RÅ 1994 not 101

Not 101. Överklagande av Fadi M.-E. ang. rätt att ta del av allmän handling. - Sedan Fadi M.-E. överklagat ett beslut av Statens invandrarverk att avvisa honom, gjorde

Utlänningsnämnden i skrivelse den 13 juli 1993 en förfrågan

hos Sveriges ambassad i Damaskus. Ambassaden lämnade i

skrivelse den 31 augusti 1993 de begärda uppgifterna. -

Utlänningsnämnden (1993-09-22) konstaterade att ambassadens skrivelse med bilaga och nämndens skrivelse innehöll uppgifter för vilka sekretess gällde enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100). Nämnden beslöt med stöd av

14 kap. 5 § och 10 § första stycket 1 sekretesslagen att

Fadi M.-E:s ombud skulle få ta del av handlingarna med

förbehåll som innebar i huvudsak att ombudet inte fick

lämna uppgifterna i handlingarna till någon annan i vidare

omfattning än som framgick av 14 kap. 10 § andra stycket

sekretesslagen, att Fadi M.-E. inte fick föra vidare vad

han fick veta om uppgifterna i handlingarna samt att

Fadi M.-E. och ombudet förbjöds att lämna handlingarna

eller uppgifter ur handlingarna vidare för publicering och

att själva publicera dem. - I kammarrätten yrkade

Fadi M.-E. att handlingarna skulle delges honom utan annan

sekretess än som följde av 7 kap. 14 § sekretesslagen. I

andra hand yrkade han att bilagan till ambassadens

skrivelse skulle delges honom utan sekretess och i tredje

hand att förbehållet skulle ändras på visst sätt. -

Kammarrätten i Stockholm (1993-10-26, Sundin, Sjöberg, Landelius): Kammarrätten konstaterar inledningsvis att Fadi M.-E. genom det överklagade beslutet fått ta del av

samtliga i beslutet omnämnda handlingar, dock med vissa

däri närmare angivna förbehåll med avseende på den vidare

hanteringen av handlingarna och i dessa lämnade uppgifter.

Med de i målet framställda yrkandena måste Fadi M.-E.

därför i huvudsak antas åsyfta dels undanröjande helt eller

delvis av beslutad sekretess, dels - för det fall

sekretesshinder ändock befinns föreligga - undanröjande av

föreskrivna förbehåll. - I anledning av de framställda

första- och andrahandsyrkandena gör kammarrätten följande

bedömning. - Uppgifterna i de aktuella handlingarna hos

Utlänningsnämnden rör annan stat. Det måste antas att ett

röjande av uppgifterna skulle komma att skada Sverige.

Hinder mot att lämna ut handlingarna helt eller delvis

föreligger därmed enligt 2 kap. 1 § andra stycket

sekretesslagen (1980:100). - Fadi M.-E. har genom sitt

ombud fått del av handlingarna med stöd av 14 kap. 5 §

nämnda lag. Hans intresse som part i ärendet hos

Utlänningsnämnden att få lämna uppgifterna vidare kan inte

anses vara så starkt att det allmänna intresset av de med

stöd av 10 § samma kapitel uppställda förbehållen bör få

vika (jfr RÅ 1989 not. 33). - Talan i denna del kan således

inte bifallas. (Tredjehandsyrkandet föranledde av särskilda

skäl inte något vidare yttrande) - Kammarrätten bifaller

inte överklagandet. - I Regeringsrätten fullföljde

Fadi M.-E. yrkandet att de i kammarrättens dom nämnda

handlingarna skulle delges honom utan annan sekretess än

den som följde av 7 kap. 14 § sekretesslagen. Till stöd

härför åberopade han bl.a. att han önskade diskutera vissa

uppgifter om syrisk lag i handlingarna med expertis i

syrisk rätt då kritik kunde riktas mot den engelska

översättningen av lagen. - Regeringsrätten (1993-02-23, M. Sjöberg, Brink, Berglöf, von Bahr, Lindstam): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 2 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om utrikessekretessen. I paragrafens första stycke regleras sekretessen hos regeringen och utrikesrepresentationen. Bestämmelser om sekretess hos andra myndigheter ges i andra stycket. I första och andra styckena görs skillnad beträffande sekretessens styrka hos olika myndigheter. Såvitt avser andra myndigheter än regeringen och utrikesrepresentationen gäller i motsats till vad som föreskrivs i första stycket ett rakt skaderekvisit. Detta innebär att hos dessa andra myndigheter sekretess gäller för uppgifter endast om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifter röjs. Det skadebegrepp som förekommer i paragrafen skall enligt föredragande statsråd (prop. 1979/80:2 s. 131) inte ges en alltför vid innebörd. Det måste röra sig om någon olägenhet för landet för att skada skall kunna anses föreligga. Motsvarande skall enligt uttalandet även gälla i fråga om störningen av de mellanfolkliga förbindelserna. Att mindre och tillfälliga störningar eller irritationer inom ett lands ledning inte kan uteslutas om uppgifter lämnas ut bör således inte alltid leda till sekretess. - De uppgifter som Fadi M.-E. önskar kunna förfoga över utan sådant förbehåll som föreskrivits med stöd av 14 kap. 10 § sekretesslagen finns i tre handlingar, nämligen Utlänningsnämndens skrivelse daterad den 13 juli 1993 till Sveriges Ambassad i Damaskus, Sveriges Ambassads i Damaskus svar i brev dagtecknat den 31 augusti 1993 till Utlänningsnämnden samt en till sistnämnda skrivelse fogad på engelska avfattad den 8 augusti 1993 daterad redogörelse för innehållet i syrisk lagstiftning i visst avseende. Vem som skrivit denna redogörelse framgår inte. - Det råder allmän enighet om att sekretess måste kunna upprätthållas i sådan utsträckning att Sveriges kontakter med andra länder på det

utrikespolitiska planet inte försvåras eller omöjliggörs.

Ett alltför stort mått av öppenhet skulle uppenbarligen

kunna medföra svårigheter, exempelvis genom att

utrikesförvaltningens behov av information skulle bli sämre

tillgodosett. Risken för dessa skadeverkningar begränsar

därför utrymmet för offentliggörande av uppgifter rörande

annan stat. Skadebegreppet skall emellertid som framgått av

det föregående inte ges en alltför vid innebörd. -

Utlänningsnämndens framställning till Sveriges Ambassad i

Damaskus innehåller inledningsvis vissa uppgifter om

Fadi M.-E. Bestämmelserna i 2 kap. 1 § andra stycket

sekretesslagen avses inte ge skydd för enskilda varför de

uppgifterna inte kan medföra tillämpning av paragrafen.

Bestämmelserna i 7 kap. 14 § sekretesslagen utgör inte

heller något hinder mot att lämna ut framställningen till

Fadi M.-E. I övrigt avser framställningen i princip endast

en förfrågan om vad syrisk strafflag innehåller beträffande

förlust av medborgerliga rättigheter i vissa situationer.

Det kan inte antas att det på något sätt skulle skada

Sverige om denna uppgift i Utlänningsnämndens framställning

röjs. Svenska Ambassadens i Damaskus svar till

Utlänningsnämnden innehåller endast uppgift om att

ambassadens juridiska rådgivare på engelska avfattat den

till svaret fogade redogörelsen om lagstiftningen. Ett

offentliggörande av den uppgiften kan inte leda till

skadeverkningar för Sveriges diplomatiska verksamhet eller

på annat sätt vara till skada för Sverige. Inte heller den

uppgiften kan därför anses omfattas av sekretess enligt

2 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen. Vad slutligen

avser den till ambassadens svar fogade redogörelsen för

syrisk lagstiftning framgår det av uppgifter i målet att

den lagstiftningen finns tillgänglig på originalspråk för

envar i Syrien. En översättning som eventuellt inte är

auktoritativ, kan vid sådant förhållande inte anses ha

sådan karaktär att uppgiften kan medföra tillämpning av

nyssnämnda paragraf. - Regeringsrätten finner att

uppgifterna i handlingarna inte omfattas av sekretess

enligt 2 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen. De skall

därför lämnas ut utan förbehåll med stöd av 14 kap. 10 §

sekretesslagen. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar kammarrättens dom och Utlänningsnämndens beslut och förordnar att handlingarna skall lämnas ut utan förbehåll. (fd I 1994-01-26, Karlberg)

*REGI

*INST