RÅ 1994:91

A.N. begärde hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa att få ta del av handling som innehöll uppgift om hans f.d. hustrus, I.N:s, bostadsadress i utlandet.

Stockholms läns allmänna försäkringskassa (1994-06-16) yttrade: Försäkringskassan har prövat inkommen begäran och beslutat att med stöd av 7 kap. 7 § sekretesslagen avslå A.N:s begäran då det kan antas att den som uppgiften rör lider men om den röjs.

A.N. yrkade i överklagande att kammarrätten skulle förelägga försäkringskassan att lämna ut den utlandsadress som myndigheten hade registrerad på I.N. till honom. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. att I.N. enligt 6 kap. 15 § föräldrabalken var skyldig att upplysa honom om adressen och att hon därför inte kunde anses lida men av att uppgiften lämnades ut.

Kammarrätten i Stockholm (1994-07-29, Rundqvist, Jonson, Öjemark, referent) delade försäkringskassans bedömning och ändrade inte det överklagade beslutet.

I överklagande till Regeringsrätten fullföljde A.N. sin talan.

Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten ( 1994-11-11, Wahlgren, Tottie, Berglöf, B. Sjöberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 7 kap. 7 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess hos bl.a. allmän försäkringskassa i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Med uttrycket personliga förhållanden avses bl.a. en persons adress (prop. 1979/80:2, Del A, s. 194 och 190).

Skaderekvisitet i ovannämnda lagrum är ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär att uppgifter av där nämnt slag i normalfallet kan anses offentliga. Det skall med andra ord föreligga omständigheter vid sekretessprövningen som är av det slag att det kan antas att men kan uppstå för den som uppgiften rör eller någon honom närstående. Ett antagande om i vad mån men kan uppkomma blir beroende bl.a. av uppgiftens art.

I förevarande fall rör det sig om en adressuppgift. Uppgifter om adress är normalt inte hemliga. I vissa speciella fall kan så emellertid vara fallet, se t.ex. uttalanden i prop. 1981/82:186 om ändring i sekretesslagen (1980:100), m.m. s. 52-56.

Regeringsrätten har i ett rättsfall, RÅ 1984 2:24, prövat frågan om men enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen uppkommer av att inom socialtjänsten en persons adress röjs. Det bör anmärkas att denna paragraf innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. sekretess föreligger för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider men. Ett omvänt skaderekvisit innebär m.a.o. en presumtion för sekretess för uppgiften.

Det här nämnda rättsfallet gällde utlämnande av adressuppgift avseende en utom äktenskap född flicka, A. En begäran härom hade gjorts av flickans fader, C. Flickans moder, K.L., hade när flickan var ca ett år vägrat fadern att fortsättningsvis träffa denna. Regeringsrätten yttrade bl.a.

Av handlingarna i målet framgår att K.L. i samband med tidigare rättegångar om vårdnaden och om C:s rätt till umgänge med A. uttalat rädsla för att han skulle misshandla K.L. och farhågor för att han skulle bortföra A. Emellertid finns i handlingarna inget som helst belägg för att rädslan för våld - om den till äventyrs tidigare varit grundad - alltjämt skulle anses befogad. - Inte heller i övrigt har det i målet framkommit någon saklig grund för K.L. att motsätta sig att hennes och A:s gemensamma adress blir känd för C. så att förutsättningarna för dennes utövning av sin domfästa rätt till umgänge med sin dotter kan prövas. Att de långvariga och djupgående motsättningarna mellan parterna leder till att K.L. kan uppfatta och sannolikt också uppfattar varje kontakt med C. som obehaglig kan inte anses vara liktydigt med att hon lider men i den bemärkelse vari ordet används i 7 kap. 4 § sekretesslagen. Regeringsrätten finner med hänsyn till det sagda att det måste anses stå klart att adressuppgiften kan röjas utan att K.L. lider men.

I några andra fall har dock Regeringsrätten vägrat utlämnande av adressuppgift, se RÅ 1986 not. 721, RÅ 1989 not. 244 och RÅ 1993 not. 338. I samtliga dessa fall förelåg speciella omständigheter.

Förevarande mål företer beträffande de faktiska förhållandena likheter med det ovan återgivna rättsfallet RÅ 1984 2:24. Det saknas anledning att anta att den som uppgiften rör eller någon henne närstående lider men om den begärda adressuppgiften röjs.

Med hänsyn till det anförda skall A.N:s talan bifallas.