NJA 2015 not 8

Överklagande av A.T. angående inträde i Sveriges advokatsamfund.

Den 11:e. 8. (Ö 730-15) Överklagande av A.T. angående inträde i Sveriges advokatsamfund.

Sveriges advokatsamfunds styrelse avslog i beslut den 5 december 2014 A.T:s ansökan om inträde i advokatsamfundet.

A.T. yrkade att HD skulle bevilja honom inträde i Sveriges advokatsamfund.

Sveriges advokatsamfund avstyrkte bifall till A.T:s överklagande.

HD (justitieråden Ella Nyström , Gudmund Toijer , Ingemar Persson och Svante O. Johansson, referent): Beslut . Skäl .

Bakgrund

1.

1. Styrelsen för Sveriges advokatsamfund har i det överklagade beslutet avslagit A.T:s ansökan om inträde i samfundet med hänvisning till att han dels inte har utövat praktisk juridisk verksamhet av föreskrivet slag under tid som krävs, dels inte har styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. Beslutet var enhälligt. Styrelsen för samfundets Stockholmsavdelning hade också avstyrkt ansökan.

2.

2. HD har hållit muntligt förhör. Därvid har A.T. hörts liksom, på hans begäran, advokaten A.G.B. och jur.kand. J.R.

Advokatsamfundets utveckling av talan

3.

3. Styrelsen har bedömt att A.T., mot uppgifter som lämnats av den tidigare arbetsgivaren, Ghatan Bauer Advokatbyrå AB, inte har styrkt att han utövat praktisk juridisk verksamhet i enlighet med vad som anges i 3 § första stycket 3 i Advokatsamfundets stadgar (det s.k. treårskravet). Den tid som tillgodoräknades honom vid samfundets prövning var totalt två år. Han har därmed varit i behov av dispens, för vilket det krävs att det föreligger särskilda omständigheter. Den åberopade anställningen hos Skatteverket har i och för sig ansetts motsvara sådant annat kvalificerat arbete som kan utgöra dispensgrundande tid. Med hänsyn till den bristande lämplighetsutredningen i ärendet har emellertid styrelsen inte ansett det visat att det föreligger särskilda omständigheter att bevilja A.T. dispens.

4.

4. Även om HD skulle anse att A.T. har uppfyllt tidskravet i 3 § i stadgarna anser Advokatsamfundet att han för närvarande inte har styrkt sin lämplighet att antas som ledamot i samfundet. I ärendet har en norsk advokat och tre domstolar ställt sig positiva eller inte haft någon erinran mot att A.T. antas som ledamot av samfundet. En advokat har yttrat sig kritiskt till att han beviljas inträde. I ett intyg från hans nuvarande arbetsgivare, Öberg & Heijne Advokatbyrå, uttalas att A.T. är synnerligen lämplig som advokat, men i intyg från Ghatan Bauer Advokatbyrå anges att han inte har visat sig lämplig för advokatyrket. Den kritik som har framförts, sammantaget med de i övrigt synnerligen få referenser som är positiva till A.T:s ansökan, medför att hans lämplighet för inträde inte har styrkts.

A.T:s utveckling av talan

5.

5. Advokatsamfundet har valt att acceptera hans tidigare arbetsgivares uppgifter om arbetets omfattning under hans tid som anställd vid Ghatan Bauer Advokatbyrå. De yttranden han har gett in från kollegorna i kontorsgemenskapen, L.B. och J.A., liksom vittnesmålet av tidigare kollegan, J.R., visar dock tydligt på en avsevärt mycket större omfattning av arbetad tid än den hans tidigare arbetsgivare har uppgett.

Även det material som han själv gett in angående det arbete han faktiskt utfört, främst i form av en timredovisning, och de mål i vilka han varit aktiv, omfattande bl.a. 37 domar från olika domstolar, gör att det framstår som osannolikt att han skulle ha arbetat i den ringa omfattning som A.G.B. påstår. Vid bedömningen av hennes uppgifter ska även beaktas att det tidigare funnits en tvist mellan A.T. och byrån om ersättningen för hans arbete.

6.

6. Han har under många år arbetat på Skatteverket, bl.a. som skatteintendent. Inom ramen för sin yrkeskarriär har han handlagt ett oräkneligt antal skatteprocesser, och sedan hans anställning på Skatteverket upphörde har han fortsatt att arbeta huvudsakligen med Skatteverket som motpart. Det är mot bakgrund av hans tidigare verksamhet och inriktning mot skatterätt naturligt att han inte kan uppvisa den rikliga mängd referenser från ledamöter i samfundet som en jurist med mer processuell verksamhet i allmän domstol kan göra. Detta bör inte läggas honom till last. Av de yttranden han har gett in innehåller samtliga utom två mycket goda vitsord. Det ena negativa yttrandet är från A.G.B. Det andra negativa yttrandet är från advokat F.J. Båda har bemötts genom skriftväxling hos samfundet och de uppvägs av de andra referenser han fått. Det är fråga om fyra positiva yttranden från advokater samt fem positiva yttranden från fyra olika domstolar.

Den rättsliga regleringen

7.

7. För att en sökande ska kunna antas till ledamot av Sveriges advokatsamfund uppställs vissa krav i 8 kap. 2 § 1 st. RB. Av särskild betydelse för prövningen i detta mål är att sökanden dels ska ha genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning (se punkten 3 i anfört stycke), dels även i övrigt kan bedömas lämplig att utöva advokatverksamhet (se punkten 5 i anfört stycke).

8.

8. Stadgarna för Sveriges advokatsamfund innehåller också regler om förutsättningarna för antagande av ledamot. I 3 § 1 st. 3 i stadgarna anges att endast den får antas till ledamot som under minst tre år på tillfredsställande sätt utövat praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, varvid han eller hon ska ha ägnat sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller för egen räkning.

9.

9. Styrelsen får enligt 3 § 2 st. i stadgarna medge undantag från tidskravet med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter, men högst avseende ett år. Ytterligare undantag får medges av styrelsen endast om synnerliga skäl föreligger.

10.

10. Också i stadgarna anges att sökanden även i övrigt ska bedömas lämplig att utöva advokatverksamhet (3 § 1 st. 7).

11.

11. Enligt fast praxis åligger det sökanden att styrka att han eller hon uppfyller de krav som uppställs för inträde i Advokatsamfundet.

Bedömningen av treårskravet

12.

12. Vid tidpunkten för styrelsens prövning den 5 december 2014 tillgodoräknades A.T. som praktisk juridisk verksamhet en tid om två år. I denna tid ingår nio månaders verksamhet hos Ghatan Bauer Advokatbyrå. A.T. har efter styrelsens prövning fortsatt sin heltidsanställning hos Öberg & Heijne Advokatbyrå.

13.

13. A.T. har åberopat att anställningen hos Ghatan Bauer Advokatbyrå avsåg heltid under tiden från den 1 september 2011 till den 31 juli 2013, dvs. under ett år och elva månader.

14.

14. Styrelsen har utgått från A.G.B:s uppgifter, som innebär att A.T. har arbetat heltid hos Ghatan Bauer Advokatbyrå endast under de tre första månaderna och därefter tjugo procent av en heltidsanställning. Styrelsen har därutöver tillgodoräknat A.T. två månaders arbete, dvs. totalt nio månader. Om styrelsens sätt att räkna läggs till grund för bedömningen kvarstår det ca tre månader för att A.T. ska uppfylla treårskravet.

15.

15. A.G.B. har uppgett att A.T. arbetat ca 270 timmar för advokatbyrån. Uppgiften grundar sig på vilket belopp han totalt fakturerat. Av de 270 timmarna utgör 145 timmar ett utredningsarbete åt Svenskt Näringsliv. Enligt A.T. arbetade han i själva verket ca nio månader på heltid med detta uppdrag. Det förefaller i och för sig märkligt att det arbete som lett till 37 domar helt skulle rymmas inom de återstående 125 timmarna. Något underlag för en närmare beräkning av tiden finns emellertid inte i detta mål.

16.

16. Av den tidsrapportering som A.T. hänfört sig till, omfattande drygt 2 700 timmar, framgår att han i stor omfattning satt upp ”övrig tid”. Vad denna tid egentligen avser har inte klarlagts i målet. Det framgår således inte i vilken utsträckning A.T. under denna tid har utövat sådan praktisk kvalificerad juridisk verksamhet som kan tillgodoräknas honom enligt stadgarna.

17.

17. Tre personer, bl.a. J.R., har uppgett att det är deras bedömning att A.T. har arbetat i sådan omfattning att det motsvarar en heltidsanställning. Deras uppfattning grundar sig på A.T:s närvaro på kontoret och på diskussioner med honom. Dessa uppgifter kan inte anses styrka att A.T. har arbetat i verksamhet av föreskrivet slag i större omfattning än Advokatsamfundets styrelse räknat honom till godo.

18.

18. Sammantaget anser HD att A.T. inte har styrkt att han uppfyller kravet om att ha utövat praktisk kvalificerad juridisk verksamhet på sätt som sägs i 3 § första stycket 3 i samfundets stadgar.

19.

19. Det ankommer inte på HD att pröva frågan om dispens från treårskravet. Det saknas anledning att i detta mål pröva hans lämplighet att utöva advokatverksamhet.

Avgörande . HD avslår överklagandet.

Skiljaktig

Justitierådet Göran Lambertz var skiljaktig på det sätt som framgår av följande yttrande.

1.

1. Den första frågan är om A.T. numera har utövat praktisk kvalificerad juridisk verksamhet under minst tre år, och om han därmed uppfyller det krav som ställs i 3 § 1 st. 3 i Advokatsamfundets stadgar. Därvid fordras också att han har ägnat sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter. Tiden ska räknas från den 1 september 2011, då han började arbeta på Ghatan Bauer Advokatbyrå, och fram till i dag. Efter att ha slutat sin anställning hos Ghatan Bauer den 31 juli 2013, arbetar han sedan den 1 september 2013 på Öberg & Heijne Advokatbyrå. Det ifrågasätts inte från Advokatsamfundets sida att han arbetade heltid under sina första tre månader hos Ghatan Bauer Advokatbyrå, då han fick lön med 50 000 kr i månaden. Inte heller ifrågasätter samfundet att han har arbetat heltid sedan han påbörjade sin nya anställning, alltså från den 1 september 2013 och fram till i dag. Det gör sammanlagt ca 2 år och 3 månader. Frågan är därmed om A.T. kan anses ha visat att han utövade praktisk kvalificerad juridisk verksamhet i sammanlagt ca 9 månader under de 20 månaderna från den 1 december 2011 till den 31 juli 2013.

2.

2. Under de angivna 20 månaderna var A.T. anställd på heltid hos Ghatan Bauer Advokatbyrå. Enligt hans arbetsgivare, A.G.B., arbetade han då i ca 270 timmar, motsvarande ca 4 månaders heltidsarbete. Siffran grundas på en beräkning utifrån vad byrån fakturerade för A.T:s arbete under de 20 månaderna, varvid endast fakturerade timmar har inräknats i arbetstiden. I de 270 timmarna ingår ett utredningsarbete som A.T. gjorde för Svenskt Näringsliv, där den fakturerade arbetstiden var 145 timmar.

3.

3. Enligt byråns tidsredovisningssystem arbetade A.T. i sammanlagt drygt 2 700 timmar under den aktuella tiden. Med 40 timmars arbetsvecka motsvarar det ca 68 arbetsveckor eller ca 15,5 månader utan ledighet. Med 55 timmars arbetsvecka motsvarar det ca 49,5 arbetsveckor eller ca 11,5 månader utan ledighet. J.R. har förklarat att hon uppfattade att A.T. arbetade på heltid under de 20 månaderna; hon arbetade själv på byrån under hela den tiden. A.G.B. har förklarat sig inte ifrågasätta att A.T. var på kontoret i stort sett på heltid; hennes beräkning av hans arbetstid grundar sig på vad han visade upp i form av intjäningsförmåga.

4.

4. A.T. har gett in 37 domar och beslut i främst skattemål där han företrädde den skattskyldige under den tid då han arbetade på Ghatan Bauer Advokatbyrå. Domarna och besluten avser 22 olika mål.

5.

5. Det finns ett frågetecken i ärendet angående A.T:s låga faktureringsgrad. Arbetad tid kan dock inte räknas på det sätt som A.G.B. har gjort, och hennes yttrande bör därför enligt min mening tillmätas endast begränsad betydelse vid bedömningen av A.T:s arbetstid.

6.

6. Ingenting har framkommit vid sidan av faktureringsgraden som talar för att A.T. skulle ha i någon väsentlig mån ägnat sig åt annat arbete än praktisk kvalificerad juridisk verksamhet under de aktuella 20 månaderna. Att han ägnat sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter framgår av de domar och beslut som han har gett in. Med hänsyn till vad som har lagts fram genom tidsredovisningen, J.R:s vittnesmål och de 37 domarna och besluten har A.T. enligt min mening visat att han utövat praktisk kvalificerad juridisk verksamhet i klart mer än 9 månader under de aktuella 20 månaderna. Han uppfyller därmed det krav på sådant arbete under minst tre år som ställs i Advokatsamfundets stadgar.

7.

7. Nästa fråga är om A.T. har visat att han är lämplig att utöva advokatverksamhet. Med min ståndpunkt beträffande treårskravet anser jag mig böra ta ställning till det.

8.

8. I lämplighetsfrågan bör samfundets egen bedömning tillmätas stor betydelse. Det gäller särskilt när bedömningen är enhällig, vilket är fallet här. Samfundets beslut bör frångås endast om det står klart att de anmärkningar som har riktats mot sökanden inte kan tillmätas den betydelse som de fått vid samfundets prövning, eller om något annat särskilt förhållande föranleder en annan bedömning (se NJA 1991 s. 232).

9.

9. Det kan inte anses stå klart att de anmärkningar som har riktats mot A.T. har fått en alltför stor betydelse vid samfundets prövning. Den utredning i ärendet som ger stöd för hans lämplighet är relativt begränsad. Mot bakgrund av detta kan utredningen för närvarande inte anses visa att A.T. är lämplig att utöva advokatverksamhet.