NJA 2007 s. 105
Ett försäkringsbolag väckte regresstalan om ersättning för utgiven försäkringsersättning. Svarandebolaget väckte i sin tur, för det fall bolaget skulle förlora målet, talan mot sitt försäkringsbolag och yrkade ersättning för vad svarandebolaget kunde förpliktas utge till följd av huvudkäromålet. Det först nämnda försäkringsbolaget förlorade huvudkäromålet i hovrätten och hovrätten upphävde tingsrättens domslut avseende den reservationsvis förda talan. Sedan det förlorande försäkringsbolaget överklagat, yrkade svarandebolaget i sin svarsskrift till HD bifall till sin reservationsvis förda talan, för den händelse huvudkäromålet skulle bifallas. Den sålunda förda talan har tillåtits. Prövningstillstånd för denna har inte erfordrats.
I lokaler i Emmaboda tillhörande Trossings Glas i Emmaboda Aktiebolag (i det följande benämnt Trossings) inträffade den 21 maj 1992 en explosion. Den orsakades av att gasol, som användes i verksamheten, läckt ut i lokalerna och därefter antänts. Trossings byggnad totalförstördes och ett flertal byggnader i närheten fick omfattande skador. Trossings omfattades vid tiden för explosionen av en ansvarsförsäkring i Wasa Sakförsäkrings AB (numera Länsförsäkringar SAK Försäkringsaktiebolag).
Försäkringsaktiebolaget Skandia (numera If Skadeförsäkring AB) var försäkringsgivare för Åkessons Tryckeri AB och K.J., vilka företag båda hade lokaler på fastigheter som gränsar till den fastighet där explosionen inträffade. Skandia betalade försäkringsersättning till sina försäkringstagare för skador orsakade av explosionen. Enligt de försäkringsvillkor som gällde mellan If och dess försäkringstagare övertog If rätten att framställa krav mot den som ansvarade för skadorna.
Kalmar tingsrätt
If väckte den 27 februari 1997 talan vid Kalmar tingsrätt mot Trossings och yrkade förpliktande för Trossings att till If betala 5 000 000 kr jämte ränta. Som grund för käromålet anförde If att Trossings bar strikt ansvar enligt miljöskadelagen för skador uppkomna i företagets verksamhets omgivning orsakade av att explosion uppstått i verksamheten.
Trossings bestred käromålet.
Efter stämning mot Länsförsäkringar yrkade Trossings, för det fall bolaget skulle förlora målet mot If, att Länsförsäkringar skulle förpliktas att till Trossings utge 5 000 000 kr jämte ränta.
Länsförsäkringar bestred Trossings yrkande och anförde i första hand att anspråket var preskriberat och i andra hand att försäkringen inte svarade för ifrågavarande skada.
Tingsrätten (lagmannen Lars Annerén, rådmannen Leif Eriksson, fastighetsrådet Inge Jonsson och två nämndemän) fann i dom den 14 december 2004 på anförda skäl att Trossings bar ett strikt ansvar för de i målet aktuella skadorna samt att Trossings försäkring hos Länsförsäkringar gällde för skadorna.
Domslut
Domslut
Tingsrätten förpliktade Trossings att till If utge 5 000 000 kr jämte ränta. Vidare förpliktade tingsrätten Länsförsäkringar att till Trossings utge 5 000 000 kr jämte ränta.
Göta hovrätt
Trossings överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle lämna Ifs talan utan bifall.
If bestred ändring.
Även Länsförsäkringar överklagade och yrkade att hovrätten skulle lämna Trossings talan utan bifall.
Trossings bestred ändring.
Hovrätten (hovrättsråden Björn Karlsson och Lars Holm, referent, fastighetsrådet Per-Gunnar Andersson och tf. hovrättsassessorn Åsa Citron) fann i dom den 6 december 2005 på anförda skäl sammantaget att den aktuella skadan inte kunde anses ha uppstått i en verksamhet som föll under miljöskadelagen. Då någon annan grund för skadeståndsskyldighet än strikt ansvar inte gjorts gällande skulle den av If förda talan ogillas. Den talan som Trossings fört mot Länsförsäkringar var beroende av bifall till Ifs talan. Vid angiven utgång skulle domen gällande Trossings talan mot Länsförsäkringar upphävas.
Domslut
Domslut
Med ändring av tingsrättens dom ogillade hovrätten Ifs talan mot Trossings. Hovrätten upphävde tingsrättens domslut såvitt gällde skyldigheten för Länsförsäkringar att till Trossings betala 5 000 000 kr jämte ränta.
Högsta domstolen
If överklagade och yrkade att HD med ändring av hovrättens dom skulle bifalla käromålet.
Prövningstillstånd meddelades.
Trossings bestred ändring.
För det fall Ifs talan skulle vinna bifall, yrkade Trossings att bolagets talan mot Länsförsäkringar skulle bifallas.
Länsförsäkringar yrkade i första hand att Trossings yrkande skulle avvisas och bestred i andra hand ändring.
Målet föredrogs med anledning av Länsförsäkringars avvisningsyrkande.
HD (justitieråden Gertrud Lennander, Dag Victor, Severin Blomstrand, Ann- Christine Lindeblad och Kerstin Calissendorff, referent) fattade den 20 februari 2007 följande beslut.
Efter en redogörelse för vad som hade förekommit i målet anförde HD:
Länsförsäkringar har gjort gällande att Trossings yrkande innebär att Trossings överklagat hovrättens dom och att detta inte skett inom överklagandetiden.
I ett fall som det förevarande då huvudanspråket har ogillats och ett mot tredje man reservationsvis framställt yrkande därför inte har prövats får det, när huvudanspråket har överklagats, anses tillräckligt att yrkandet framställts i svarsskriften för att det skall kunna prövas i högre rätt (jfr rättsfallet NJA 1934 s. 103 samt Welamson, Om anslutningsvad och reformatio in pejus, 1953, s. 158 ff., densamme, Rättegång VI, 3 uppl. 1994 s. 67 och Fitger, Rättegångsbalken, s. 50:22).
Länsförsäkringars avvisningsyrkande skall således avslås.
Enligt bestämmelserna i 54 kap. 9 § RB krävs prövningstillstånd för att HD skall pröva hovrättens dom eller slutliga beslut i mål eller ärende som väckts vid tingsrätt. Eftersom HD:s prövningstillstånd inte har varit begränsat till viss fråga i målet och Trossings talan får prövas i HD utan att Trossings har överklagat, föreligger inte ett krav på särskilt prövningstillstånd för att Trossings talan skall kunna prövas.
HD avslår yrkandet om avvisning av Trossings Glas i Emmaboda AB:s talan mot Länsförsäkringar SAK Försäkringsaktiebolag.
HD:s beslut fattat: den 20 februari 2007.
Mål nr: T 165-06.
Lagrum: 15 kap. 5 §, 54 kap. 9 § RB.
Rättsfall: NJA 1934 s. 103.