RÅ 1994 not 725
Ansökningar av Tefik P. m.fl. om resning i ett ärende ang. uppehållstillstånd m.m
Not 725. Ansökningar av Tefik P. m.fl. om resning i ett ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk avslog den 18 februari 1993 en ansökan av Tefik P., Hajrije P. samt deras barn Kaltrina P. och Kada P. om uppehållstillstånd m.m. samt avvisade dem enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen (1989:529) med förbud att före viss tidpunkt återvända till Sverige utan tillstånd av verket. I beslut den 27 oktober 1994 avslog Utlänningsnämnden deras överklagande och avslog även en av Invandrarverket överlämnad ansökan av makarnas efter verkets beslut födda barn Arjeta P. om uppehållstillstånd. Utlänningsnämnden avslog vidare den 15 november 1994 en ny ansökan om uppehållstillstånd. - I ansökningarna anhöll Tefik P. och Hajrije P. samt deras barn om resning i det genom Utlänningsnämndens beslut den 27 oktober 1994 avgjorda ärendet samt yrkade att Regeringsrätten skulle förordna om inhibition. - Till stöd för sina ansökningar anförde de bl.a. följande. Utlänningsnämnden hade avslagit deras ansökan med motiveringen att handläggningstiden skulle ha förlängts som en följd av att en kallelse åberopats i ärendet. Förlängningen skulle ha haft sin grund i att handläggningstid måste avsättas för bl.a. ambassadutredning. Nämnden åberopade att detta skulle vara ett sådant särskilt skäl som avses i förordningen (1994:189) om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Ärendet hade handlagts under sammanlagt tre år och fem månader, varvid fem månader kunde tillskrivas deras överväganden och kontakter med bl.a. ombudet. Mot denna bakgrund framstod Utlänningsnämndens beslut som direkt felaktigt och den tid ärendet kunde ha fördröjts på grund av ambassadutredning var strax över två månader. Det var uppenbart i strid med förordningen att lägga de långa handläggningstiderna hos beslutande myndigheter till grund för ett beslut som skulle fråntaga individen av riksdagen beslutad rätt till uppehållstillstånd. Det fanns därför skäl för Utlänningsnämnden att ex officio ompröva sitt beslut. -Regeringsrätten (1994-12-28, Wahlgren, Tottie, Bouvin, Swartling, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av resningsinstitutets karaktär av extraordinärt rättsmedel följer att resning bör komma i fråga endast när nya och i sammanhanget väsentliga omständigheter förebringats eller när de bedömningar i sakligt eller i rättsligt hänseende som gjorts vid prövning i ordinär ordning eller handläggningen i övrigt har påtagliga brister. I de handlingar, som familjen P. åberopat i resningsärendet, anges inte några nya sakförhållanden av betydelse i jämförelse med vad som förekommit tidigare i ärendet om uppehållstillstånd. Vidare innefattar inte Utlänningsnämndens tillämpning av gällande bestämmelser sådan brist som enligt det anförda kan föranleda resning (jfr RÅ 1992 not. 379 och Regeringsrättens beslut den 2 mars 1994 i mål nr 3454-1993, RÅ 1994 not. 131). Med hänsyn till det anförda föreligger inte förutsättningar för resning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningarna. (fd I 1994-12-15, Schön-Engqvist)