RÅ 1994 not 29
Ansökan av Kanarik B. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m
Not 29. Ansökan av Kanarik B. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk beslutade den 27 mars 1992 att avslå en ansökan av Kanarik B. om uppehållstillstånd m.m. samt att avvisa henne enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen (1989:529) med förbud att före viss tid återvända till Sverige utan tillstånd av verket. I beslut den 15 juli 1993 avslog Utlänningsnämnden Kanarik B:s överklagande. Nämnden fann den av henne
åberopade anknytningen till maken Habib G. i och för sig vara av den arten att ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd (s.k. uppskjuten invandringsprövning) enligt praxis kunde beviljas. Mot bakgrund bl.a. av de uppgifter som Kanarik B. lämnat beträffande sin
nationalitet och sitt pass fann nämnden emellertid vid en samlad bedömning att hon handlat på sådant sätt att
anknytningens karaktär svårligen kunde bedömas varför
tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kunde beviljas så länge hon befann sig i Sverige. Inte heller i övrigt fann nämnden skäl att ändra Invandrarverkets beslut. - I
ansökningen yrkade Kanarik B. att Regeringsrätten skulle bevilja resning i det av Utlänningsnämnden avgjorda ärendet samt att vidare verkställighetsåtgärder skulle inhiberas. - Till stöd för ansökningen anförde hon i huvudsak följande. Syriska Ortodoxa kyrkans regler innebar att det var i det närmaste omöjligt att skiljas när man en gång hade gift sig. Enligt 17 § förvaltningslagen fick ett ärende inte avgöras utan att den sökande eller dennes ombud
underrättades om det underlag som tillförts ett ärende och fick tillfälle att yttra sig över detta, vilket inte skett vare sig beträffande den Syriska Ortodoxa kyrkans regler eller äktheten i hennes pass. Uppgifter från
Utlänningsnämnden i angivna hänseenden måste ha haft en avgörande betydelse för utgången i detta ärende.
Utlänningsnämnden borde ha underrättat henne härom och bett henne bevisa de rätta förhållandena. Utlänningsnämndens handläggning måste sålunda anses uppenbart strida mot 17 § förvaltningslagen. - Regeringsrätten (1994-01-27, Björne, Dahlman, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Kanarik B. har inte visat att sådana omständigheter