RÅ 1994:9

Allmänna ombudet i körkortsfrågor ansökte om körkortsingripande mot B-A.B. på grund av att hon enligt godkänt ordningsföreläggande underlåtit att iaktta stopplikt i korsningen Sandskogsvägen/Estövägen i Nynäshamn den 12 mars 1993.

B-A.B. motsatte sig körkortsingripande och anförde i huvudsak följande. Hon arbetade som miljöskyddsinspektör. Bilen var en förutsättning för att hon skulle kunna upprätthålla sitt arbete. Hon hade haft körkort i 35 år och hade aldrig tidigare gjort sig skyldig till någon trafikförseelse. Hon var en försiktig och hänsynsfull förare och hade vid det aktuella tillfället uppfattat korsningen så, att hon även om stoppskylten inte funnits där varit skyldig att lämna från vänster kommande trafik företräde. Sikten var god och någon trafikfara hade ej uppstått.

B-A.B. överklagade och yrkade att körkortsingripandet skulle begränsas till varning.

Kammarrätten i Stockholm (1993-10-26, Sundin, Sjöberg, referent, Landelius) delade länsrättens bedömning och ändrade inte den överklagade domen.

B-A.B. överklagade och yrkade att Regeringsrätten med ändring av kammarrättens dom skulle meddela henne varning.

Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten (1994-03-01, Björne, Tottie, Dahlman, Werner, Swartling) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet rör frågan om körkortsingripande mot B-A.B. med anledning av stoppliktsförseelse. Beträffande de närmare omständigheterna är följande upplyst. Händelsen inträffade i västra Nynäshamn i ett lugnt område med ringa trafik. När B-A.B. skulle svänga till höger på korsande väg uppmärksammade hon inte stoppskylten. Förseelsen ägde rum mitt på dagen. Det var god sikt och goda vägförhållanden. B-A.B. hade försäkrat sig om att inte något fordon fanns i närheten när hon svängde till höger ut på den korsande vägen. På denna rådde hastighetsbegränsning till 50 km/tim.

B-A.B. har vidare uppgivit att hon haft körkort i 35 år och inte ådragit sig någon körkortsanmärkning trots att hon kört långa sträckor både privat och i tjänsten.

Följande bestämmelser i körkortslagen (1977:477) är av särskilt intresse. Ett körkort skall återkallas bl.a. om körkortshavaren kört mot rött ljus eller underlåtit att iaktta stopplikt och överträdelsen inte kan anses ringa (16 § 4.). En körkortshavare som gjort sig skyldig till sådan överträdelse meddelas varning i stället för att körkortet återkallas, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd (22 § första stycket).

I motiven till körkortslagen framhålls att allvarliga trafiköverträdelser, såsom körning mot rött ljus eller underlåtenhet att iaktta stopplikt vid färd ut på huvudled, oavsett trafikfaran i det enskilda fallet visar en påtaglig brist i förarens insikter om och förståelse för vad trafiksäkerheten kräver. Det sägs vidare i fråga om detta slags överträdelser att i och med att överträdelsen har skett risken är stor för att en allvarlig olycka är ett faktum. Oskyddade trafikanter - såsom vid övergångsställen - kan bli offer för dessa överträdelser. I motiven framhålls emellertid också att man även i förevarande fall skall göra den individualiserade bedömning som körkortslagstiftningen allmänt förutsätter. Bedömningen kan - och bör - påverkas av omständigheterna i det enskilda fallet. Återkallelse av körkortet skall enligt departementschefen vara den normala åtgärden i dessa fall medan meddelande av varning förutsätter att det föreligger särskilda skäl (prop. 1985/86:115 s. 7 f.f.).

I fråga om förutsättningen för körkortsingripande att överträdelsen inte skall anses som ringa uttalades i lagmotiven bl.a. att trafikfaran i det enskilda fallet fick beaktas. Tydde omständigheterna på att någon faktisk fara inte förelegat borde överträdelsen inte genast leda till en så hård reaktion som återkallelse. Även en överträdelse som berodde på ett tillfälligt förbiseende kunde bedömas som ringa (prop. 1979/80:178 s. 79).

Regeringsrätten tar först upp frågan om B-A.B:s förseelse kan anses som ringa. En stopplikt avser enligt 16 § 4. körkortslagen en från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel. Ett utrymme finns enligt lagrummet för att anse även där angivna överträdelser som ringa. Med hänsyn till förseelsens typfarlighet och till att överträdelsen skett under en tid då normalt viss trafik får antas förekomma på platsen finner Regeringsrätten emellertid att förseelsen inte bör anses som ringa. Grund för återkallelse av hennes körkort enligt 16 § 4. körkortslagen föreligger därför.

Regeringsrätten prövar därefter om särskilda skäl föreligger att meddela varning i stället för att körkortet återkallas. Sådana skäl kan hänföra sig både till omständigheterna vid händelsen i fråga och till förarens personliga förhållanden. I målet skedde överträdelsen såvitt framgår av handlingarna inte - som i motiven särskilt anmärks - vid färd in på huvudled utan vid sväng in på en korsande gata på vilken hastighetsbegränsning till 50 km/tim rådde. Sikten och väglaget var goda och ingen annan trafik förekom. Dessa omständigheter i förening med att B-A.B. kört prickfritt under lång tid utgör sådana särskilda skäl som vid en samlad bedömning föranleder att varning skall meddelas i stället för återkallelse.

Regeringsrätten antecknar att spärrtiden för underinstansernas återkallelse av B-A.B:s körkort löpt ut den 15 november 1993 och att körkortet återställts till henne.