NJA 2012 not 29
Framställning om utlämning till Makedonien av A.M., medborgare i Makedonien samt i Bosnien och Hercegovina.
Den 25:e. 29. (Ö 2132-12) Framställning om utlämning till Makedonien av A.M., medborgare i Makedonien samt i Bosnien och Hercegovina.
Justitiedepartementet i Makedonien begärde i en framställning daterad den 10 januari 2012 att A.M. skulle utlämnas till Makedonien för straffverkställighet.
Till stöd för framställningen åberopades dels två domar meddelade av Primärdomstolen i Bitola den 5 februari 2007 och den 11 februari 2009, dels en dom meddelad av Primärdomstolen i Skopje den 7 oktober 2008.
Genom domen den 5 februari 2007 dömdes A.M. i sin utevaro för fortsatt brott grov stöld till fängelse sex månader och enligt domen den 11 februari 2009 fortsatte 2007 års dom att vara lagakraftvunnen. I domen den 7 oktober 2008 dömdes A.M. i sin utevaro för stöld till fängelse tre månader.
Sedan ärendet enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott överlämnats till riksåklagaren och utredning verkställts, överlämnade riksåklagaren enligt 17 § samma lag ärendet jämte eget yttrande till HD.
A.M. motsatte sig utlämning till Makedonien.
A.M. häktades genom ett beslut av Göteborgs tingsrätt den 9 februari 2012 med anledning av en framställning om utlämning till Bosnien och Hercegovina. I förevarande utlämningsärende anhölls A.M. den 17 december 2011. Göteborgs tingsrätt beslutade den 12 mars 2012 att A.M. skulle träda i häkte, om häktningsbeslutet i ärendet om utlämning för misstanke om brott i Bosnien och Hercegovina hävdes. Göteborgs tingsrätt hävde den 20 juni 2012 beslutet från den 12 mars 2012.
HD:s yttrande.
Riksåklagaren har i sitt yttrande uttalat att hinder mot utlämning av A.M. sannolikt kommer att föreligga enligt 4 § utlämningslagen avseende domen den 7 oktober 2008 samt enligt 10 § 2 st. samma lag avseende domen den 5 februari 2007 vid den tidpunkt då en utlämning till Makedonien skulle kunna bli aktuell. Vidare har riksåklagaren funnit att det föreligger tillfälligt hinder enligt 11 § utlämningslagen. I denna del upplyste riksåklagaren i sitt yttrande att A.M. stod åtalad för bedrägeri vid Göteborgs tingsrätt och att dom förväntades under hösten 2012.
A.M. har instämt i riksåklagarens uppfattning att det föreligger hinder mot utlämning.
I 10 § 2 st. utlämningslagen föreskrivs att utlämning inte får beviljas om straff för brottet skulle vara förfallet enligt svensk lag. Då saken gäller utlämning för straffverkställighet får det göras en bedömning av såväl åtals- som påföljdspreskription enligt bestämmelserna i 35 kap. 1 och 8 §§ BrB.
Av domen den 5 februari 2007 framgår att åtalet kom in till Primärdomstolen i Bitola den 24 december 2003 och att dom i målet meddelades första gången den 22 november 2004. Det framgår vidare att domen upphävdes av appellationsdomstolen i Bitola och återförvisades till Primärdomstolen i Bitola för en ny rättegång med vissa instruktioner, varefter domen den 5 februari 2007 meddelades.
HD har den 14 juni 2012 beslutat att till Justitiedepartementet anmäla fråga om åtgärd för införskaffande av vissa kompletteringar från Makedonien som bedömts nödvändiga bl.a. för prövningen av frågorna huruvida åtalspreskription har inträtt respektive när påföljdspreskription inträder (jfr 10 § 2 st. utlämningslagen och 35 kap. 1 och 8 §§ BrB).
Justitiedepartementet har den 14 september 2012 meddelat att några kompletteringar inte har kommit in från Makedonien inom förelagd tid.
Gärningarna i domen den 5 februari 2007 motsvarar i svensk rätt två fall av stöld av normalgraden. HD har inte någon närmare information om när A.M. fick del av åtal avseende något av brotten i domen. Gärningarna är enligt domen begångna i oktober 1999 och i februari 2000. Eftersom det inte framgår på vilket sätt A.M. har delgetts åtalet eller om A.M. har varit närvarande vid förhandlingen som ledde till 2004 års dom, går det inte att bedöma om åtalspreskription har inträtt enligt svenska bestämmelser (se 35 kap. 1 § 1 st. 2 BrB).
Enligt framställningen om utlämning vann domen den 5 februari 2007 laga kraft den 20 juni 2007, vilket enligt svenska bestämmelser innebär att påföljdspreskription inträdde den 20 juni 2012 (35 kap. 8 § 1 BrB).
Hinder mot den begärda utlämningen föreligger därmed enligt 10 § 2 st. utlämningslagen för verkställighet av domen den 5 februari 2007. Det föreligger då också hinder mot utlämning för verkställighet av domen den 7 oktober 2008, eftersom utlämning enligt 4 § utlämningslagen inte kan ske för verkställighet av en dom som avser ett frihetsstraff understigande fyra månader.
Det saknas anledning för HD att uttala sig i frågan huruvida det finns andra hinder enligt utlämningslagen mot utlämning av A.M.