NJA 2011 not 24

1. Hovrätten har fällt P.S. till ansvar för tjänstefel bestående i att han under tiden maj 2008–februari 2009 inte färdigställt sammanlagt 22 brottmålsdomar i sådan tid att de kunnat expedieras inom föreskriven tid. Av dessa har 21 domar avkunnats i samband med huvudförhandlingen och en dom meddelats som s.k. kanslidom (mål B 1236-08) Domarna har expedierats med mellan en och 14 dagars försening.

2. P.S. har vitsordat de faktiska omständigheterna så som de angetts i gärningsbeskrivningarna utom beträffande den s.k. kanslidomen. Den domen har enligt P.S. inte expedierats för sent, utan det är den för anteckningarna vid huvudförhandlingen ansvarige tingsnotarien som antecknat fel tid för domens meddelande.

P.S. har i HD uppgett bl.a. följande.

4. Han tillträdde som rådman i Ångermanlands tingsrätt år 2002 och kom då från kammarrätt. Han hade mycket höga ambitioner inför sitt nya arbete och han tycker också att det fungerade bra under den första tiden. År 2003 blev Y.J. chef för tingsrätten och hon kritiserade P.S:s sätt att arbeta med målen trots att han själv ansåg att han hade god ordning på sina mål. År 2006 kom JO med ett beslut efter en inspektion på tingsrätten. I beslutet fick P.S. kritik för sin handläggning av mål och ärenden. Han blev ledsen över kritiken och kontaktade Domstolsverket och hade en dialog med Y.J. om sin arbetssituation.

5. Hösten 2007 inledde P.S. en relation med en tingsnotarie på tingsrätten och han separerade från sin dåvarande sambo. P.S. och tingsnotarien, C.S., är numera gifta och har två barn tillsammans. Sedan hösten 2007 har P.S. varit indragen i en rad tvister och processer av olika slag med ett flertal personer. Det har gällt bl.a. granntvister, frågor om vårdnad av barn, underhållsbidrag, tvångsförsäljning av fastighet, bodelning, grundlösa polisanmälningar om misshandel, djurplågeri och olaga hot m.m.

6. Från december 2007 var situationen på tingsrätten kaotisk. P.S. började nu må väldigt dåligt. Han hade bl.a. svårt att äta.

7. I april 2008 publicerade en lokaltidning en artikel som handlade om att en domare vid en av länets tingsrätter hade polisanmälts för grov kvinnofridskränkning. Det var C.S:s mor som anmält P.S. och offret skulle vara C.S. Anmälan var grundlös och föranledde inte något åtal. Tidningsartikeln medförde att P.S. fick kritik av Y.J. och tingsrättens chefsadministratör. Efter artikeln förändrades domstolssekreterarnas attityd till P.S. De slutade bl.a. att hälsa på honom.

8. Förhållandena på tingsrätten blev under våren 2008 värre och värre och den 15 maj beslutade Y.J. att P.S. från den 16 maj skulle ha sitt tjänsterum i bottenvåningen i domstolsbyggnaden. Han skulle därutöver endast ha tillgång till tingsrättens förhandlingssalar, väntrum och fikarum. Post, akter, lån från biblioteket m.m. skulle, förutom en daglig budtur kl. 10.30, hämtas och lämnas i tingsrättens reception. Förflyttningen ansågs av tingsrätten vara en ren arbetsmiljöåtgärd och orsaken till förflyttningen angavs vara den negativa inverkan på den psykosociala arbetsmiljön för övriga medarbetare på tingsrätten som P.S. hade genom sitt beteende på arbetsplatsen. I ett särskilt dokument reglerades postgången för P.S:s rotel. Av detta framgick bl.a. att post skulle hämtas och lämnas utanför P.S:s kontor dagligen kl. 10.30, att domar och beslut som skulle expedieras en viss dag skulle läggas i en korg ”till kansliet” före kl. 10.30 dagen för expediering samt hur kontakterna med kansliet via e-post skulle gå till.

9. Förflyttningen medförde att P.S. kom att känna sig väldigt isolerad. Det blev svårare att få kontakt med bl.a. tingsnotarierna för att få hjälp med målens handläggning och expediering. Hans dömande påverkades och han hade efter den 15 maj inte tillräckliga möjligheter att sköta sitt arbete. Han förklarade också för Y.J. att han inte kunde ta ansvar för sin arbetssituation.

10. Anledningen till att de aktuella domarna inte expedierades i tid är inte att P.S. hade en för hög arbetsbörda utan att tingsrätten försatte honom i en omöjlig arbetssituation. Han blev inte sjuk av förflyttningen den 15 maj men han drabbades hårt psykiskt. Det innebar att han fick svårt att koncentrera sig och tänka klart. Han försökte men lyckades inte att få till stånd en vettig dialog med Y.J. Han kontaktade också Domstolsverket. P.S. meddelade i de flesta fall parterna om de försenade expedieringarna.

11. Enligt 30 kap. 7 § 6 st. RB ska parterna, när ett mål avgjorts, snarast underrättas skriftligen om utgången i målet. En dom i ett mål hos en allmän domstol ska skickas till parterna samma dag som avgörandet har meddelats. Om avgörandet har avkunnats, ska det i stället skickas senast en vecka efter dagen för avkunnandet (2 § förordningen, 2003:234, om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.).

12. Enligt 20 kap. 1 § 1 st. BrB döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, ska inte dömas till ansvar.

13. Av rättssäkerhetsskäl ställs generellt höga krav på en korrekt handläggning inom rättsväsendet. Särskilt höga krav ställs på en domstol (se bl.a. NJA 2001 s. 35 och 2002 s. 336 och där anmärkta rättsfall).

14. När det gäller den påstått för sent expedierade kanslidomen har P.S. invänt att anteckningarna från huvudförhandlingen blivit fel och att domen i själva verket inte expedierats för sent. Det kan mot P.S:s förnekande inte anses styrkt att någon försening ägt rum. Åtalet avseende den domen ska därför ogillas.

15. Av vittnesförhöret med Y.J. framgår att hon vid åtskilliga tillfällen diskuterade P.S:s arbetssätt och arbetssituation med honom. Hon informerade honom vid dessa samtal bl.a. om när han skulle lämna ut domarna till kansliet för att domstolssekreterarna skulle hinna expediera dessa i tid. Sedan P.S. fick sitt tjänsterum i bottenvåningen försvårades visserligen hans arbetssituation påtagligt. De rutiner som lades fast för hur posten skulle fungera mellan våningsplanen var emellertid tydliga. Det framgick klart att domar som skulle expedieras en viss dag skulle läggas i en korg till kansliet utanför P.S:s kontor före kl. 10.30 den dag expediering skulle ske. Han har också varit medveten om vilka regler som gäller för expedieringen av avkunnade domar. P.S. har därmed genom att inte färdigställa de 21 avkunnade domarna så att de kunnat expedieras inom föreskriven tid uppsåtligen åsidosatt vad som gällt för tjänsteuppgiften. Frågan blir då om gärningarna är att anse som ringa.

16. Av de 21 domarna avser 15 domar som avkunnades under maj och början av juni 2008. Det var under den perioden som P.S. tvingades lämna sitt tjänsterum och flytta ner till bottenvåningen. P.S. har beskrivit hur han drabbades psykiskt av förflyttningen. Han har också förklarat att förflyttningen påverkade hans möjligheter att arbeta och ta ansvar för sin arbetssituation. Vid bedömningen av om gärningarna ska bedömas som ringa måste dessa omständigheter beaktas.

17. Av de 15 domar som avkunnades under maj och början av juni 2008 avser fem domar som expedierats med endast en dags försening (mål B 989-08, B 343-08, B 691-08, B 761-08 och B 660-08) och två domar med två dagars försening (mål B 1034-08 och B 668-08). Mot bakgrund av P.S:s påtagligt försvårade arbetssituation och då förseningarna avsett relativt korta tider, bör dessa gärningar bedömas som ringa.

18. När det gäller de övriga 14 avkunnade domarna har expedieringen varit försenad med mellan sex och 14 dagar. Även med beaktande av under vilka förhållanden P.S. arbetat är detta en oacceptabelt lång tid. Av rättssäkerhetsskäl är det mycket viktigt att reglerna om tidpunkten för expedieringen av domar iakttas. De försenade expeditionerna har avsett ett förhållandevis stort antal domar. Det finns inte tillräckliga skäl att bedöma dessa gärningar som ringa. P.S. ska alltså dömas för tjänstefel avseende för sent färdigställande av 14 domar.

19. P.S. har gjort sig skyldig till tjänstefel genom att i 14 fall underlåta att färdigställa domar i tid. Gärningarna förskyller böter.

20. Statens ansvarsnämnd har i ett yttrande till hovrätten anfört att, förutsatt att frågan kommer under ansvarsnämndens prövning, P.S. sannolikt kommer att avskedas från sin anställning som rådman om han döms till ansvar i huvudsak i enlighet med åtalet. Efter det att hovrätten meddelat sin dom har ansvarsnämnden i ett beslut den 15 december 2010 anfört bl.a. att omständigheterna – P.S:s tjänstefel samt upprepade och allvarliga åsidosättanden av vad som åligger honom i tjänsten som rådman – enligt nämndens mening är sådana att det kan antas att det med stöd av 7 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning finns grund för avskedande av P.S., om han slutligt döms för tjänstefel i huvudsaklig överensstämmelse med hovrättens dom.

21. Mot bakgrund av ansvarsnämndens yttrande och beslut finns det skäl att sätta ned bötesstraffet med tillämpning av 29 kap. 5 § 1 st. 5 BrB. Antalet dagsböter bör bestämmas till 30. Varje dagsbot ska med hänsyn till vad som upplysts om P.S:s ekonomiska förhållanden fastställas till 50 kr.