RÅ 1994 not 423

Not 423. Överklagande av Riksskatteverket av ett förhandsbesked ang. mervärdeskatt. - I en ansökan om förhandsbesked uppgav Englund Produktion AB (EPAB) i huvudsak följande. Bolagets verksamhet omfattade bl.a. textsättning av såväl spelfilmer, avsedda att visas på biografer, som s.k. trailrar rörande sådana filmer. En trailer utgjorde utvalda avsnitt ur en kommande spelfilm och visades på en biograf för att göra reklam för huvudfilmen. Textsättningen bestod i att tillverka klicheer med den översatta texten, vilka därefter passades in i filmen. Normalt fick EPAB i uppdrag att textsätta såväl huvudfilmen som trailern. Dessa levererades separat och textsättningen skedde fristående för varje del. Textsättning av en trailer kunde ske såväl före, samtidigt som efter textsättning av huvudfilmen. Trailern försågs med samma textinnehåll som motsvarande avsnitt i huvudfilmen. - Bolaget begärde förhandsbesked huruvida bolagets verksamhet avseende textsättning av trailrar var undantagen från skatteplikt enligt punkt 7 h) av anvisningarna till 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML). - Skatterättsnämnden (1993-06-10, Stegard, Wingren, Erikson och Zackari; Arvidson, Lindberg och Udd var skiljaktiga): Förhandsbesked. EPAB:s verksamhet avseende textsättning av filmtrailrar är undantagen från skatteplikt. - Motivering. Enligt 7 § första stycket ML är varor och tjänster skattepliktiga om inte annat följer av 8 §. Från skatteplikt undantas enligt 8 § 5) ML jämförd med punkt 7 h) av anvisningarna till samma paragraf tjänst avseende framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematografisk film som avser annat än reklam eller information. - Av förarbetena till den nyssnämnda anvisningspunkten (prop. 1991/92:50 s. 16) framgår att bl.a. textsättning av kinematografisk film utgör sådan efterbehandling som omfattas av lagrummet. Vidare framgår att syftet med undantagsbestämmelsens införande var att undanröja den bristande konkurrensneutralitet mellan utländska och svenska filmlaboratorier som uppstod på grund av att filmkopior som importerades inte belastades med någon mervärdeskatt från exportlandet. Med hänsyn till att, enligt punkt 7 a), överlåtelse eller upplåtelse av rättigheter till filmer avseende reklam eller information inte är undantagen från skatteplikt borde dock enligt föredragande statsråd - för att undvika kumulativa effekter - undantaget i punkten 7 h) inte omfatta tjänster på sådana filmer. - Avgörande för svaret på den ställda frågan är om en trailer avseende en spelfilm är att hänföra till en "kinematografisk film som avser annat än reklam" eller inte. - Någon närmare ledning för bedömningen av vad som enligt ML utgör "en film som avser reklam" ges inte i lagtexten eller i förarbetena till den nu aktuella anvisningspunkten. För tolkningen av innebörden av begreppet kan viss ledning erhållas från förarbetena till ML i dess ursprungliga lydelse. Enligt 7 § fjärde stycket ML i dess lydelse vid införandet av lagen var bl.a. rätt till "sådan kinematografisk film som avser reklam" att anse som vara. I betänkandet angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter (Fi. 1967:10), Del 1 Mervärdeskatt, vilket betänkande låg till grund för utformningen av ML, anförde utredningen, s. 181, att - med hänsyn till att skatt på reklamtjänster normalt blev avdragsgill för uppdragsgivaren - skatteplikt utan några inskränkningar borde föreligga för tjänster som hade avseende på reklam i detta begrepps vidaste bemärkelse. Det fanns enligt utredningen inte anledning att behandla olika reklammedia på olika sätt. Uppdrag avseende film-, radio-, TV- och flygreklam borde således vara skattepliktiga. Med en sådan skatteplikt borde enligt utredningen även inspelning av reklamfilmer omfattas av skatten för att ingen dubbelbeskattning skulle uppkomma. Departementschefen delade utredningens uppfattning att reklam och reklamtjänster i alla former borde omfattas av mervärdeskatten (prop. 1968:100 s. 108) och ansåg, liksom utredningen, att skatt skulle utgå på reklamfilm och jämförliga filmer, när sådan film tillhandahålls beställaren. Skatteplikten skulle givetvis medföra rätt till avdrag för ingående skatt som föll på inspelning m.m. av dessa filmer (s. 112). - Nämnden gör följande bedömning. - Övervägande skäl talar för att till film som avser reklam i nu aktuellt sammanhang endast hänföra sådana filmer som har spelats in för reklamändamål. En trailer är inte en film som spelats in för sådant ändamål utan är en del av en spelfilm. Den utgör därför inte, oaktat att den har sammanställts och skall visas i reklamsyfte, en reklamfilm i ML:s mening. Textsättning av en trailer utgör därför sådan efterbehandling av kinematografisk film som är undantagen från skatteplikt enligt ML. - I Regeringsrätten yrkade Riksskatteverket att textsättning av en trailer avsedd att locka publik till en kinematografisk film skulle förklaras vara en skattepliktig tjänst. - Regeringsrätten (1994-06-20, Björne, Tottie, Wadell, Bouvin, Ragnemalm) delade Skatterättsnämndens uppfattning och fastställde förhandsbeskedet. (fd III 1994-06-02, Andersson-Jarl)

*REGI

*INST