NJA 2007 not 72

Den 21:a. 72.(Ö 3025-07) Överklagande av G.K-A. angående inträde i Sveriges advokatsamfund.

Advokatsamfundets styrelseavslog i beslutden 7 juni 2007 G.K-A:s ansökan om inträde i samfundet.

G.K-A. yrkade att HD skulle förklara honom berättigad till inträde i Sveriges advokatsamfund. Advokatsamfundets styrelse avstyrkte bifall till överklagandet.

HD:s beslut. Skäl.G.K-A. har i HD till utveckling av sitt överklagande anfört att det föreligger särskilda omständigheter som gör att han bör få dispens från de krav för antagande till ledamot av Sveriges advokatsamfund som uppställs i 8 kap. 2 § RB. Han har därvid särskilt framhållit att bestämmelsen i RB är oklar och gammal samt att den inte går att anpassa till dagens situation där hänsyn måste tas till internationella konventioner, bl.a. FN:s flyktingkonvention, vilka är avsedda att förhindra diskriminering och bidra till integration av flyktingar i Sverige.

Enligt 8 kap. 2 § 1 st. 2 RB får till ledamot av advokatsamfundet endast den antas som har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete. Som kunskapsprov för behörighet att utöva domarämbete gäller, enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m. (tidigare kungörelsen, 1964:29, med samma namn), en svensk juristexamen eller under vissa förutsättningar som anges i förordningen en juristutbildning i ett annat nordiskt land. Advokatsamfundets styrelse får, enligt 2 st. i 8 kap. 2 § RB, i enskilda fall medge undantag från antagningskravet enligt 1 st. 2 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser. Motsvarande bestämmelser finns i samfundets stadgar.

Möjligheten för styrelsen att ge dispens från antagningskraven enligt 1 st. 2 infördes i ett lagstiftningsärende som primärt syftade till att anpassa reglerna i RB till EES-avtalet. Den motiverades främst av att en sådan möjlighet för advokatsamfundet, att i ett enskilt fall medge dispens från kravet på svensk juridisk utbildning, skulle kunna förenas med advokatsamfundets intresse av att kunna ingå bilaterala överenskommelser med andra advokatsamfund när det gäller frågor som avser antagning till advokatorganisationer (se prop. 1992/93:64 s. 40 ff.).

Utöver kunskapskravet finns i 8 kap. 2 § ytterligare krav som skall vara uppfyllda för att en sökande skall kunna antas som ledamot av advokatsamfundet.

G.K-A. har i Kongo genomgått en juridisk utbildning vilken enligt utlåtande från Högskoleverket till nivå och omfattning motsvarar en svensk juris kandidatexamen och som ger rätt att tjänstgöra som domare, advokat eller åklagare i utbildningslandet. Han har emellertid inte avlagt sådana kunskapsprov som avses i 8 kap. 2 § 1 st. 2 RB, och samfundets styrelse har inte beviljat honom dispens från detta kunskapskrav. Det ankommer inte på HD att pröva dispensfrågan (se t.ex. NJA 1998 s. 22 samt a. prop. s. 20 och 43). G.K-A:s överklagande skall därför lämnas utan bifall.

Avgörande. HD lämnar överklagandet utan bifall.