-S. inte medveten om de rättsliga aspekterna.

Bilderna har med tre undantag arrangerats av Röda Korset och de saknar samtliga verkshöjd.

- - -.

Domskäl

P.B. har hörts under sanningsförsäkran. På hans begäran har vittnesförhör hållits med M.K.-S. och fotografen L.H. På båda parternas begäran har M.-B.P. hörts som vittne och på Röda Korsets begäran J.-E.B.

P.B. gör gällande att Röda Korsets rätt att använda fotografierna enligt uppdragen på grund av avtalen mellan honom och Röda Korset företrätt av M.-B.P. var inskränkt till användning i första upplagan av respektive handbok. Röda Korset gör å sin sida gällande att avtalen avseende uppdragen att fotografera slutits mellan P.B. och Röda Korset genom J.-E.B. och att de avtalen inte inneburit någon begränsning utan att Röda Korset genom dem erhållit en obegränsad rätt att använda fotografierna i sin verksamhet. Enligt Röda Korset har M.-B.P. inte haft behörighet att träffa avtal innebärande kostnader av betydelse eller att avtala om sådana begränsningar i Röda Korsets användningsrätt som P.B. gör gällande; enligt Röda Korset har P.B. vidare bort inse att hon saknade sådan behörighet. P.B. hävdar att M.-B.P. haft sådan behörighet och att han, för den händelse hon skulle anses inte ha haft behörighet därtill, i vart fall inte bort inse att hon saknade sådan behörighet.

Det är tydligt att tre avtal träffats mellan parterna - ett på våren 1994 och två på våren 1995 - innebärande uppdrag för P.B. att efter anvisningar av Röda Korset ta fotografier. P.B. gör gällande att avtalsförhållandena i de tre fallen avseende fotograferingsuppdrag uppkommit genom vad som avhandlats mellan honom och M.-B.P. P.B. gör således gällande att M.-B.P. haft en sådan ställning inom Röda Korset att hon haft behörighet - något slags ställningsfullmakt - att träffa avtal om sådana användningsbegränsningar som P.B. påstått.

Den första fråga tingsrätten har att ta ställning till är alltså om M.- B.P:s ställning var sådan att hon hade behörighet att träffa fotografiavtal med sådana begränsningar, avtalsinnehållen i övrigt är inte stridiga.

M.-B.P. har uppgivit att hennes arbetsuppgifter innebar att hon bl.a. var ansvarig för Röda Korsets studiematerial och att hon därutöver hade att följa den medicinska utvecklingen samt att lämna stöd till de olika Röda Kors-distrikten i fråga om kompetensutveckling m.m. J.-E.B. och M.K.-S. har i stort sett beskrivit hennes uppgifter på samma sätt. J.-E.B. har uppgivit att hon hade ganska långt gående befogenheter utom såvitt angick avtal och ekonomi.

Vid besvarandet av frågan om M.-B.P. haft ställningsfullmakt att träffa aktuella överenskommelser är det avgörande om hennes ställning var sådan att den med fog av P.B. kunde uppfattas såsom medförande rätt för henne att med bindande verkan för Röda Korset avtala om sådana inskränkningar, som han gör gällande.

Den inskränkning i Röda Korsets rätt att använda fotografierna som P.B. gör gällande mot Röda Korset måste anses ha varit av mycket stor betydelse för Röda Korset. Enligt tingsrättens mening har P.B. helt saknat fog att anta att en handläggare på Röda Korset, som visserligen hade en stor handlingsfrihet vid utförandet av sina arbetsuppgifter, haft behörighet att avtala den inskränkning i Röda Korsets användningsrätt som han gör gällande. De överenskommelser som träffats mellan P.B. och M.-B.P. har enligt tingsrättens uppfattning således inte medfört någon inskränkning i Röda Korsets rätt att använda fotografierna i sin verksamhet.

Tingsrätten finner således att några användningsbegränsningar inte åvilat Röda Korset på grund av uttryckliga avtal om sådana.

Fotografiuppdragen har lämnats P.B. av en ideell organisation som bedriver sin verksamhet utan vinstsyfte. Främst med hänsyn härtill anser tingsrätten att det hade ålegat P.B. att göra klart för behörig företrädare för Röda Korset att Röda Korset inte erhöll rätt att använda fotografierna annat än i de första upplagorna av respektive handbok. Då han inte gjort det har Röda Korset haft fog att utgå från att Röda Korset ägt rätt att använda fotografierna i sin verksamhet utan inskränkning.

Det sagda leder till att käromålet skall lämnas utan bifall.

Domslut

Domslut

Tingsrätten lämnade käromålet utan bifall.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Magnus Göransson, hovrättsrådet Ulrika Beergrehn, referent, tf. hovrättsassessorn Christoffer Démery och adjungerade ledamoten advokaten Dag di Meo) anförde i dom den 13 december 2002:

Hovrättens domskäl

Parterna har i hovrätten åberopat samma omständigheter och utfört sin talan på i huvudsak samma sätt som vid tingsrätten. Röda Korset har dock i hovrätten frånfallit sin invändning att eventuell ersättning skall utgå efter avtalsrättsliga grunder, dvs. som skadestånd.

I hovrätten har samma muntliga bevisning som vid tingsrätten åberopats. Omförhör har skett med samtliga vid tingsrätten hörda personer. Skriftlig bevisning har åberopats.

Hovrätten gör följande bedömning.

Som tingsrätten funnit har tre avtal träffats mellan parterna innebärande uppdrag för P.B. att efter anvisningar av Röda Korset ta fotografier. Det har inte gjorts gällande att parterna enats om några andra villkor, i det avseende som nu är av intresse, för avtal nummer två och tre än för det första avtalet.

P.B. har gjort gällande att innehållet i avtalen mellan honom och Röda Korset bestämdes av vad som avhandlades mellan honom och M.- B.P. Röda Korset har mot detta hävdat att det var vad som sades mellan P.B. och J.-E.B. som var bestämmande för avtalsinnehållet. P.B. har under förhöret i hovrätten förklarat att han fört diskussionerna om uppdraget med M.-B.P. och inte med J.-E.B. Han har vidgått att han träffat J.-E.B. under våren 1994 men uppgett att detta skedde först i anslutning till att han slutförde fotograferingsuppdraget och att J.-E.B. då endast frågade rent allmänt hur det gick. P.B:s uppgifter i denna del stöds i stort av vad både M.-B.P. och J.-E.B. har uppgett. Med hänsyn till vad som sålunda framkommit är det som förevarit mellan P.B. och M.-B.P. avgörande för vad som avtalats mellan parterna.

P.B. har därvid gjort gällande att hans och M.-B.P:s mellanhavanden inneburit att ett avtal träffats om en begränsning av Röda Korsets rätt att använda fotografierna. Som tingsrätten har konstaterat är avtalsinnehållet i övrigt inte stridigt.

I frågan om M.-B.P:s ställning hos Röda Korset varit sådan att hon hade behörighet att träffa fotografiavtal med påstådd begränsad användningsrätt ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning. De överenskommelser som träffades mellan P.B. och M.-B.P. kan därför inte, även om deras mellanhavanden innebär att de avtalat om en begränsning, ha medfört någon sådan inskränkning i Röda Korsets rätt att använda fotografierna.

När det första fotografiuppdraget lämnades gällde fortfarande lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild. Enligt denna lagstiftning fick beställaren rätten till ett fotografi vilket hade utförts på beställning om inte annat uttryckligen hade avtalats (14 §). Denna s.k. beställarregel är tillämplig på det första fotografiuppdraget och får, vid den bedömning som hovrätten har redovisat ovan, till följd att Röda Korset inte kan anses ha använt fotografierna på ett otillåtet sätt.

När de två följande avtalen träffades hade fotografilagen upphävts och fotorätten integrerats i upphovsrättslagen (1960:729). Genom denna lagstiftning, som trädde i kraft den 1 juli 1994, övergavs presumtionen om beställarens rätt till bilden och i stället tillämpas fortsättningsvis sedvanliga upphovsrättsliga avtalsregler. Som hovrätten har noterat inledningsvis har parterna inte gjort gällande att det för de två senaste avtalen överenskommits om andra villkor i nu aktuellt avseende än för det första. Mot den bakgrunden saknar den ändrade lagstiftningen betydelse för vad som gäller mellan P.B. och Röda Korset. Inte heller Röda Korsets användning av bilderna från de två senare fotografiuppdragen har således skett på ett otillåtet sätt.

På grund av det anförda skall tingsrättens domslut i huvudsaken fastställas.

Hovrättens domslut

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut endast i fråga om rättegångskostnaderna vid tingsrätten.

Domskäl

HD (justitieråden Svensson, Lennander, Victor, referent, Blomstrand och Lindeblad) meddelade den 9 juni 2004 följande dom:

Domskäl

Våren 1994 fick P.B. i uppdrag av Röda Korset att ta fotografier avsedda att användas i visst studiematerial. Våren 1995 fick han ytterligare två liknande uppdrag. P.B. har gjort gällande att Röda Korsets rätt att använda de fotografier som togs vid utförandet av uppdragen genom avtal varit begränsad till de första upplagorna av varje studiematerial och att Röda Korset därför gjort intrång i hans rätt till fotografierna genom att utan tillstånd publicera dels nya upplagor av studiematerialen och dels i två fall översättningar av dessa samt dessutom genom att låta lagra fotografierna digitalt.

Röda Korset har vitsordat att det använt fotografierna på det sätt som P.B. påstått men har bestritt att det härigenom gjort sig skyldigt till intrång i P.B:s rätt till fotografierna eftersom avtalen gett Röda Korset rätt att använda fotografierna på det sätt som skett.

Parterna är överens om att avtal som innefattat viss rätt att använda fotografierna ingåtts dem emellan vid de aktuella tillfällena. Tvisten gäller endast om Röda Korset till följd av avtalen haft en längre gående rätt att använda fotografierna än den som P.B. gjort gällande i målet.

P.B. har gjort gällande att avtalen slutits mellan honom och M.-B.P. som företrädare för Röda Korset, varvid det dem emellan överenskommits att Röda Korsets rätt att använda bilderna skulle vara begränsad till de första upplagorna av varje studiematerial.

Röda Korset har vitsordat att de muntliga kontakter som förekommit vid avtalens ingående varit mellan P.B. och M.-B.P. men har bestritt att M.-B.P. varit behörig att sluta avtal för Röda Korsets räkning. Den som accepterade avtalet för Röda Korset var M.-B.P:s chef J.-E.B. Röda Korset utgick vid sin förfrågan till P.B. från att fotografierna skulle få användas fritt i Röda Korsets verksamhet. Att rätten till användning skulle vara begränsad till de första upplagorna av varje studiematerial framfördes aldrig till J.-E.B. och det vitsordas inte heller att något sådant krav på begränsning framfördes till M.-B.P.

Det har i målet inte påståtts att M.-B.P. skulle ha fått i uppdrag av behörig företrädare för Röda Korset att sluta avtal med P.B. Vad P.B. gjort gällande är att M.-B.P. intagit en sådan ställning inom Röda Korset att hon därigenom haft behörighet att ingå avtalet (10 § andra stycket avtalslagen) eller att omständigheterna i vart fall varit sådana att en s.k. kombinationsfullmakt måste anses ha förelegat. Utredningen i målet ger emellertid inte stöd för att M.-B.P. skulle ha intagit en sådan ställning inom Röda Korset som enligt lag eller sedvänja gett henne behörighet att för Röda Korset ingå avtal av de slag som är föremål för bedömning i målet eller för att det i övrigt har förelegat några sådana omständigheter som kan anses ha medfört sådan behörighet. Av förhöret med P.B. synes också framgå att han inte uppfattat M.-B.P:s roll på detta sätt. Enligt P.B. gick M.-B.P. ”fram och tillbaks till J.-E.B. och frågade, hon var ett slags budbärerska då som gick fram och tillbaks”. Mot den nu angivna bakgrunden finner HD att avtalen för Röda Korsets räkning ingåtts av J.-E.B.

Vid tidpunkten för det första avtalet gällde fortfarande lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild. Enligt 14 § i den lagen har beställaren rätten till fotografiska bilder som utförts på beställning om inte annat uttryckligen avtalats. För att ett uttryckligt avtal om begränsningar i användarrätten skall kunna anses föreligga bör inte endast krävas att begränsningarna kommit till tydligt uttryck utan också att beställaren tagit del av dessa och uttryckligen godtagit dem vid avtalets ingående. Det ankommer på den som gör begränsningar gällande att visa att sådana också uttryckligen avtalats.

Det är i målet ostridigt att de begränsningar av användarrätten som P.B. gör gällande i målet inte godtagits av J.-E.B. eller ens framförts till honom.

Frågan är under sådana förhållanden i vad mån det som förekommit mellan P.B. och M.-B.P. har betydelse för vad som kan anses avtalat angående användarrättens omfattning trots att M.-B.P. saknat behörighet att sluta avtal för Röda Korsets räkning (jfr t.ex. NJA 1949 s. 134 och NJA 1986 s. 596). Oberoende av om M.-B.P. uppfattas som fullmäktig för Röda Korset utan behörighet att ingå avtal (jfr 26 § avtalslagen) eller som bud (32 § andra stycket avtalslagen) får den ovannämnda s.k. beställarregelns krav på att begränsningarna skall ha kommit till tydligt uttryck anses gälla även i förhållande till M.-B.P. P.B. har påstått att han vid det första avtalet till henne framfört att användarrätten endast skulle omfatta den första upplagan av studiematerialet. Av utredningen framgår emellertid inte endast att hon inte vidarebefordrat någon sådan begränsning av användarrätten till J.-E.B. utan dessutom att hon själv, utan att underrätta sin sambo P.B., föranstaltat om flera av de påstådda intrången. M.-B.P. har uppgett att hon ”kopplade inte ihop det här med avtalet och trycka”. P.B. kan mot den bakgrunden inte anses ha visat att han för M.-B.P. givit ett sådant tydligt uttryck för begränsningarnas innebörd och betydelse som krävs enligt beställarregeln. Redan med hänsyn härtill kan P.B. inte heller i förhållande till M.-B.P. anses ha gjort något sådant förbehåll, som kan tillräknas Röda Korset, angående användarrättens begränsning som förhindrat Röda Korset att använda fotografierna på det sätt som är föremål för bedömning i målet.

Vid tidpunkten för det andra och det tredje avtalet hade lagen om fotografisk bild upphävts och regleringen av fotografirätten förts över till upphovsrättslagen. I samband därmed upphävdes också beställarregeln och frågan om innehållet i ett avtal om fotografering blev därmed underkastad sedvanlig avtalstolkning. Av utredningen framgår att parterna förutsatte att samma villkor skulle gälla som vid det första avtalet. Frågan om innehållet i avtalen behandlades mycket kortfattat och användarrättens omfattning synes inte alls ha berörts. Ersättningen för uppdragen utgick liksom vid det första uppdraget i form av timarvodering och ersättning för utlägg. Mot bakgrund av den bedömning som HD gjort såvitt avser det första avtalets innehåll kan under sådana förhållanden inte heller de senare avtalen anses ha innefattat någon sådan begränsning av användarrätten som P.B. påstått.

Vad som nu sagts innebär att Röda Korset inte gjort intrång i P.B:s rätt till fotografier genom att använda dem på det sätt som är föremål för prövning i målet. Under sådana omständigheter finns det inte skäl att lämna prövningstillstånd i målet i övrigt utan hovrättens domslut skall stå fast.

Domslut

Domslut

HD förklarar att Röda Korset inte gjort intrång i P.B:s rätt till fotografier. HD meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens domslut står därför fast.