NJA 2009 s. 102
Ansökan om resning och klagan över domvilla i ett mål som prövats av en kommun i första instans och avgjorts av Miljööverdomstolen som slutinstans har ansetts böra prövas enligt bestämmelserna för tvistemål i 58 och 59 kap. rättegångsbalken.
Byggnadsnämnden i Göteborgs kommun avslog en ansökan från G.B. om strandskyddsdispens för anläggandet av skyddsvallar och markuppfyllnad på fastigheten Hulan 4:9 i Göteborg. G.B. överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Västra Götalands län och vidare till miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, som avslog hans överklagande. Efter det att G.B. överklagat till Miljööverdomstolen avvisade domstolen den 20 februari 2007 två yrkanden avseende viss placering av skyddsvallar på den grunden att dessa yrkanden framställts först i Miljööverdomstolen. I dom den 21 november 2007 avslog Miljööverdomstolen G.B:s överklagande i övrigt. Miljööverdomstolens avgöranden fick inte överklagas (23 kap. 8 § MB).
Högsta domstolen
G.B. ansökte hos HD om resning och klagade över domvilla avseende Miljööverdomstolens dom den 21 november 2007.
Ärendet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, rev.sekr. Carola Thelin, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
Skäl
(Första stycket överensstämmer med referatets inledande stycke om bakgrunden; red:s anm.)
Föredraganden fortsätter:
G.B. har nu ansökt om resning och klagat över domvilla avseende Miljööverdomstolens dom. Han har huvudsakligen gjort gällande att Miljööverdomstolen felaktigt underlåtit att behandla alla hans yrkanden.
Det är HD som prövar om det skall beviljas resning i ett mål som har avgjorts av Miljööverdomstolen. Detta gäller även om målet - så som i det här fallet - har prövats av en kommun i första instans och Miljööverdomstolen därför är slutinstans (jfr prop. 1997/98:45 del 2, s. 226 och 494). Det är emellertid inte klart vilka regler som då skall tilllämpas i resningsärendet (jfr Fitger, Rättegångsbalken, med suppl. t.o.m. november 2007, 7:e avd. 4-5).
I mål av det slag som nu är aktuellt gäller förvaltningsprocesslagen (1971:291) för förfarandet vid Miljööverdomstolen, om inget annat följer av MB eller någon annan lag (20 kap. 3 § andra stycket MB). Av detta följer dock inte att förutsättningarna för resning skall bedömas med ledning av förvaltningsprocesslagen (jfr dess 1 §). I stället innebär MB att det som huvudregel är RB:s bestämmelser för tvistemål som skall tilllämpas i HD, också i fråga om de särskilda rättsmedlen (20 kap. 3 § första stycket MB, jfr a. prop. s. 252). Det bör inte tillämpas någon annan ordning för de särskilda rättsmedlen i de fall då det saknas rätt att överklaga Miljööverdomstolens dom eller beslut.
G.B:s framställning bör därför bedömas enligt bestämmelserna i 58 och 59 kap. RB om resning och klagan över domvilla i tvistemål.
Av 58 kap. 4 § och 59 kap. 2 § RB framgår att den som vill ansöka om resning eller klaga över domvilla på grund av omständighet som nu är i fråga skall göra det inom sex månader från det att domen vann laga kraft. Av 58 kap. 10 § och 59 kap. 4 § RB följer att bestämmelserna även gäller för rättens beslut.
Miljööverdomstolens avvisningsbeslut vann laga kraft den 20 februari 2007. G.B:s ansökan om resning och klagan över domvilla över Miljööverdomstolens dom inkom till HD den 11 december 2007, dvs. mer än sex månader efter det att avvisningsbeslutet vunnit laga kraft. De påstådda felaktigheterna i avvisningsbeslutet kan därför inte nu läggas till grund för bifall till hans yrkanden.
G.B. har inte i övrigt visat någon omständighet som kan föranleda resning i målet eller som utgör domvilla. Hans resningsansökan och klagan över domvilla skall därför avslås.
Domslut
HD:s avgörande
HD avslår G.B:s ansökan om resning och klagan över domvilla.
HD (justitieråden Leif Thorsson, Torgny Håstad, Ella Nyström, referent, Kerstin Calissendorff och Gudmund Toijer) meddelade den 12 mars 2009 beslut i enlighet med betänkandet.
HD:s beslut meddelat: den 12 mars 2009.
Mål nr: Ö 4919-07.
Lagrum: 20 kap. 3 § MB och 58 kap. 1 och 4 §§ samt 59 kap. 1 och 2 §§ RB.