NJA 2014 not 16

Ansökan av Republiken Kirgizistan om prövning enligt 18 § lagen (1957:668) om utlämning för brott.

Den 5:e. 16. (Ö 4435-14) Ansökan av Republiken Kirgizistan om prövning enligt 18 § lagen (1957:668) om utlämning för brott.

Kirgizistans åklagarmyndighet begärde att den kirgiziske medborgaren K.B. skulle utlämnas för verkställighet av straff.

Riksåklagaren anförde att det föreligger hinder mot utlämning.

K.B. motsatte sig utlämning.

Föredraganden föreslog att HD skulle meddela följande beslut. Skäl.

Den åberopade domen – – – se HD – – – i fängsligt förvar.

4 § utlämningslagen

3. Utlämning får beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer (se 4 § utlämningslagen). K.B. har begärts utlämnad för bl.a. ”missbruk av befogenheter från kommersiella eller andra organisationers anställdas sida som medfört svåra konsekvenser” enligt § 221 del 2 i Kirgizistans strafflag. En sådan gärning är inte straffbar i svensk rätt. Det föreligger således hinder mot utlämning avseende denna gärning.

6 § utlämningslagen

4. Enligt 6 § utlämningslagen får utlämning inte beviljas för ett politiskt brott. Om den som begärs utlämnad har begått även något brott som inte är politiskt, får utlämning beviljas för det brottet om gärningen i det särskilda fallet övervägande har karaktären av ett icke politiskt brott.

5. Begreppet politiskt brott avser i första hand sådana brott som riktar sig direkt- mot staten eller samhällsordningen (s.k. absolut-politiska brott). Det kan dock omfatta även vanliga brott, t.ex. mord och stöld, där det ingår ett politiskt moment (s.k. relativt-politiska brott). Frågan hur en gärning ska karaktäriseras får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Ett politiskt motiv är inte i sig tillräckligt för att ett brott ska vara politiskt. Det gäller i varje fall beträffande de grövsta brotten. Ett sådant brott anses som politiskt endast om det har förövats i samband med och för att främja ett absolut-politiskt brott. Vid bedömande av om en gärning övervägande har karaktären av ett icke politiskt brott bör de objektiva omständigheterna vid brottets förövande tillmätas central betydelse. (Se NJA 1972 s. 358, NJA 1982 s. 520 och NJA 2008 s. 680.)

6. Av domarna går att utläsa att K.B. har agerat som ledare för den ”uzbekiska diasporan”, motsvarande en separatiströrelse, och att de kirgiziska domstolarna har ansett att de brott han dömts för har varit av politisk karaktär. Gärningarna har begåtts under en sammanhängande tidsperiod och har haft ett tydligt samband med pågående politiska oroligheter (motsättning mellan den uzbekiska minoritetsbefolkningen och majoritetsbefolkningen, huvudsakligen bestående av kirgizer). Gärningarna måste anses ha utgjort ett i nämnvärd mån verksamt led i fullföljandet av ett tydligt uttalat politiskt syfte, nämligen att stärka minoritetsbefolkningens rättigheter i landet. Samtliga brott bör därför i utlämningshänseende betraktas som politiska. Hinder mot utlämning föreligger därmed enligt 6 § utlämningslagen.

Eventuella andra hinder mot utlämning

7. Vid denna bedömning saknar HD anledning att uttala sig i frågan om det föreligger andra hinder mot utlämning enligt utlämningslagen.

Europakonventionen

8. HD saknar också anledning att uttala sig i frågan om utlämning av K.B. skulle strida mot Europakonventionen.

Beslut. HD förklarar att det enligt 4 § 1 st. utlämningslagen finns hinder mot utlämning av K.B. för lagföring avseende ”missbruk av befogenheter från kommersiella eller andra organisationers anställdas sida som medfört svåra konsekvenser” enligt § 221 del 2 i Kirgizistans strafflag.

HD förklarar att det i övrigt finns hinder enligt 6 § utlämningslagen mot utlämning av K.B.

HD:s beslut. Skäl.

Den åberopade domen

1. Till stöd för framställningen har åberopats en dom den 28 oktober 2010 från Dzjalal-Abads stadsdomstol som den 31 januari 2012 fastställts av appellationsdomstolen i Dzjalal-Abad. K.B. har dömts för ett flertal brott, däribland separatistverksamhet och ”organisering och ledning av mord på två eller flera personer som begåtts på ett för många människors liv farligt sätt och på grund av nationellt hat eller nationell fiendskap”. De brottsliga gärningarna har enligt domen begåtts i april och maj 2010, och bestått huvudsakligen i att K.B. har agiterat folkmassor, ordnat massmöten för uzbekiska separatister, delat ut vapen, anlagt bränder, begått rån och eggat till ”nationell rasfiendskap”. Dessa handlingar har lett till sammanstötningar mellan uzbeker och kirgizer, innebärande att tre personer dog och 71 personer skadades. Påföljden har bestämts till livstids fängelse. Domarna har meddelats utan att K.B. har varit personligen närvarande vid förhandling i saken inför domstol.

K.B:s uppgifter

2. K.B. har förnekat att han har gjort sig skyldig till de brott som utlämningsframställningen avser och har anfört bl.a. följande. De personer som dog i oroligheterna i Kirgizistan och som omnämns i domen var personer som sympatiserade med honom. Samtliga brott som han har dömts för är politiska. Han kände till att det fanns en brottsmisstanke mot honom i Kirgizistan, men han fick inte kännedom om domen förrän någon gång under 2011 eller 2012. – Från 1990 och framåt var han ledare för Uzbekiska nationella rådet i Kirgizistan. Om han skulle återvända till Kirgizistan finns det stor risk att han förföljs, även i fängelse. Uzbekiska ledare har tidigare dödats i fängsligt förvar.

Hinder enligt 7 § utlämningslagen

3. Enligt 7 § utlämningslagen får utlämning inte ske av den som på grund av sin politiska uppfattning löper risk att i den andra staten utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans liv eller frihet, eller som annars är av svår beskaffenhet. Risken för förföljelse ska alltså grunda sig på den berörda personens politiska uppfattning. Det är inte tillräckligt att förhållandena i landet i allmänhet är politiskt besvärliga eller att det förekommer förföljelse av politiska motståndare. Vid prövningen ska en samlad bedömning göras av omständigheterna i det enskilda fallet. (Se bl.a. NJA 1990 s. 46.)

4. Migrationsverket beviljade den 5 oktober 2011 K.B. permanent uppehållstillstånd i Sverige och flyktingstatusförklaring. Enligt beslutet om permanent uppe-hållstillstånd riskerar K.B. förföljelse på grund av sin etnicitet vid ett återvändande till Kirgizistan. Till grund för beslutet låg en framställning från FN:s flyktingorgan UNHCR och en utredning av UNHCR enligt vilken K.B. erkänts som flykting, eftersom det fanns skäl att anta att han vid ett återvändande till Kirgizistan skulle komma att utsättas för godtyckligt fängslande baserat på falska politiserade anklagelser, en orättvis rättegång präglad av hotelser, frånvaro av juridiskt ombud, etnisk diskriminering samt tortyr i fängelse.

5. Med hänsyn till utredningen får den bedömningen göras att K.B. på grund av sin etnicitet och sin politiska uppfattning löper risk att i Kirgizistan utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans liv eller frihet. Det innebär att det finns hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

Eventuella andra hinder mot utlämning

6. Vid denna bedömning saknar HD anledning att uttala sig i frågan om det föreligger andra hinder mot utlämning enligt utlämningslagen, eller om en utlämning skulle strida mot Europakonventionen.

Beslut.

HD förklarar att det finns hinder enligt 7 § utlämningslagen mot utlämning av K.B.