RÅ 1994 not 227
Ansökan av Alexandre T. m.fl. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m
Not 227. Ansökan av Alexandre T. m.fl. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk
beslutade den 18 februari 1992 att avslå en ansökan av
Alexandre T. om uppehållstillstånd m.m. samt att avvisa
honom enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen
(1989:529) med förbud att under viss tid återvända till
Sverige utan tillstånd av verket. I beslut den 8 oktober
1992 avslog Utlänningsnämnden Alexandre T:s överklagande. I
samma beslut avslog nämnden ansökningar av Elena och
Alina T. om uppehållstillstånd m.m. samt beslutade att
avvisa dem enligt 4 kap. 1 § första stycket 2.
utlänningslagen med förbud att under viss tid återvända
till Sverige utan tillstånd av Invandrarverket. I beslut
den 23 februari 1993 avslog Invandrarverket en förnyad
ansökan om uppehållstillstånd. - I ansökningen yrkade
sökandena att Regeringsrätten skulle bevilja resning i det
av Invandrarverket den 23 februari 1993 avgjorda ärendet.
De yrkade också att vidare verkställighetsåtgärder inte
fick företas. - Till stöd för ansökningen anförde de bl.a.
följande. Den förnyade ansökningen om uppehållstillstånd
hade varit mycket omfattande. Den innehöll en skrivelse på
7 sidor jämte ny bevisning i 14 bilagor. Invandrarverket
hade beslutat i ärendet samma dag som ansökningen kom in
till verket. Ärendet kunde därför inte ha handlagts med den
omsorg som dess svårighetsgrad och omfattning motiverat.
Alexandre T. var av judisk nationalitet, vilket han inte
tidigare omnämnt. Hans etniska tillhörighet försvårade hans
hemlandsproblem och därigenom även hans och familjens
situation. Vidare förelåg humanitära skäl att låta familjen
stanna i Sverige. Till stöd härför åberopades två läkarintyg avseende Elena och Alina T. - Regeringsrätten beslutade den 2 december 1993 att Utlänningsnämnden skulle avge yttrande i målet. Vidare förordnades att verkställighet av den beslutade avvisningen inte fick företas i avbidan på Regeringsrättens slutliga beslut i resningsmålet. - I yttrande den 12 januari 1994 anförde Utlänningsnämnden bl.a. följande: Sedan Utlänningsnämnden den 8 oktober 1992 avslog familjen T:s överklagande av Invandrarverkets avvisningsbeslut, har nya omständigheter framkommit och åberopats till stöd för familjens begäran om uppehållstillstånd. Invandrarverket har genom beslut den 23 februari 1993 avslagit familjen T:s nya ansökan enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen (1989:529). - I resningsärendet har ytterligare nya omständigheter åberopats, bl.a. i form av två läkarutlåtanden vilka inte kunnat beaktas när nämnden prövade sökandenas överklagande. De faller därmed
inom området för den begränsade särregleringen för ny
ansökan om uppehållstillstånd i 2 kap. 5 § tredje stycket
utlänningslagen. Det berörda lagrummet tar sikte på den
situation som är aktuell i förevarande fall, nämligen att
nya omständigheter tillkommit efter det att ett beslut om
avvisning vunnit laga kraft. Det stadgas i nämnda lagrum
bl.a. att, om en utlänning skall avvisas enligt ett beslut
som vunnit laga kraft, en ansökan om uppehållstillstånd
från honom får bifallas endast om ansökningen grundar sig
på omständigheter som inte prövats förut och utlänningen
har rätt till asyl här eller det annars finns synnerliga
skäl av humanitär art. Förekomsten av denna regel talar för
att utrymmet för resning i ärenden om uppehållstillstånd
normalt bör begränsas i en utsträckning som motsvarar
stadgandets tillämpningsområde (se Regeringsrättens beslut
1993-12-27, mål nr 4420-1993). - Mot bakgrund av det ovan sagda samt med beaktande av de nya omständigheternas
sammanhang och beskaffenhet kan de inte utgöra grund för
resning i det av nämnden avgjorda ärendet. Någon
begränsning av antalet nya ansökningar finns inte
föreskrivet. De nya omständigheterna bör därför prövas
enligt 2 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen. -
Invandrarverket hade i yttrande 23 december 1993 till
Utlänningsnämnden anfört bl.a. följande: Av proposition
1988/89:86 sid. 120 framgår att en ny ansökan om
uppehållstillstånd skall handläggas snabbt. För att
möjliggöra en snabb handläggning av ärenden av
ifrågavarande slag måste en skyndsam bedömning kunna göras
av de skäl som åberopas. Dessa uttalanden i propositionen
innebär att Invandrarverket har att handlägga och komma
till beslut inom de tidsramar som lagstiftaren uppställt.
Vidare bör inhibition inte meddelas annat än om det
framstår som någorlunda troligt att den nya ansökan kommer
att bifallas. - Invandrarverket har vid prövning av de
omständigheter och den bevisning i form av ingivna intyg
och handlingar som åberopats i aktuella ärenden, funnit att
ny ansökan om uppehållstillstånd kunnat avgöras i
förefintligt skick och detta utan att ytterligare utredning
vidtogs. Att ansökans omfång skulle vara av sådan storlek
och svårighetsgrad att den inte skulle kunna avgöras enligt
de intentioner som lagstiftaren uppställt för prövning på
detta stadium förelåg inte. Advokat Leithoff ingav till
stöd för ny ansökan handlingar på ryska, vilkas innehåll
huvudsakligen återgavs på svenska i ansökan varför verket
ansåg att ytterligare utredning, översättning, inte var
nödvändig. Sammanfattningsvis fann Invandrarverket att skäl
för bifall inte förelåg av den nya ansökan om uppehållstillstånd som ingavs av familjen T. den 23 februari 1993. Följaktligen förelåg inte heller skäl att avbryta verkställigheten. - Huruvida Statens invandrarverk skulle bifalla en ny ansökan om uppehållstillstånd med hänsyn till de ytterligare omständigheter som anförs i den aktuella ansökan om resning som ingivits till Regeringsrätten har verket inte prövat. - Regeringsrätten (1994-04-11, Wahlgren, Voss, Tottie, Wadell, B. Sjöberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Resningsansökningen avser det ärende som avgjorts genom Statens invandrarverks beslut den 23 februari 1993 enligt 2 kap. 5 § tredjestycket utlänningslagen. Regeringsrätten finner inte mot vad Invandrarverket anfört i sitt yttrande visat, att verket förfarit felaktigt vid sin handläggning av ärendet.Vad gäller de nya omständigheter som sökandena anför till stöd för yrkandet om uppehållstillstånd kan dessa prövas i nytt ärende enligt nämnda bestämmelse utan hinder av beslutet den 23 februari 1993. Skäl för resning i ärendet föreligger sålunda inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen om resning. - Regeringsrätten bestämmer att ersättning enligt rättshjälpslagen skall betalas till Siri Leithoff för arbete i Regeringsrätten med 6 825 kr. (fd II 1994-03-10, Laestander)