NJA 2011 not 11
L-G.B. mot Riksåklagaren angående grovt bedrägeri m.m.
Den 6:e. 11. (B 403-10) L-G.B. mot Riksåklagaren angående grovt bedrägeri m.m.
Katrineholms tingsrätt dömde den 24 oktober 2008 L-G.B. för skattebrott och bokföringsbrott till villkorlig dom med samhällstjänst 120 timmar. Genom domen ogillades åtal för grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri.
Sedan åklagaren överklagat domen i Svea hovrätt ändrade hovrätten genom dom den 23 december 2009 tingsrättens dom på så sätt att åtalet för grovt bedrägeri bifölls.
Påföljden bestämdes till fängelse 1 år 8 månader.
Sedan L-G.B. överklagat domen meddelade HD prövningstillstånd i påföljdsfrågan. HD fann inte skäl att meddela prövningstillstånd beträffande målet i övrigt, varför hovrättens dom står fast i dessa delar.
L-G.B. yrkade därefter i första hand att HD skulle undanröja hovrättens dom och återförvisa målet till hovrätten för fortsatt handläggning. I andra hand yrkade han att han skulle ådömas en icke frihetsberövande påföljd eller i vart fall ett kortare fängelsestraff.
Riksåklagaren medgav att fängelsestraffet mildrades med hänsyn till att L-G.B. verkställt den samhällstjänst som tingsrätten förenat den villkorliga domen med. I övrigt bestred riksåklagaren att hovrättens dom undanröjdes eller ändrades.
HD, dom. Domskäl.
1. L-G.B. åtalades för grovt bedrägeri, försök till grovt bedrägeri, bokföringsbrott och skattebrott. Tingsrätten dömde L-G.B. för bokföringsbrott och skattebrott men ogillade åtalet i övrigt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 120 timmar. Som alternativstraff angav tingsrätten fängelse fyra månader.
2. Sedan åklagaren överklagat tingsrättens dom dömde hovrätten L-G.B. även för grovt bedrägeri. Enligt hovrättens dom har L.G.B. sålunda gjort sig skyldig till grovt bedrägeri, bokföringsbrott och skattebrott. Hovrätten bestämde, med undanröjande av tingsrättens påföljdsbestämning, påföljden för den samlade brottsligheten till fängelse ett år åtta månader.
3. L-G.B. har våren 2009 och därmed före hovrättens dom fullgjort den av tingsrätten utdömda samhällstjänsten.
4. Eftersom samhällstjänsten har fullgjorts borde hovrätten enligt L-G.B. inte ha bestämt gemensam påföljd för samtliga brott utan i stället bestämt påföljd endast för grovt bedrägeri. Att så inte skedde utgör enligt L-G.B. ett sådant rättegångsfel som bör föranleda att hovrättens dom undanröjs och att målet återförvisas till hovrätten. Även det förhållandet att det av hovrättens dom inte framgår i vad mån hovrätten beaktat att samhällstjänsten har fullgjorts utgör ett sådant fel.
5. Riksåklagaren har ansett att den av L-G.B. påtalade oklarheten i hovrättens dom kan avhjälpas i HD. Enligt riksåklagaren bör dömas till gemensam påföljd och bör fängelsestraffet sättas ned med fyra månader, vilket motsvarar det alternativstraff som tingsrätten angav.
6. Enligt 30 kap. 3 § 1 st. BrB är huvudregeln att rätten ska döma till gemensam påföljd för brotten. Olika påföljder får enligt andra stycket dömas ut endast under förutsättning att det finns särskilda skäl. Det har inte framkommit något som talar för annat än att L-G.B. bör dömas till gemensam påföljd för de aktuella brotten.
7. Det saknas anledning att frångå bedömningen att straffvärdet för bokföringsbrottet och skattebrottet uppgår till fängelse fyra månader.
8. Straffvärdet för det grova bedrägeriet överstiger ett år. Hovrätten har bedömt straffvärdet för den samlade brottsligheten till fängelse ett år åtta månader. HD finner ingen anledning att göra någon annan bedömning. Det finns då en presumtion för att välja fängelse som påföljd (30 kap. 4 § 2 st. BrB och prop. 1987/88:120 s. 100). Det saknas i förevarande fall förutsättningar att välja någon annan påföljd än fängelse.
9. Det fängelsestraff som hovrätten har dömt ut omfattar även påföljd för skattebrottet och bokföringsbrottet. Med hänsyn till utredningen i målet måste det antas att hovrätten vid straffmätningen inte har beaktat att samhällstjänsten har fullgjorts. Detta kan utan väsentlig olägenhet avhjälpas i HD (jfr 55 kap. 15 § och 51 kap. 28 § RB).
10. Det finns vid straffmätningen skäl att beakta att L-G.B. har fullgjort samhällstjänsten. Med beaktande av främst alternativstraffets längd bör den gemensamma påföljden bestämmas till fängelse ett år fyra månader.
Domslut
Domslut. HD ändrar hovrättens dom på endast det sättet att fängelsestraffets längd bestäms till ett år fyra månader.