NJA 2010 s. 609

TeliaSonera överklagade hovrättens beslut och yrkade att HD skulle lämna Filmbolagens yrkande om informationsföreläggande utan bifall. Som grund för yrkandet gjorde TeliaSonera gällande att det förelåg hinder mot tillämpning av 53 c § upphovsrättslagen på grund av det s.k. Datalagringsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/ 24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG).

I ett mål mellan Bonnier Audio AB m.fl., sammanfattningsvis benämnda Ljudboksförlagen, och Perfect Communication Sweden AB (ePhone) om informationsföreläggande enligt 53 c § upphovsrättslagen (mål Ö 4817-09) beslöt HD den 25 augusti 2010 att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen rörande frågan om Datalagringsdirektivet hindrade en tillämpning av en nationell bestämmelse som gav möjlighet att meddela ett sådant föreläggande som målet gällde. HD förordnade att målet skulle vila till dess EU-domstolen hade avgjort frågan.

HD beredde parterna i det av TeliaSonera överklagade målet tillfälle att yttra sig över frågan om eventuell vilandeförklaring av detta mål i avvaktan på att målet Ö 4817-09 avgjordes. TeliaSonera förklarade sig inte ha något att erinra mot en vilandeförklaring men Filmbolagen motsatte sig att målet vilandeförklarades.

Efter föredagning fattade HD (justitieråden Torgny Håstad, Kerstin Calissendorff, Per Virdesten, referent, Lena Moore och Johnny Herre) följande beslut:

Beslut om vilandeförklaring kan i brottmål och tvistemål meddelas med stöd av en allmän bestämmelse härom i 32 kap. 5 § RB, bl.a. när det är av synnerlig vikt att fråga som är föremål för annan rättegång eller behandling i annan ordning först avgörs. Någon motsvarande reglering finns inte i lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen).

Av motiven till ärendelagen framgår att avsikten varit att tydligt hänvisa till RB:s bestämmelser i den mån dessa ska vara tillämpliga i domstolsärenden. Hänvisningarna till RB har dock inte ansetts kunna utformas med sådan precision att man helt kunnat utesluta behovet av en analog tillämpning av balkens bestämmelser när det gäller mer perifera rättsliga frågor. Vissa frågor har ansetts behöva överlämnas åt den praktiska rättstillämpningen. (Se prop. 1995/96:115 s. 79.)

Den omständigheten att ärendelagen saknar en hänvisning till bestämmelsen i 32 kap. 5 § RB kan mot bakgrund av det anförda inte anses utgöra hinder mot att en domstol förordnar att ett ärende som handläggs enligt ärendelagen förklaras vilande när omständigheterna är sådana att ärendet hade vilandeförklarats om bestämmelsen hade varit direkt tillämplig.

Tvisten mellan TeliaSonera och Filmbolagen handläggs enligt ärendelagen. Svaret på de frågor som HD har ställt till EU-domstolen i mål Ö 4817-09 är relevanta även i det här ärendet. Det är därför av synnerlig vikt att frågan om prövningstillstånd ska meddelas i ärendet inte avgörs förrän EU-domstolen meddelat sitt förhandsavgörande. HD förordnar att ärendet ska vila intill dess.