NJA 2012 not 28

1. J.N. och E.P. har av hovrätten dömts för grovt narkotikabrott bestående i att de tillsammans och i samförstånd har hanterat ett paket innehållande 99,2 gram mefedron. De har i Lund med postavi hämtat ut narkotikan och samma dag transporterat den till Helsingborg och där överlämnat narkotikan till en tredje person, P.H., som var medtilltalad och dömdes i hovrätten. Narkotikan har varit avsedd för annat än eget bruk. J.N. har vidare av P.H. mottagit 8 gram mefedron som kompensation för uppdraget. Målet i HD gäller hur dessa gärningar ska bedömas och vilka påföljder som ska dömas ut.

2. Av utredningen i målet framgår följande. J.N. och E.P. var goda vänner. E.P. blev av en bekant, P.H., tillfrågad om han ville ta emot och transportera mefedron från Lund till Helsingborg. E.P. avböjde men gav honom J.N:s telefonnummer. En tid därefter kom ett paket till J.N:s adress. J.N. och E.P. gick tillsammans till utlämningsstället och J.N. hämtade ut paketet. E.P. kontaktade P.H., som skulle ta emot paketet i Helsingborg. J.N. och E.P. åkte därefter tillsammans till Helsingborg och överlämnade paketet. Det skedde på en restaurang. Det var J.N. som bar väskan och överlämnade paketet. J.N. fick en påse mefedron, som var avsedd för eget bruk, som ersättning för det utförda uppdraget.

3. Enligt 1 § 1 st. 4 och 6 narkotikastrafflagen döms bl.a. den som olovligen transporterar narkotika, som inte är avsedd för eget bruk, eller innehar narkotika eller tar annan befattning med narkotika, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott. Straffskalan är fängelse högst tre år. Om brottet är att anse som grovt döms enligt 3 § för grovt narkotikabrott. Straffskalan är då fängelse lägst två och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett en särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen ska grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.

4. Bedömningen av narkotikabrott, när det gäller både gradindelningen och straffvärdet, ska ske på ett nyanserat sätt med beaktande av samtliga de omständigheter som är av betydelse. Vid en given sort är mängden narkotika endast en faktor bland andra som ska inverka på bedömningen (jfr NJA 2011 s. 675 I p. 24).

5. E.P. och J.N. har hämtat ut och transporterat knappt 100 gram mefedron från Lund till Helsingborg. Det är fråga om en avgränsad och relativt kortvarig hantering. Transporten har utgjort ett led i befattning med narkotika i överlåtelsesyfte. Hanteringen av narkotikan har inte skett i vinstsyfte, låt vara att J.N. fått en mindre mängd mefedron som ersättning. Gärningen ska bedömas som narkotikabrott av normalgraden.

6. J.N. ska dömas även för att ha mottagit och innehaft 8 gram mefedron. Gärningen ska bedömas som narkotikabrott av normalgraden. Straffvärdet för denna gärning motsvarar minimistraffet för brottet och är sådant att det inte påverkar den samlade brottslighetens straffvärde.

7. Straffvärdet för de brott som J.N. och E.P. har gjort sig skyldiga till motsvarar fängelse i sju månader.

8. Med hänsyn till brottens art i förening med straffvärdet ska påföljden bestämmas till fängelse. Några skäl att avvika från ett straff bestämt efter straffvärdet har inte kommit fram.