NJA 2005 s. 548

Domskäl

Tingsrätten (ordförande tingsnotarien Helena Grünwald) anförde i dom den 7 april 2004:

Domskäl

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat primärrapport, platsprotokoll, bevis om flygande inspektion, utdrag ur fordonsregistret och utdrag ur körkortsregistret. E.L. har som skriftlig bevisning åberopat besiktningsprotokoll.

Närmare hörd över åtalet har E.L. väsentligen uppgett följande. Han hade lånat mopeden av hans fars företag, Kenneths motor, när han blev stoppad av polisen. Mopeden är en så kallad EU-moped av märket Sherco. Han höll en hastighet om 45 km/tim. Polisen provkörde mopeden. Den gick i 58 km/tim. På fråga från dem uppgav han att mopeden inte var ”trimmad” samt att han trodde att den kanske gick lite för fort. Honom veterligen går alla EU-mopeder lite fortare än 45 km/tim. Han har fått utbildning och vet att EU-mopeder inte får gå fortare än 45 km/tim. Den aktuella mopeden trodde han kanske gick i 50-52 km/tim. När mopeden körts in gick den lättare och lättare. Han har dock inte gjort något ingrepp i mopeden. Vad han vet kan cylindern i mopeden förslitas med den inverkan att mopeden går fortare.

På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med polismannen C.E., vilken i huvudsak uppgett följande. Han och hans kollega mötte mopeden på Västeråsvägen. De stannade mopeden och han provkörde mopeden varvid de mätte upp hastigheten med hjälp av polisbilen till cirka 70 km/tim. Mopedens hastighetsmätare visade då cirka 70-75 km/tim. De tog mopeden i beslag och tog med E.L. till förhör. Denne berättade att Kenneths motor äger mopeden samt att han inte ändrat något på den. E.L. uppgav dock att han var medveten om att mopeden gick för fort.

På E.L:s begäran har vittnesförhör hållits med hans far, K.L., som väsentligen uppgett följande. Han är ägare av Kenneths motor. Den aktuella mopeden är företagets ”demo-moped” och är till typen en så kallad EU-moped. Den är i originalskick från fabrik och godkänd till sin typ enligt de direktiv som finns. Mopeder av här aktuellt slag är ursprungligen konstruerade för en hastighet om cirka 100 km/tim. På fabriken sätts därefter en strypbricka in i avgasröret på mopeden. Det är enligt honom mycket vanligt att mopeder av nu aktuellt slag förslits och därmed medger en högre hastighet än typintyget. Det sker vanligen efter cirka 200 mil genom att friktionen i motorn minskar. Den i målet aktuella mopeden har inte ändrats i sin konstruktion. Efter det att beslaget hävdes åkte han direkt för att registreringsbesiktiga mopeden på Svensk Bilprovning. På bilprovningen provkörde de mopeden samt undersökte dess tekniska konstruktion. Mopeden var i standardutförande och godkändes.

Tingsrättens bedömning

För att ett motorfordon skall kunna definieras som en lätt motorcykel för vilket körkort krävs skall, såvitt nu är av intresse, fordonet vara konstruerat för en hastighet överstigande 45 km/tim enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Den av E.L. framförda mopeden är av typen moped klass I och skall därför vara konstruerad för en hastighet om högst 45 km/tim. I rättsfallet RH 2003:68 har framhållits att det närliggande uttrycket ”konstruktiv hastighet” ger intryck av att det är mopedens konstruktion, ursprungligen eller modifierad, och inte en förslitning som skall vara avgörande för placering i ny klass. Enligt tingsrättens mening krävs således att någon form av ingrepp i mopedens konstruktion, som haft effekt på hastigheten, skall ha skett för att mopeden till typen skall omklassificeras till en lätt motorcykel. Av E.L:s egna uppgifter, som bekräftas av vittnesmålet med K.L., och som stöds av det av E.L. åberopade besiktningsprotokollet, finner tingsrätten det utrett att något ingrepp i mopedens konstruktion inte har skett. Mopeden är därför inte att betrakta som en lätt motorcykel, varför åtalet på denna grund skall ogillas.

Domslut

Domslut

Åtalet ogillas.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsrådet Lars Hesser, referent, och tf. hovrättsassessorn Rolf Järtelius) anförde i dom den 23 juni 2004:

Utredningen i hovrätten

E.L. har hörts på nytt, varvid han berättat i huvudsaklig överensstämmelse med sina uppgifter vid tingsrätten såsom dessa redovisats i tingsrättens dom. Vittnet C.E:s uppgifter vid tingsrätten har spelats upp från band. Den vid tingsrätten åberopade skriftliga bevisningen har åberopats även här.

Hovrättens domskäl

Av utredningen framgår till en början följande. Det aktuella fordonet registrerades i vägtrafikregistret den 1 april 2002 på grundval av vederbörliga intyg avseende s.k. EU-moped som ”moped klass 1”. För sådan moped gäller bl.a. att den inte får vara konstruerad för en hastighet som överstiger 45 km i timmen (se 2 § lagen [2001:559] om vägtrafikdefinitioner). Ett fordon på två hjul som är konstruerat för högre hastighet än detta - med vissa prestanda som här saknar intresse - är att klassificera som lätt motorcykel. För sådant fordon krävs körkort och att det är registrerat i vägtrafikregistret som lätt motorcykel. För att framföra moped klass I (EU-moped) krävs förarbevis och att fordonet är registrerat som sådan moped i vägtrafikregistret.

Enligt åtalet har det fordon som E.L. framfört ursprungligen utgjort en EU-moped, som dock ändrats till lätt motorcykel. När och hur denna ändring skett finns ingen utredning om. Åklagaren har inte gjort gällande att ändringen utförts av E.L. eller annan person utan godtagit E.L:s påstående att det är förslitning eller liknande orsak - utan att något ingrepp skett utifrån - som gjort att fordonet så småningom kunnat framföras med en högre hastighet än som från början var möjligt.

Hovrätten finner sig böra utgå ifrån att fordonet då det, på grundval av utfärdat typintyg m.fl. handlingar, registrerades i vägtrafikregistret inte kunde framföras med en högre hastighet än 45 km i timmen, varför det vid detta tillfälle uppfyllde kriteriet att vara konstruerat för en hastighet av högst 45 km i timmen och således utgjorde en moped klass I. Klart är att om fordonets motor därefter hade trimmats eller dess egenskaper på annat sätt genom ingrepp utifrån hade förändrats så att det gick att framföra med högre hastighet än 45 km i timmen skulle detta ha medfört att mopeden skulle behöva omklassificeras till lätt motorcykel. Gäller då motsvarande så snart ett fordon av aktuellt slag på grund av förslitning eller annan liknande orsak går att framföra med en hastighet som överstiger angiven nivå? I det i tingsrättens dom åberopade hovrättsavgörandet (RH 2003:68) diskuteras denna fråga i en liknande situation. I det målet gällde frågan en moped, som var konstruerad för en hastighet av högst 30 km i timmen men vars maxhastighet ökat över denna nivå, något som även i det fallet berodde på förslitning eller annan liknande orsak. Hovrätten fann i det målet att det var fordonets konstruktion, ursprunglig eller modifierad, och inte effekterna av eventuell förslitning som skulle vara avgörande för hur fordonet skulle klassificeras. Vid en samlad bedömning, varvid beaktades den allmänna principen vid tillämpning av straffstadganden att oklarheter i regelsystemet skall tolkas till den tilltalades fördel, blev därför slutsatsen att begreppet ”ändrats” skulle ges den mera restriktiva tolkningen att det fordrade att någon form av ingrepp i fordonets konstruktion skulle ha ägt rum.

Hovrätten ansluter sig, liksom tingsrätten, till det synsätt som kommit till uttryck i nämnda avgörande. I förevarande fall innebär detta att den omständigheten att fordonets maxhastighet kommit att öka till följd av förslitning inte medför att det skall anses vara ”konstruerat” för en hastighet som överstiger 45 km i timmen. Detta innebär således som tingsrätten funnit att åtalet skall ogillas. Tingsrättens dom skall därför fastställas.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Hovrättsrådet Ragnar Lindgren var skiljaktig och anförde:

Enligt min mening står det bäst i överensstämmelse med de trafiksäkerhetskrav som uppbär körkortslagstiftningen att anse att kravet på att mopeden skall vara konstruerad för en hastighet av högst 45 km i timmen skall gälla under fordonets hela brukningstid och inte endast vid den tidpunkt då mopeden typregistrerades. Det saknar därmed betydelse om motorn avsiktligt har ändrats för att motorfordonet skall kunna uppnå en högre hastighet än 45 km i timmen eller om orsaken till att motorfordonet går fortare än så är förslitning av delar i den ursprungliga konstruktionen. Den som utan behörighet kör ett motorfordon, registrerat som moped klass I, i vetskap om att det kan framföras fortare än 45 km i timmen gör sig således skyldig till olovlig körning eftersom motorfordonet då är att betrakta som lätt motorcykel. Med detta synsätt ankommer det således på föraren, som i de allra flesta fall också är ägaren, att tillse att motorfordonet alltid uppfyller typregistreringskraven.

Av utredningen i målet framgår att E.L., när han körde motorfordonet, har känt till att det kunde framföras i en hastighet som överskred 45 km i timmen. Han har inte haft behörighet att köra ett sådant motorfordon, vilket är att betrakta som lätt motorcykel, och skall därför dömas för olovlig körning. Fordonet har inte varit registrerat som lätt motorcykel och han skall således även dömas för förseelse mot lagen (2001:558) om vägtrafikregister. Påföljden skall bestämmas till böter.

Domskäl

HD (justitieråden Svensson, Regner, Victor, referent, Lundius och Calissendorff) meddelade den 29 juni 2005 följande dom:

Domskäl

Av utredningen i målet framgår att E.L. den 21 oktober 2003 framfört ett som moped klass I registrerat tvåhjuligt motorfordon. Enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner avses med moped bl.a., med vissa i detta sammanhang inte aktuella tilläggskrav, tvåhjuliga motorfordon som är konstruerade för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen. Det är i målet ostridigt att det fordon som E.L. förde kunde köras i högre hastighet än 45 kilometer i timmen och att E.L. också var medveten om detta.

Åklagaren har i målet gjort gällande att fordonet var att anse som en motorcykel (jfr nyss nämnda lagrum enligt vilket med motorcykel avses bl.a. tvåhjuliga motorfordon som är konstruerade för en hastighet som överstiger 45 kilometer i timmen). Eftersom fordonet inte var registrerat som motorcykel och E.L. inte hade gällande körkort för motorcykel har han enligt åklagaren gjort sig skyldig till förseelse mot lagen (2001:558) om vägtrafikregister enligt 29 § jämförd med 12 § nämnda lag samt olovlig körning enligt 3 § första stycket lagen (1951:649) om vissa trafikbrott.

Ursprungligen gjorde åklagaren i första hand gällande att fordonet utgjort en till lätt motorcykel ändrad moped klass I. E.L. förnekade emellertid att några ingrepp gjorts på fordonet och menade att möjligheten att köra fortare än 45 kilometer i timmen uppkommit genom förslitning av motorn eller liknande. Åklagaren har i enlighet med den i HD justerade gärningsbeskrivningen godtagit att några ingrepp inte gjorts i fordonets konstruktion. Vad åklagaren nu gör gällande är istället att den aktuella regleringen skall tolkas så att ett fordon för att betraktas som en moped skall ha en konstruktion som medger högst den tillåtna hastigheten. Oavsett orsaken kan därför enligt åklagaren konstruktionen av ett fordon som kan framföras fortare än 45 kilometer i timmen inte anses motsvara de krav som ställs upp för att fordonet skall betraktas som en moped.

De i lag intagna definitionerna av bl.a. moped och motorcykel har ursprungligen tillkommit som ett led i genomförandet av rådets direktiv (92/61/EEG) av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon (numera ersatt av i nu relevanta delar i sak överensstämmande Europaparlamentets och rådets direktiv (2002/24/EG) av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG) och motsvarar de definitioner som ges i detta direktiv (jfr t.ex. prop. 1997/98:124 s. 33 och 44 ff.). Direktivet innebär krav på enhetliga definitioner av de berörda fordonen samt införande av typgodkännande av fordonstyper som, oavsett var godkännandet lämnats, skall erkännas av varje medlemsstat. När ett typgodkännandeintyg finns för ett fordon skall detta kunna släppas ut på marknaden, säljas och registreras i hela gemenskapen. Medlemsstaterna får inte heller förbjuda att nya fordon som uppfyller kraven i direktivet tas i bruk eller används. Om en medlemsstat finner att ett fordon inte överensstämmer med den godkända typen kan den begära att den medlemsstat som beviljade typgodkännandet skall undersöka det påtalade missförhållandet.

Det är i målet ostridigt att det fordon som E.L. körde var registrerat i vägtrafikregistret som moped klass I i enlighet med ett typgodkännandeintyg. Enbart det förhållandet att fordonet kunnat framföras fortare än 45 kilometer i timmen kan under sådana förhållanden inte läggas till grund för att fordonet rätteligen skulle ha varit registrerat som motorcykel. Då det i målet inte angetts hur fordonet skulle ha förändrats till sin konstruktion i förhållande till det utfärdade typgodkännandeintyget skall hovrättens domslut fastställas.

Domslut

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.