NJA 2010 not 24
Framställning om utlämning till Republiken Vitryssland av K.P., medborgare i Vitryssland.
Den 10:e. 24. (Ö 525-10) Framställning om utlämning till Republiken Vitryssland av K.P., medborgare i Vitryssland.
Riksåklagaren i Republiken Vitryssland begärde i en framställning daterad den 9 april 2007 att K.P. skulle utlämnas till Vitryssland för lagföring. Till stöd för framställningen åberopades ett häktningsbeslut meddelat den 4 oktober 2004 av en undersökningsdomare. Av beslutet framgår att K.P. är misstänkt för att under perioden den 30 maj 1997 till den 20 mars 1998 ha gjort sig skyldig till flera fall av förfalskning, bedrägeri och stöld samt ett fall av olaglig omsättning av narkotiska medel.
Sedan ärendet enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott överlämnats till riksåklagaren och utredning verkställts, överlämnade riksåklagaren enligt 17 § samma lag ärendet till HD med eget yttrande.
K.P. motsatte sig utlämning.
HD, yttrande på förslag av föredraganden:
1. Enligt utlämningsframställningen misstänks K.P. för att i fyra fall under perioden den 30 maj 1997 till den 20 mars 1998 ha förfalskat passhandlingar och för att vid i vart fall två tillfällen under perioden den 27 oktober 1997 till den 25 januari 1998, med hjälp av förfalskat pass, ha vilselett annan att utge förskottshyra för en lägenhet som hon inte förfogade över samt att vid fyra tillfällen under perioden den 15 oktober 1997 till den 30 november 1997 ha tillgripit egendom efter att olovligen ha trängt in i annans bostad. K.P. misstänks även för att omkring den 11 februari 1998 ha tagit befattning med 0,6 gram heroin. I framställningen rubriceras gärningarna – som ska ha förövats tillsammans med annan i Vitryssland – som förfalskning, bedrägeri, stöld och olaglig omsättning av narkotiska medel.
2. K.P. har förnekat att hon har gjort sig skyldig till de påstådda brotten och hon har, i likhet med riksåklagaren, gjort gällande att det finns hinder mot utlämning enligt 9 § 2 st. och 10 § 2 st. lagen (1957:668) om utlämning för brott.
3. K.P. har anfört bl.a. följande. Misstankarna mot henne är ogrundade. Hon var i kontakt med polisen i Vitryssland 1998 angående hennes dåvarande mans förehavanden i Minsk. Samtalet med polisen handlade dock bara om hennes man. Hon har varken känt till brottsmisstankarna mot henne själv eller varit berövad friheten i Vitryssland på grund av misstankarna. År 2007 ärvde hon en lägenhet i Vitryssland. Efter det började hennes f.d. man framställa hot mot henne. Hon tror att hennes f.d. man försöker komma åt henne genom sina kontakter med myndighetspersoner i Vitryssland. Det förekommer mycket korruption i Vitryssland. Om man är misstänkt för brott kan egendom tillfalla staten. Hon har haft skyddat boende i Sverige på grund av att hennes f.d. man försökt kidnappa deras gemensamma dotter.
4. Gärningarna får enligt svensk rätt anses motsvara grov urkundsförfalskning alternativt urkundsförfalskning, grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning al
ternativt bedrägeri medelst urkundsförfalskning, grov stöld samt narkotikabrott. För samtliga brott är det föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Det föreligger därmed inte något hinder mot utlämning på grund av vad som i 4 § utlämningslagen krävs i fråga om att gärningarna ska motsvara brott av viss svårhetsgrad enligt svensk rätt.
5. Enligt 10 § 2 st. utlämningslagen får emellertid utlämning inte beviljas om straff för brottet skulle vara förfallet enligt svensk lag. Av 35 kap. 1 § 1 st. 2 och 3 BrB följer att preskriptionstiden för urkundsförfalskning, bedrägeri och stöld är fem år. Om brotten är att anse som grova brott, är preskriptionstiden tio år. Sistnämnda preskriptionstid gäller även för narkotikabrott. Preskription kan dock förhindras genom att den misstänkte häktas eller erhåller del av åtal för brottet inom tidsfristen.
6. Vitryssland har beretts tillfälle att komplettera utlämningsframställningen med uppgift om huruvida någon preskriptionsavbrytande åtgärd vidtagits. Av utredningen framgår det inte att K.P. har fått del av ett åtal avseende något av brotten inom ordinarie preskriptionstid. Beslutet om häktning den 4 oktober 2004 har enligt svensk rätt inte preskriptionshindrande verkan. Preskription hindras först när ett sådant beslut verkställs.
7. Åtalspreskription har således inträtt för samtliga brott. Hinder mot utlämning föreligger därför enligt 10 § 2 st. utlämningslagen. Med denna bedömning saknas anledning för HD att uttala sig om det finns även andra hinder mot utlämning av K.P.