NJA 2006 not 27

B.B. och S.R. angående verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet till barn.

Den 28:e. 27.(Ö 518-06) B.B. och S.R. angående verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet till barn.

B.B. ålades genomDistriktsrätten i Gdynias dom den 22 oktober 2004 att betala underhållsbidrag för sin dotter S.R. Domen vann laga kraft och var verkställbar i Polen. S.R. yrkade i Svea hovrätt– som det fick uppfattas – att hovrätten skulle besluta att domen var verkställbar i Sverige. B.B. bestred ansökningen.

Hovrätten, som fann att domen uppfyllde kraven för att få verkställas här i landet, förklarade i beslut den 25 januari 2006 att den polska domen var verkställbar i Sverige som svensk domstols lagakraftägande dom. Verkställigheten fick inte avse underhållsbidrag för tid efter det att S.R. fyllt 21 år eller ingått äktenskap.

B.B. yrkade i HD – som hans talan fick förstås – att S.R:s ansökan skulle avslås. S.R. yrkade att underhållsbidraget inte skulle begränsas i tiden.

HD, beslut på förslag av föredraganden. HD avslår B.B:s och S.R:s överklaganden.

Den 17:e. 28. (B206-03) R.T. mot riksåklagaren angående försvårande av miljökontroll.

Umeå tingsrätt dömde den 28 februari 2001 R.T. för försvårande av miljökontroll till böter 2 000 kr.

Åklagaren överklagade domen iHovrätten för Övre Norrlandsom genom dom den 12 december 2002 ändrade tingsrättens dom på så sätt att påföljden bestämdes till 30 dagsböter å 600 kr.

Sedan R.T. överklagat hovrättens dom meddelade HD prövningstillstånd i påföljdsfrågan, men fann inte skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt.

Riksåklagaren bestred ändring.

Föredraganden föreslog att HD skulle meddela följande dom. Domskäl.

Hovrätten dömde R.T. enligt 29 kap. 5 § MB och 16 § 1 st. Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNSF 1992:16) om kyl- och värmepumpanläggningar innehållande CFC, övriga CFC, haloner HCFC och HFC (”köldmediekungörelsen”) till dagsböter samt ålade honom att jämlikt lagen (1994:419) om brottsofferfond betala en avgift på 500 kr.

Enligt det av HD meddelade prövningstillståndet i målet skall prövningen här omfatta bara påföljdsfrågan.

Fråga har emellertid uppkommit huruvida fängelse kunnat följa på den gärning som R.T. dömts för, om han således kunnat åläggas skyldighet att betala s.k. brottsofferavgift och om påföljd inte längre får ådömas på grund av preskription.

Enligt 29 kap. 5 § MB – – – se referat nr 34 II – – – försvårat tillsynsmyndighetens verksamhet. Den på det sättet angivna förutsättningen för ansvar lämnar ju – till skillnad från köldmediekungörelsens reglering – inte någon närmare upplysning om vad slags gärningar som avses.

Med hänsyn till det anförda kan det inte anses vara förenligt med RF att tillämpa 29 kap. 5 § MB på ett sådant sätt att fängelse ådöms för ett åsidosättande av en föreskrift som Naturvårdsverket har meddelat. Av detta följer i sin tur att fängelse i förevarande fall inte kan anses ingå i straffskalan för det brott R.T. dömts för. Han borde alltså inte ha ålagts skyldighet att utge avgift till brottsofferfonden.

Vid den bedömning – – – i huvudsak likalydande med HD – – – (jfr NJA 1987 s. 388).

Domslut

Domslut. Se HD.

HD:s dom. Domskäl.

R.T. har av hovrätten enligt 29 kap. 5 § MB dömts till böter för försvårande av miljökontroll, varjämte hovrätten ålagt honom att enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond betala en avgift på 500 kr. Gärningen bestod i – – – se referat nr 34 II – – – ovan angivna förordningarna. Det innebär att en förvaltningsmyndighet har fyllt ut bestämmelsen i 29 kap. 5 § MB på ett sådant sätt att den gärning som R.T. åtalats för får anses i det väsentliga ha angivits endast i myndighetens föreskrifter. Av detta följer att fängelse i förevarande fall inte kan anses ingå i straffskalan.

Vid den bedömning som nu gjorts i fråga om vilken påföljd som kunnat följa på gärningen får bestämmelsen om bortfallande av påföljd i 35 kap. 6 § BrB aktualitet. Enligt denna bestämmelse får i intet fall påföljd utdömas sedan fem år förflutit från den dag brottet begicks, om på brottet inte kan följa svårare påföljd än böter och handlingen inte också innefattar andra brott för vilka svårare påföljd är stadgad. Gärningen begicks för mer än fem år sedan och påföljd får alltså inte längre utdömas för denna. Oavsett att HD begränsat omfattningen av prövningen i målet bör vid detta förhållande åtalet lämnas utan bifall (jfr NJA 1987 s. 388).

Domslut.Med ändring av hovrättens dom lämnar HD åtalet utan bifall och befriar R.T. från skyldighet att utge avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.