NJA 2020 s. 273

En person som har lagt ut en bild på Instagram av en påtagligt berusad person i en mycket privat situation har dömts för olaga integritetsintrång.

Solna tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Solna tingsrätt åtal mot P.P., född 1999, för olaga integritetsintrång enligt följande gärningsbeskrivning: P.P. har spritt en bild på Instagram utvisande S.S.S. i en mycket utsatt situation. P.P. har därigenom g jort intrång i S.S.S:s privatliv. Det hände den 6 juni 2018 i Sundbyberg. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för S.S.S. – P.P. begick gärningen med uppsåt.

S.S.S. yrkade genom åklagaren att P.P. skulle betala 5 000 kr i skadestånd jämte ränta. Beloppet avsåg kränkning.

P.P. förnekade gärningen och motsatte sig skadeståndsyrkandet.

Tingsrätten (ordförande chefsrådmannen Lena Hjelmtorp) anförde i dom den 20 juni 2019 följande.

BAKGRUND

P.P. och S.S.S. har varit kompisar. De var på samma fest nyåret 2016/2017, en fest som P.P. anordnade tillsammans med annan person. Inför festen tillfrågades S.S.S. om vad han ville dricka och han preciserade ett vin för sig och en kompis. Under kvällen blev S.S.S. mycket berusad och kräktes. Han har uppgett att han inte kommer ihåg något från kl. 23 då allt svartnade, men att han lyckats ta sig hem så småningom.

Efter festen har P.P. tillfrågat S.S.S. om betalning för två vinflaskor om ca 300 kr, men S.S.S. har inte ansett sig skyldig att betala, bl.a. då han inte druckit av vinet. P.P. har påmint och krävt att få betalt och S.S.S. har till slut blockat P.P:s mobilnummer. Kontakten dem emellan avbröts i mars 2017.

Den 6 juni 2018 lade P.P. ut ett foto som en Instagramhändelse, före-ställande S.S.S. intill en toalettstol och ”taggade” S.S.S. vid namn. På bilden fanns texten ”När man inte rört drickan och inte kan betala för sin egen dricka. Skandal. (länk till S.S.S:s Instagramkonto)”. S.S.S. upptäckte fotot genom att det plingade till i hans mobil och han kontaktade P.P. med krav om att denne skulle ta bort fotot. Det g jordes först senare av P.P. efter att S.S.S. anmält till Instagram om att känsligt material lagts ut och hotat med polisanmälan. Enligt S.S.S. fanns bilden ute först under ca ett halvt dygn, försvann och lades sedan ut på nytt ett dygn. Enligt P.P. låg bilden ute under 3-4 timmar. P.P. har ca 500 följare på Instagram.

UTREDNING

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat fotograf i.

P.P. har hörts. På åklagarens begäran har även målsäganden S.S.S. hörts.

DOMSKÄL

Skuld

Enligt 4 kap. 6 c § BrB ska den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida en bild på någon som t.ex. bef inner sig i en mycket utsatt situation dömas för olaga integritetsintrång, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2018 och gällde när bilden lades ut på Instagram.

Spridningen

En förutsättning för brott är att spridningen avser integritetskänsliga bilder eller uppgifter som sprids mot en persons vilja, utom den enskildes kontroll. Bilden ska ha spridits ”i större kretsar”. Enligt förarbetena till lagstiftningen bör det räcka att uppgifterna har g jorts tillgängliga för fler än ett fåtal personer (prop. 2016/17:222 s. 33).

P.P. har uppgett att han tror att bara kring 50 personer nåddes av fotot. Har en person 500 följare och lägger ut en bild i samband med sommarlovets början kan det slås fast att def initivt fler än ett fåtal personer har sett bilden. Det framgår även av de uppgifter som S.S.S. lämnat om de personer som kontaktat honom om bilden samt även av P.P:s egna uppgifter att spridningen skett till 50 personer. Spridningen har därför skett i sådan omfattning att bestämmelsen ska vara tillämplig.

Integritetskänslig bild

Att någon bef inner sig i en mycket utsatt situation kännetecknas av att det tar sikte på situationer där den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbef innande är allvarligt rubbade och som bör vara fredade från obehörig insyn. Fotot togs av någon person när S.S.S. var utslagen, hängande på/mot en toalettstol, efter att ha kräkts. P.P. har hävdat att det inte är en känslig bild eftersom S.S.S. bara ser trött ut, såsom om han vilar. Det instämmer inte tingsrätten i. Fotot som sådant samt texten som direkt kopplar S.S.S:s mående till det han druckit visar klart att S.S.S. var i en mycket utsatt situation när fotot togs.

Allvarlig skada

Grundförutsättningen för ansvar är att spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den person som bilden rör; skada på privatlivet och den personliga integriteten. Att uppgift eller bild sprids till personer i den utsattes närhet eller vänkrets kan öka känslan för intrång i privatlivet. Många av P.P:s följare är eller har varit vänner och bekanta till S.S.S. Endast gärningar som typiskt sett orsakat skada av en viss dignitet omfattas av straffansvar. Bilder eller uppgifter som är av privat natur men som den enskilde rimligen ska kunna tåla en spridning av, omfattas därför inte. Aktuell bild är inte en sådan som någon ska behöva tåla spridning av. Spridningen har därför varit ägnad att medföra allvarlig skada för S.S.S., en skada som också inträffat. De objektiva rekvisiten är uppfyllda.

Uppsåt

P.P:s primära syfte med spridningen synes ha varit att få betalt för vinet 1 ½ år tidigare. Själv har han sagt att syftet med att lägga ut bilden var att få kontakt med S.S.S., som hade blockat honom. Det kan dock konstateras att det f inns betydligt bättre sätt att få kontakt med en person och att det fanns möjlighet att lägga ut helt andra foton på S.S.S., om han endast hade velat få kontakt. Enligt P.P. hade han tillgång till många foton, både några som var värre än det han lade ut och andra normala foton.

Även om främsta skälet till att hänga ut S.S.S. på Instagram var att få pengar så är det, mot bakgrund av vilken bild som lades ut, även ett sätt att hämnas för att S.S.S. inte betalade eller ville ha kontakt. Genom att lägga ut bilden på nätet har P.P. insett att han därigenom kommer att skada S.S.S., dvs. att en sådan effekt inträder till följd av gärningen. Oavsett om han haft insiktsuppsåt och förstått att resultatet är en säker följd av gärningen eller en nödvändig bieffekt till den, eller om han varit likgiltig för effekten, så har han haft uppsåt och ska därmed dömas för olaga integritetsintrång.

Påföljd

P.P. är ostraffad och synes leva under ordnade sociala förhållanden. Straffskalan för olaga integritetsintrång är böter eller fängelse i högst två år. Det är ett klart intrång i annans privatliv att sprida en sådan bild och har vållat S.S.S. allvarlig skada. Gärningen är dock inte så allvarlig att straffvärdet ligger på fängelsenivån. Påföljden ska därför bestämmas till dagsböter. Hans ungdom vid gärningen beaktas.

Skadestånd

S.S.S. har yrkat ersättning för kränkning med 5 000 kr. När det gäller kränkningsersättning är utgångspunkten vid bestämmande av arvode den kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit vid brottet. Det hindrar dock inte att domstolen beaktar den skadelidandes upplevelser av kränkningen. S.S.S. har berättat att han skämdes stort över sin berusning vid nyårsfesten och att han f ick panik och blev helt skräckslagen när han såg bilden där han hängdes ut samt att han mådde jättedåligt av det. Han har berättat att vänner till honom tog skärmdump av bilden och flera frågade honom om fotot. Sammantaget anser tingsrätten att kränkningen är så allvarlig att rätt till kränkningsersättning föreligger.

DOMSLUT

P.P. dömdes enligt 4 kap. 6 c § första stycket 4 BrB för olaga integritetsintrång till 40 dagsböter om 50 kr samt ålades att betala skadestånd till S.S.S. med 5 000 kr jämte ränta.

Svea hovrätt

P.P. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle frikänna honom från ansvar för olaga integritetsintrång samt avslå S.S.S:s skadeståndsyrkande.

Åklagaren och S.S.S. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättsrådet Anne Mellqvist och tf. hovrättsassessorn Malin Lindbäck, referent) anförde i dom den 1 oktober 2019 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Utredningen är densamma i hovrätten som i tingsrätten. Hovrätten har tagit del av förhören genom uppspelning.

Till att börja med instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att utredningen visar att den aktuella bilden har delats av P.P. utan S.S.S:s samtycke och att den har fått en sådan spridning som avses i 4 kap. 6 c § BrB. Frågan är om bilden visar en sådan integritetskänslig situation och om spridningen kan anses ha varit ägnad att medföra en sådan allvarlig skada för S.S.S. att P.P:s handlande ska bedömas som olaga integritetsintrång.

I detta fall har åklagaren g jort gällande att bilden utvisar S.S.S. i en mycket utsatt situation (punkten 4 i ovan angivna bestämmelse). Vad som avses med en mycket utsatt situation har behandlats i författningskommentaren till bestämmelsen. Där anges som exempel bilder på någon som genomför ett självmordsförsök eller som utsätter sig själv för allvarliga självskadebeteenden, utlämnande bilder på någon som bef inner sig i ett trauma eller på någon som varit med om en allvarlig olycka eller detaljerade bilder på en person som blir föremål för ett tvångsomhändertagande. Vidare anges att gemensamt för de fall som omfattas av den aktuella punkten kan sägas vara att de tar sikte på situationer där den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbef innande är allvarligt rubbade och som bör vara fredade från obehörig insyn. (Se prop. 2016/17:222 s. 95.)

Liksom tingsrätten konstaterar hovrätten att bilden har tagits i en situation då S.S.S., efter intag av alkohol, har varit utslagen och hängande på/mot en toalettstol efter att ha kräkts. Även om denna situation inte är direkt jämförbar med de exempel som nämns i bestämmelsens förarbeten, instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att den är av sådant slag som avses i bestämmelsen.

P.P. har g jort gällande att syftet med att lägga ut bilden inte har varit att skada S.S.S., utan att det i stället har varit att få kontakt med honom. Kravet på att spridningen ska ha varit ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden rör innebär inte att gärningsmannens personliga syften med spridningen är avgörande för straffbarheten. I stället är det tillräckligt att spridningen typiskt sett har kunnat medföra allvarlig skada på privatlivet och den personliga integriteten. Vid denna bedömning måste särskild betydelse fästas vid vilken typ av uppgifter det är fråga om och hur och i vilken omfattning de blivit spridda. Det kan då vara av betydelse i vilket socialt sammanhang som den utsatte bef inner sig och vilken spridning som uppgifterna fått bland andra människor som ingår i detta sammanhang. Att uppgifterna sprids till personer i den utsattes närhet, skolklass eller vänskapskrets kan öka känslan av intrång i privatlivet. (Se a. prop. s. 96.)

Som tingsrätten angett har det framkommit att flera av P.P:s ”följare” är eller har varit vänner och bekanta till S.S.S. samt att bilden hann spridas till i vart fall omkring 50 personer i P.P:s krets av följare innan den togs bort. Därtill konstaterar hovrätten att S.S.S. känt en enorm skam över situationen som bilden avser och att han kände panik när han såg att han var ”taggad” på bilden. Hovrätten f inner inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter. P.P:s egna uppgifter om att han sagt till S.S.S. att han kunde ta bort bilden om denne betalade för en skuld, visar att också P.P. förstått att S.S.S. skulle vara angelägen om att bilden togs bort.

Med beaktande av det nyss sagda och vid en sammantagen bedömning f inner hovrätten att P.P:s spridning av bilden har varit ägnad att medföra allvarlig skada för S.S.S. Spridningen har inte skett av misstag och har således omfattats av P.P:s uppsåt. Han ska därför dömas för olaga integritetsintrång.

I frågorna om påföljd och skadestånd gör hovrätten inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har g jort.

Sammanfattningsvis ska tingsrättens dom inte ändras.

DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Hovrättsrådet Hans Nyman var skiljaktig och anförde:

Ansvar för olaga integritetskränkning enligt 4 kap. 6 c § BrB förutsätter att intrång skett i någon annans privatliv genom spridande av bild eller annan uppgift och att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för den berörda personen. I bestämmelsen (punkterna 1–5) anges vilka fall som ska anses utgöra intrång i privatlivet. Aktuell i detta mål är punkten 4, som omfattar bild på någon som bef inner sig i en mycket utsatt situation.

I förarbetena till punkten 4 lämnas exempel på situationer som är avsedda att omfattas. Genomgående är de där lämnade exemplen enligt min mening väsentligt allvarligare än vad som är aktuellt i målet. Det anges att gemensamt för de fall som omfattas av punkten är att det skall vara fråga om en situation där den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbef innande är allvarligt hotade. Det krävs således att intrånget i privatlivet är av ett visst kvalif icerat slag.

Mot bakgrund av det ovanstående anser jag att publiceringen av en bild på målsäganden, synbarligen kraftigt berusad på en toalett, inte är så allvarlig att den faller in under det straffbara området. När det gäller kravet på att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada bör bedömningen ske utifrån graden av kränkning med beaktande av spridningens omfattning och tiden för denna. Enligt min uppfattning är omständigheterna sådana att inte heller kravet på att spridningen ska ha varit ägnad att medföra allvarlig skada är uppfyllt. Jag vill till följd av detta ogilla åtalet.

Överröstad i fråga om ansvar är jag i övriga frågor ense med majoriteten.

Högsta domstolen

P.P. överklagade hovrättens dom och yrkade att HD skulle ogilla åtalet och skadeståndsyrkandet.

Riksåklagaren och S.S.S. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avg jordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Fredrik Blommé, föreslog i betänkande följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1–4. Motsvarar punkterna 1–4 i HD:s dom.

Frågorna i HD

5. Motsvarar punkten 5 i HD:s dom.

Den rättsliga regleringen

Olaga integritetsintrång

6. För olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c § BrB döms den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa bilder eller uppgifter som uttömmande räknas upp i bestämmelsens första stycke (punkterna 1–5), om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör.

7. Motsvarar punkten 8 i HD:s dom.

8. Begreppet personlig integritet har beskrivits som en sfär som varje människa är omgiven av där han eller hon bör vara fredad och intrång bör kunna avvisas. Samtidigt har framhållits att det inte bedöms som nödvändigt att formulera en allmängiltig def inition av begreppet för att kunna bedöma vilka intressen som är skyddsvärda. Vad som inbegrips i den personliga integriteten bör istället kunna utvecklas över tid. (Se bl.a. a. prop. s. 18 och jfr SOU 2016:7, s. 20 och 63 ff.)

9. Det är inte tänkt att varje bild eller uppgift av känslig eller olämplig karaktär som sprids ska omfattas av straffbestämmelsen. Det straffbara området har därför avgränsats dels genom att det föreskrivs att det ska vara fråga om en viss slags kränkande bild eller uppgift av privat karaktär och dels genom att spridningen ska ha varit ägnad att medföra allvarlig skada för någon annan. Om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig ska ansvar inte heller utdömas (4 kap. 6 c § andra stycket).

10. Kriminaliseringen är avsedd att ta sikte på spridning av sådana uppgifter där behovet av rättsligt skydd är särskilt stort, vilket bedömts vara sådana uppgifter som den enskilde typiskt sett har ett starkt intresse att hålla för sig själv eller bestämma vem eller vilka som ska få del av. (Se a. prop. s. 33 f. och 41.)

Spridningskravet

11. Motsvarar punkten 11 i HD:s dom.

Bild på någon som bef inner sig i en mycket utsatt situation

12. Fjärde punkten i straffbestämmelsen avser spridning av bild på någon som bef inner sig i en mycket utsatt situation. Andra uppgifter än bilder omfattas inte. I förarbeten har som exempel på sådana bilder nämnts bilder på någon som genomför ett självmordsförsök eller utsätter sig själv för allvarliga självskadebeteenden. Därutöver har nämnts utlämnande bilder på någon som bef inner sig i ett trauma, som varit med om en allvarlig olycka eller detaljerade bilder på en person som blir föremål för ett tvångsomhändertagande. (Se prop. 2016/17:222, s. 36 f.)

13. Det har också angetts att sådana bilder många gånger samtidigt kan sägas röra någons hälsotillstånd vilket sammanfaller med punkten 2 i straffbestämmelsen, men att en sådan tolkning ibland kan framstå som långsökt för vissa fall. Som generellt kännetecknande för de fall som avses i punkten 4 har härvid nämnts situationer där den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbef innande är allvarligt rubbade och som bör vara fredade från obehörig insyn. (Se a. prop. s. 37 och 95.)

14. Vad som sagts i förarbetena bör tjäna som vägledning för vilka bilder som omfattas av bestämmelsen. Det innebär att bilden kan vara undantagen från det straffbara området om den visar ett fall som inte är jämförbart med vad som sagts här. En bedömning måste göras i det enskilda fallet utifrån vad som framkommit av omständigheterna kring bilden och hur bilden kan uppfattas av en utomstående betraktare.

Allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör

15. Motsvarar punkten 16 i HD:s dom.

16. I förarbetena har ett intrång i den personliga integriteten beskrivits som en personlig förlust, där något som var en del av den enskildes privata sfär går förlorat och blir tillgängligt för andra utom den enskildes kontroll. Med skada i dessa sammanhang avses skada på privatlivet och den personliga integriteten som kan leda till psykiskt lidande eller andra allvarliga konsekvenser för den enskilde. Detta kan komma till uttryck genom känslor som exempelvis rädsla, obehag, otrygghet, kränkthet och ångest. Bestämmelsen har utformats för att upprätthålla en norm för vad som inte får sägas eller göras som kan störa trygghet och frid. ( Jfr a. prop. s. 38 ff.)

17. Det har vidare sagts att det vid skadebedömningen får fästas särskild vikt vid vilken typ av uppgifter det är fråga om samt hur och i vilken omfattning de blivit spridda. Det kan då vara av betydelse i vilket socialt sammanhang som den utsatte bef inner sig och vilken spridning som uppgifterna fått bland andra människor som ingår i detta sammanhang. Att uppgifterna sprids till personer i den utsattes närhet, skolklass eller vänskapskrets kan öka känslan av intrång i privatlivet. ( Jfr a. prop. s. 40 och 96.)

18. Sammanfattningsvis kan sägas att en sådan allvarlig skada som avses i straffbestämmelsen utgörs av en kränkning av den personliga integriteten eller privatlivet. Kränkningen består framförallt i förlusten av en befogad rätt att själv förfoga över och avgöra vem som ska få ta del av helt privata angelägenheter. Kränkningen består även i den risk för andra negativa konsekvenser som uppkommer pga. spridningen. För att kränkningen ska anses allvarlig krävs i princip att den typiskt sett stör trygghet och frid hos den som utpekas på ett sätt som kan leda till psykiskt lidande.

Bedömningen i detta fall

19. Bilden som tagits utan S.S.S:s samtycke eller vetskap visar S.S.S. i en mycket privat situation hängande över en toalettstol påtagligt berusad efter att han kräkts. S.S.S. var underårig och utifrån vad som framkommit om hans tillstånd under kvällen hade han tappat sitt medvetande. Hans välbef innande måste därmed anses ha varit allvarligt rubbat och en bild av honom i denna situation bör kunna vara fredad från obehörig insyn. Bilden måste mot denna bakgrund anses föreställa S.S.S. i en mycket utsatt situation.

20. P.P. har uppsåtligen och utan S.S.S:s medgivande i en negativ kontext samt på ett utlämnande och utpekande sätt g jort bilden tillgänglig för sina ca 500 följare. Det är inte bevisat att bilden funnits på Instagram längre tid än vad P.P. vidgått. Under den tid bilden funnits på Instagram har i vart fall 50 personer sett den.

21. P.P. har genom att publicera bilden på Instagram spridit bilden på ett sådant sätt som i och för sig är tillräckligt för ansvar enligt bestämmelsen om olaga integritetsintrång. Det krävs emellertid att spridningen också var ägnad att medföra allvarlig skada på S.S.S:s personliga integritet eller privatliv.

22. När en bild av detta slag sprids på det sätt som skett innebär det att den som berörs förlorar sin befogade rätt att själv förfoga över och avgöra vem eller vilka som ska få ta del av bilden och de privata angelägenheter som denna utvisar. Vidare kan spridningen, särskilt när den skett till så många personer och dessutom till flera gemensamma vänner och bekanta, få negativa sociala konsekvenser. Detta stör typiskt sett trygghet och frid hos den som utpekas och kan leda till psykiskt lidande, i ett fall som detta framförallt genom känslor av skam och otrygghet. Här bekräftas detta också av vad S.S.S. berättat om sin och andras reaktion på bilden samt av vad som varit P.P:s främsta syfte med sitt handlande, dvs. att göra S.S.S. angelägen att betala en skuld.

23. Mot denna bakgrund får den skada på privatlivet och den personliga integriteten som spridningen typiskt sett varit ägnad att medföra bedömas som allvarlig i den mening som avses i straffbestämmelsen. Gärningen har inte varit försvarlig.

24 och 25. Motsvarar punkterna 29 och 30 i HD:s dom.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.

HD ( justitieråden Anders Eka, Agneta Bäcklund, Petter Asp och Johan Danelius, referent) meddelade den 17 mars 2020 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1. P.P. och S.S.S. befann sig på samma fest på nyårsafton 2016. I juni 2018 lade P.P. ut en bild från festen på sitt Instagramkonto. Bilden hade tagits utan S.S.S:s vetskap och föreställde honom sittande på golvet med huvudet hängande över en toalettstol. Han var berusad och hade kräkts. På bilden fanns texten ”När man inte rört drickan och inte kan betala för sin egen dricka. Skandal” och en länk till S.S.S:s Instagramkonto.

2. Eftersom S.S.S. på så sätt hade ”taggats” i bilden, f ick han en avisering om händelsen på Instagram. Han bad då P.P. att ta bort bilden, vilket denne först inte var beredd att göra om inte S.S.S. betalade för dryck som hade köpts in till festen. Enligt S.S.S. lades bilden ut två gånger på Instagram och fanns där sammanlagt i ett och ett halvt dygn. Enligt P.P. låg bilden ute endast i 3–4 timmar. P.P. hade vid denna tidpunkt omkring 500 följare på Instagram.

3. P.P. åtalades för olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c § BrB med följande gärningsbeskrivning.

P.P. har spridit en bild på Instagram utvisande S.S.S. i en mycket utsatt situation. P.P. har därigenom g jort intrång i S.S.S:s privatliv. Det hände den 6 juni 2018 i Sundbyberg. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för S.S.S.

P.P. begick gärningen med uppsåt.

4. Tingsrätten och hovrätten bedömde att den aktuella bilden är av sådant slag som avses i straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång och att spridningen hade varit ägnad att medföra allvarlig skada för S.S.S. Domstolarna dömde därför P.P. för olaga integritetsintrång. Påföljden bestämdes till dagsböter. P.P. skulle också betala skadestånd till S.S.S. med 5 000 kr avseende kränkning, i enlighet med vad som hade yrkats.

Frågorna i HD

5. Huvudfrågorna i målet är om bilden visar målsäganden i en mycket utsatt situation på det sätt som krävs enligt straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång och om spridningen av bilden kan anses ha varit ägnad att medföra en sådan allvarlig skada som avses i bestämmelsen.

Den rättsliga regleringen

Bestämmelsen och dess bakgrund

6. För olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c § BrB döms den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa i bestämmelsen angivna typer av bilder eller andra uppgifter, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig, ska det inte dömas till ansvar.

7. De bilder eller uppgifter som avses i bestämmelsen är bl.a. bilder på eller andra uppgifter om någons hälsotillstånd eller sexualliv, bilder på någons helt eller delvis nakna kropp och bilder på någon som bef inner sig i en mycket utsatt situation.

8. När straffbestämmelsen infördes den 1 januari 2018 motiverades den bl.a. med att samhällsutvecklingen och den tekniska utvecklingen hade medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten hade tagit nya former, särskilt på internet (se prop. 2016/17:222 s. 1 och 29 f.).

9. Kriminaliseringen skedde också mot bakgrund av artikel 8 i Europa-konventionen. Artikeln innebär att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Konventionsbestämmelsen ger inte bara upphov till en negativ förpliktelse för det allmänna att avhålla sig från omotiverade inskränkningar utan även en positiv skyldighet att se till att enskilda i förhållande till andra enskilda tillförsäkras ett skydd för privat- och familjeliv, däribland ett skydd mot spridning av integritetskänsliga bilder ( jfr Peck v. the United Kingdom, no. 44647/98, ECHR 2003-I).

10. I lagstiftningsärendet vägdes behovet av en ny straffbestämmelse mot de skäl som ansågs tala mot en sådan, främst yttrandefriheten och det allmänna intresset av att kriminalisering som metod för att försöka hindra överträdelser av normer i samhället används med försiktighet. Med de utgångspunkterna kom straffbestämmelsen att ta sikte på spridning av sådana bilder och andra uppgifter för vilka behovet av rättsligt skydd ansågs vara särskilt stort. Det framhölls att straffansvaret borde begränsas till bilder och andra uppgifter som den enskilde typiskt sett har ett starkt intresse av att hålla för sig själv eller bestämma vem eller vilka som ska få del av (se a. prop. s. 33 f.).

Spridningskravet

11. Straffansvar förutsätter att bilden eller uppgiften har spritts. Med spridning avses i detta sammanhang, på motsvarande sätt som vid hets mot folkgrupp, att bilden eller uppgiften görs tillgänglig för fler än ett fåtal personer. Det krävs inte att personerna faktiskt tar del av bilden eller uppgiften. ( Jfr a. prop. s. 33 och 95 samt NJA 1999 s. 702.)

Intrång i privatlivet

12. Straffbestämmelsen uppställer också ett krav på att spridningen ska innebära ett intrång i någons privatliv. En förutsättning för att så ska vara fallet är att spridningen sker utan samtycke från den som bilden eller uppgiften avser.

Bild på någon som bef inner sig i en mycket utsatt situation

13. Det krävs att det är fråga om en bild eller annan uppgift av något sådant slag som anges i bestämmelsen, bl.a. bilder på någon som bef inner sig i en mycket utsatt situation. Kännetecknande för sådana situationer är enligt förarbetena att den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbef innande har rubbats allvarligt (se a. prop. s. 37 och 95).

14. Som exempel nämns i förarbetena bilder på någon som genomför ett självmordsförsök eller utsätter sig själv för allvarliga självskadebeteenden. Ytterligare exempel som anges är utlämnande bilder på någon som bef inner sig i ett trauma eller som har varit med om en allvarlig olycka eller detaljerade bilder på en person som blir föremål för ett tvångsomhändertagande. (Se a. prop. s. 36 f.)

15. Flera av de exempel som ges i förarbetena ger intryck av att ett betydelsefullt moment vid bedömningen är om den enskilde har befunnit sig i en livshotande eller annars mycket allvarlig situation när bilden togs. Sådana aspekter är naturligtvis ofta relevanta för bedömningen. Det f inns samtidigt skäl att betona bestämmelsens syfte att freda den utsattes integritet. Det är följaktligen utsattheten från integritetssynpunkt som ska bedömas.

Spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada

16. Ansvar för olaga integritetsintrång förutsätter att spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Det innebär att det inte krävs att någon allvarlig skada faktiskt har uppstått. Tillräckligt är att spridningen typiskt sett kan medföra en sådan skada. Det är alltså fråga om ett krav på s.k. abstrakt fara för allvarlig skada.

17. Med skada avses i dessa sammanhang sådan skada på privatlivet och den personliga integriteten som kan föranleda exempelvis rädsla, obehag, otrygghet, kränkthet och ångest (se a. prop. s. 39).

18. Vid bedömningen av om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada ska särskild betydelse fästas vid vilket slags bild eller uppgift det är fråga om och hur och i vilken omfattning den har blivit spridd (se a. prop. s. 96). Det bör emellertid framhållas att det inte är avgörande hur många som faktiskt har kommit att ta del av bilden eller uppgiften. Detta eftersom bedömningen i denna del ska ta sikte på vad gärningsmannens spridning typiskt sett kan leda till. Det kan därför vara tillräckligt för straffansvar att gärningsmannen gör bilden eller uppgiften tillgänglig för ett mer begränsat antal personer under förutsättning att detta typiskt sett ändå kan medföra allvarlig skada. Så kan vara fallet på grund av bildens eller uppgiftens karaktär eller risken för en vidarespridning till en större krets.

19. Vid bedömningen kan enligt förarbetena hänsyn tas också till omständigheter hänförliga till målsäganden i det enskilda fallet. Av betydelse är då bl.a. vilken spridning som bilden eller uppgiften har fått bland andra som ingår i det sociala sammanhang som målsäganden bef inner sig i. Att bilden eller uppgiften sprids till personer i målsägandens närhet kan öka intrånget i privatlivet. (Se a. prop. s. 40 och 96.)

Försvarlighet

20. Från det straffbara området undantas fall då gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Vid denna bedömning ska det intresse som ligger bakom spridningen vägas mot det intrång i privatlivet som spridningen innebär. Som exempel på omständigheter som kan göra gärningen försvarlig nämns i förarbetena att spridningen sker som ett led i en nyhetsförmedling eller ett vetenskapligt arbete eller att den kan försvaras av ett konstnärligt syfte (a. prop. s. 96 f.).

Uppsåt

21. Bestämmelsen straffbelägger endast uppsåtliga gärningar. Uppsåtet ska omfatta själva spridningen och det förhållandet att den som bilden eller uppgiften avser inte har samtyckt till spridningen. Det krävs dessutom att uppsåtet täcker dels de faktiska förhållanden som innebär att bilden eller uppgiften är sådan som avses i bestämmelsen, dels de faktiska förhållanden som leder till slutsatsen att spridningen har varit ägnad att medföra allvarlig skada.

Bedömningen i detta fall

22. P.P. har genom att göra bilden tillgänglig för sina omkring 500 följare på Instagram spritt bilden i den mening som avses i 4 kap. 6 c § BrB. Spridningen har skett utan S.S.S:s samtycke.

23. Bilden visar S.S.S., som var 17 år vid tillfället, i en mycket privat situation där han hänger över en toalettstol efter att ha kräkts. Han är påtagligt berusad och enligt vad som har framkommit om hans tillstånd under kvällen måste hans välbef innande anses ha varit allvarligt rubbat, vilket också är det intryck som bilden förmedlar. Bilden får därmed anses föreställa S.S.S. i en mycket utsatt situation.

24. Det är fråga om en bild av ett så integritetskänsligt slag att S.S.S. har haft ett starkt och berättigat intresse av att människor i hans omgivning inte får del av den. Den kränkning av den personliga integriteten som spridningen av bilden innebär har förstärkts av den nedsättande kommentar som har skrivits på bilden och av att S.S.S. har identif ierats vid namn genom den på bilden angivna länken till hans Instagramkonto.

25. Bilden har g jorts tillgänglig på ett Instagramkonto som har haft många följare. Av dessa har flera ingått i kretsen av S.S.S:s vänner och bekanta. Även om det inte är bevisat att bilden har funnits på Instagram längre tid än vad P.P. har medgett, dvs. 3–4 timmar, så innebär också ett sådant förhållandevis kortvarigt tillgängliggörande att bilden kan komma att bli kvar på internet under mycket lång tid eller spridas vidare på annat sätt.

26. Sammantaget är omständigheterna sådana att spridningen får anses ha varit ägnad att medföra allvarlig skada för S.S.S.

27. Det f inns i målet inte några omständigheter som skulle kunna medföra att spridningen av bilden har varit försvarlig.

28. P.P. har spritt bilden med avsikt. Han har vetat om att S.S.S. inte samtyckt till spridningen. Vidare har P.P. haft insikt om de faktiska förhållanden som legat till grund för bedömningen att bilden visar S.S.S. i en mycket utsatt situation. Han har också haft insikt om de förhållanden som ligger till grund för bedömningen att spridningen har varit ägnad att medföra allvarlig skada för S.S.S. P.P. har således haft uppsåt till gärningen.

29. P.P. ska därför dömas för olaga integritetsintrång. Det f inns inte anledning att göra någon annan bedömning än tingsrätten och hovrätten i fråga om påföljd och skadestånd.

30. Hovrättens domslut ska följaktligen fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.

Justitierådet Cecilia Renfors var skiljaktig och ansåg att överklagandet skulle bifallas. Hon anförde.

Enligt min mening ska punktema 22–30 ha följande lydelse.

22. Bilden visar en festklädd person som sittande på golvet hänger med huvudet över en toalettstol. Det intryck som ges är att han är berusad och att han har kräkts eller är på väg att kräkas. Intrycket av berusning får stöd av texten på bilden. Det är klart att det är fråga om en bild av integritetskänsligt slag och att det har inneburit obehag för målsäganden att den spreds.

23. För att spridningen ska vara straffbar krävs emellertid enligt lagtexten att någon avbildas i en mycket utsatt situation och att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för honom eller henne. Ordvalen talar för att lagstiftaren velat avgränsa det straffbara området och att inte varje spridning som innebär ett intrång i privatlivet ska vara kriminaliserad. I förarbetena framhålls att det ska vara fråga om ett beteende som kan orsaka en påtaglig skada. För att ett förbud ska innebära en godtagbar inskränkning av yttrandefriheten ska endast de allvarligaste fallen omfattas (prop. 2016/17:222 s. 38). De exempel på situationer som bör omfattas av det straffbara området som nämns i förarbetena ger ytterligare stöd för den tolkningen (se p. 14).

24. Enbart det förhållandet att den person som avbildas mår dåligt på grund av berusning innebär mot den bakgrunden inte att personen bef inner sig i en mycket utsatt situation. Det bör krävas något ytterligare moment som gör att situationen skiljer sig från vad som – i större eller mindre utsträckning – förekommer, t.ex. i samband med fester eller vid alkoholförtäring i andra sammanhang.

25. Att den aktuella bilden visar målsäganden hängande över en toalettstol är ett sådant tillkommande moment. Det är emellertid inte tillräckligt för att bilden ska anses visa målsäganden i en sådan mycket utsatt situation som bör krävas för att spridningen av den ska vara straffbar. Den kommentar som skrivits på bilden innebär inte heller att det blir fallet.

26. I linje med den bedömningen kan spridningen inte heller anses ha varit ägnad att skada S.S.S. i en sådan grad att det kan betecknas som allvarligt.

27. Vid den bedömningen ska åtalet för olaga integritetsintrång ogillas och yrkandet om skadestånd lämnas utan bifall. Hovrättens dom ska ändras i enlighet med detta.