RÅ 1995 not 125

Not 125. Överklagande av Ernst H. av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde Ernst H. bl.a. följande. Ernst H. har fram till början av 1970-talet bedrivit byggnadsrörelse. Han äger samtliga aktier i bostadsaktiebolagen Ö. och G. Dessa bolag bedriver fastighetsförvaltning. Därutöver äger Ernst H. personligen ett flertal hyresfastigheter samt andelar i ett fastighetsförvaltande kommanditbolag och fyra fastighetsförvaltande bostadsföreningar samt fyra vilande bostadsföreningar. - Ernst H. har överlåtit sina aktier i G. till Ö. Överlåtelsesumman motsvarar aktiernas nominella värde, vilket avsevärt understiger det sålda bolagets marknadsvärde. - Aktierna i G. kommer efter överlåtelsen att få karaktär av anläggningstillgång. - Ernst H. frågade om han skulle bli uttagsbeskattad för försäljningen till underpris av aktierna. -Skatterättsnämnden (1994-10-07, Nordling, Wingren, Colver, Virin): Avyttringen av aktierna i G. föranleder uttagsbeskattning av Ernst H. enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. - Motivering. Ernst H. har tidigare bedrivit aktiv byggnadsrörelse. Han innehar samtliga aktier i de fastighetsförvaltande bostadsaktiebolagen Ö. och G. Han äger enligt en ingiven förteckning därutöver direkt sjutton fastigheter samt andelar i ett kommanditbolag och fyra fastighetsföreningar, varav en är vilande och en ägare av Ernst H:s privatbostad. Samtliga tillgångar utgör omsättningstillgångar i byggnadsrörelse för Ernst H. Ansökningen avser, som den slutligt bestämts, frågan om uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL skall ske vid en införsäljning av aktierna i G. till Ö. Enligt denna bestämmelse gäller under vissa förutsättningar att uttagsbeskattning sker om en tillgång har tagits ut ur en förvärvskälla och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. - Ernst H. har som skäl för införsäljningen bl.a. anfört att tillskapandet av ett koncernförhållande ger möjlighet till mer långsiktig planering och ett effektivt gemensamt kapitalutnyttjande och att aktieöverlåtelse således syftar till att med bibehållen ägarstruktur förbättra förutsättningarna för den fortsatta verksamheten. Han har vidare framhållit att införsäljningen är ett led i ett generationsskifte, som av olika skäl måste ske successivt, inte minst därför att den nuvarande koncernen är olämplig ur såväl organisatorisk som skattemässig synvinkel, och som långsiktigt syftar till att samla hela familjens innehav av indirekt och direkt ägda fastigheter i ett enda bolag, ägt av den yngre generationen H. - Nämnden gör följande bedömning. - Före 1990 års skattereform (SFS 1990:650) saknades uttryckliga regler om undantag från uttagsbeskattning men en viss praxis hade utbildats. Vid införandet av reglerna om uttagsbeskattning anförde föredragande statsrådet att uttagsbeskattning kunde underlåtas i enlighet med rådande praxis (prop. 1989/90:110 s. 557). Enligt denna krävdes i princip att överlåtelsen kunde uppfattas som ett led i en av organisatoriska skäl betingad ändring av en företagsstruktur (jfr föredragande statsrådets uttalande i prop. 1990/91:168 s. 14 i samband med införandet av ett i detta sammanhang betydelselöst tillägg till den ovannämnda anvisningspunkten). Vidare fick överlåtelsen inte innebära att tillgångar fördes ut ur bolagssektorn eller att omsättningstillgångar skiftade karaktär till anläggningstillgångar. Slutligen fick omstruktureringen inte direkt eller indirekt medföra någon otillbörlig skatteförmån och normalt krävdes en hög grad av ägaridentitet mellan bolagen. - Den omständigheten att en omstrukturering av en verksamhet sker med tanke på ett kommande generationsskifte utgör i sig inte hinder mot att underlåta uttagsbeskattning (jfr RÅ 1992 ref. 56). Av det nämnda rättsfallet, som avsåg en uppdelning av en koncern med i huvudsak två skilda verksamhetsinriktningar, vardera under ledning av ettvart av aktieägarnas två barn, får emellertid anses framgå att det skall finnas grund att anta att omstruktureringen är till fördel redan för den verksamhet som bedrivs under nuvarande ägarförhållanden och framför allt kan underlätta en framtida drift av verksamheterna. - Ernst H:s verksamhet avser en direkt och indirekt bedriven - och såvitt handlingarna ger anledning att antaga - homogen fastighetsförvaltning. Enligt förutsättningarna för förhandsbeskedet berörs endast den indirekt bedrivna verksamheten av omstruktureringen. Den verksamhet, som skall överlåtas, omfattar värdemässigt mindre än hälften av värdet på Ernst H:s direkt ägda fastighetsinnehav. Vad som kommer att ske med den direkt bedrivna fastighetsförvaltningen går inte att bedöma nu även om avsikten uppges vara att även denna del av verksamheten på sikt skall överföras till den koncern i vilken Ö. är moderbolag. - Med hänsyn till att det således är fråga om överlåtelse endast av en del av verksamheten och till omständigheterna i övrigt finner nämnden att de skäl som anförts inte föranleder till antagande att överföringen kan uppfattas som ett sådant led i en ändring av en företagsstruktur som medför att uttagsbeskattning kan underlåtas (jfr RÅ 1993 not. 484). - Ledamöterna Sandström, Nord och Tollerz var skiljaktiga vad gäller motiveringen och anförde följande. Avyttringen leder till att aktierna i G. byter skattemässig karaktär från omsättningstillgångar till anläggningstillgångar. I det skattesystem som tillämpades t.o.m. 1991 års taxering skedde uttagsbeskattning vid sådana karaktärsbyten. Skillnaden mellan den skattemässiga behandlingen av omsättnings- och anläggningstillgångar är nu betydligt mindre än tidigare och därmed finns inte heller samma skäl att uttagsbeskatta med hänvisning till karaktärsbytet. De uttalanden som Regeringsrätten gjort i plenimålet RÅ 1992 ref. 56 kan emellertid svårligen tolkas på annat sätt än att äldre praxis i det här avseendet är avsedd att bestå (jfr också RÅ 1993 not. 484). Slutsatsen blir att karaktärsbytet leder till att Ernst H. skall uttagsbeskattas och att någon särskild prövning av de organisatoriska skälen inte erfordras. - Hos Regeringsrätten yrkade Ernst H. att Skatterättsnämndens beslut skulle ändras på så sätt att Regeringsrätten förklarade att överlåtelsen av aktierna inte skulle föranleda uttagsbeskattning. - Riksskatteverket bestred bifall till ändringsyrkandet. - Regeringsrätten (1995-04-05, Björne, Tottie, Bouvin, Sjöberg, Lindstam): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Överlåtelsen av aktierna i G. från Ernst H. personligen till Ö. innebär att aktierna skiftar karaktär från omsättningstillgångar till anläggningstillgångar. Genom 1990 års skattereform har den skillnad som tidigare rått i skattemässig behandling mellan omsättningstillgångar och anläggningstillgångar minskat betydligt. Det kvarstår emellertid vissa skillnader. Mot bakgrund härav finner Regeringsrätten att överlåtelsen skall föranleda uttagsbeskattning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Regeringsrätten förordnar att sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen skall bestå utom i fråga om vad som står under Regeringsrättens avgörande. (fd II 1995-03-07, Karlsson)

*REGI

*INST