om vissa förmögenhetsskattefrågor m.m.

Prop.

1990/91:168

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Asbrink

I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar för att anpassa reglernaför förmögenhetsbeskattningen till den reformerade inkomstbeskattningen.Anpassningen - som utgår från att nuvarande ordning för förmögenhetsbe-skattning bibehålls temporärt - syftar inte till några sakliga ändringar av be-skattningen. De s.k. lättnadsreglerna för värdering av företagsförmögenhetlämnas således i princip oförändrade. Begränsningsregeln justeras så attspärrbeloppet för högsta förmögenhets- och inkomstskatteuttag bestäms till75 % av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapi-tal.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år och tillämpas på förmö-genhet vid utgången av år 1991.

1¶Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 168

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statligförmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1,3-6, 8 och 10 §§, 11 § 1 mom., 12 § 1 mom.samt punkterna 1-3 och 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577)om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:168

1 §2

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna lag givnabestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statligförmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhets-skatt skall bestämmelserna i 3, 4 och65 §§ kommunalskattelagen

(1928:370) samt 3 tredje stycket la-gen (1947:576) om statlig inkomst-skatt äga motsvarande tillämpning.Beskattningsår är dock alltid det ka-lenderår som närmast föregått taxe-ringsåret. 1 den mån bestämmel-serna i kommunalskattelagen eller idenna lag meddelade, med stadgan-den i kommunalskattelagen likar-tade bestämmelser äga tillämpningvid taxeringen till förmögenhets-skatt, skall likaledes anvisningarnatill kommunalskattelagen i motsva-rande delar lända till efterrättelse.

Vid taxeringen till förmögenhets-skatt skall bestämmelserna i 3,4 och65 kommunalskattelagen

(1928:370) samt 2 $ 12 mom. lagen(1947:576) om statlig inkomstskattäga motsvarande tillämpning. Be-skattningsår är dock alltid det kalen-derår som närmast föregått taxe-ringsåret. I den mån bestämmel-serna i kommunalskattelagen eller idenna lag meddelade, med stadgan-den i kommunalskattelagen likar-tade bestämmelser äga tillämpningvid taxeringen till förmögenhets-skatt, skall likaledes anvisningarnatill kommunalskattelagen i motsva-rande delar lända till efterrättelse.

Begreppen rörelse och jordbruksfas-tighet har den betydelse som anges ikommunalskattelagen i dess lydelseintill den 1 juli 1990.

3 §

1 mom.' Vid förmögenhetsberäkning skola, i den mån ej annat framgår av2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs för-värvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt ma-skiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsproduk-ter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt tillskogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant till-gängligt eller utlånats eller nedlagts iobligationer eller insatts i bank eller

d) kapital, som finnes kontant till-gängligt eller utlånats eller nedlagts iobligationer eller insatts i bank eller

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1984:1080.

3 Senaste lydelse 1986:1227.

Föreslagen lydelse

annorstädes eller bestått av andrafordringar eller av aktier eller ande-lar i ekonomiska föreningar, bolag,värdepappersfonder eller rederiereller av optionsrätter till nyteckningeller köp av aktier, om sådan op-tionsrätt är föremål för omsättningpå kapitalmarknaden, eller av andeli oskiftat dödsbo som vid taxering tillstatlig inkomstskatt skall behandlassåsom handelsbolag, i den månsamma kapital icke är att hänföra tilli c) här ovan nämnd egendom;

Prop.

1990/91:168

Nuvarande lydelse

annorstädes eller bestått av andrafordringar eller av aktier eller ande-lar i ekonomiska föreningar, bolag,aktiefonder eller rederier eller av op-tionsrätter till nyteckning eller köpav aktier, om sådan optionsrätt ärföremål för omsättning på kapital-marknaden, eller av andel i oskiftatdödsbo som vid taxering till statliginkomstskatt skall behandlas såsomhandelsbolag, i den mån samma ka-pital icke är att hänföra till i c) härovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personligabruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inven-tarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, mo-torbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställasmed ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gångför alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer attutlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och be-stämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som ickekommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

h) livförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse, iden omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna.

2 mom.4 Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptages icke:

a) värdet av annan försäkring än livförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som utgårpå grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes än iföljd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande,samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning är stadgat,annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i ar-bete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest den-samma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdetav vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000 kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkast-ningen;

e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för denskattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så framt ejägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänhetentillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagdavärdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, somicke äro tillgångar i rörelse, även-som rätt till firmanamn, varumärke,mönsterskydd, tidnings titel och dy-likt;

4 Senaste lydelse 1986:1227.

h) patent- och förlagsrätter, somicke äro tillgångar i näringsverksam-het hänförlig till rörelse, ävensomrätt till firmanamn, varumärke,mönsterskydd, tidnings titel och dy-likt;

1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 168

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för denskattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassaeller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa;

j) fastighet, som året före taxeringsåret undantagits från skatteplikt enligt3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utom såvitt fråga är om tillbe-hör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop.

1990/91:168

4 §5

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådantvärde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en fastighetstaxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av skogsav-verkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde eller jäm-förlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde, som åsätts förtaxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 §jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket omvärdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättighetenmed hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha be-tingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd förstadigvarande bruk i jordbruk medbinäringar, i skogsbruk eller i rö-relse, skall värdesättas i enlighetmed vedertaget affärsbruk inom detslag av verksamhet, som egendomenär nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta,skall, om den inte är tillgång i rö-relse, tas upp till sitt kapitalbeloppmed tillägg för förfallen ränta.

Lös egendom, som är avsedd förstadigvarande bruk i näringsverk-samhet hänförlig till jordbruk medbinäringar, skogsbruk eller rörelse,skall värdesättas i enlighet med ve-dertaget affärsbruk inom det slag avverksamhet, som egendomen ärnedlagd i.

Fordran, som löper med ränta,skall, om den inte är tillgång i nä-ringsverksamhet hänförlig till rö-relse. tas upp till sitt kapitalbeloppmed tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas förtiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligtvid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmedden kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper uppskattas med tillämpning av bestämmelserna i punkt 5 avanvisningarna till 3 och 4 §§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inteutgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har upp-gått till under beskattningsåret. Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller för-mån, som utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rät-tigheten har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lagfogade tabellerna II och 111.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå ärav obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om denskulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger detvärde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Ar rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att rät-

5 Senaste lydelse 1986:1197.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapital-värde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad tillden sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation en-dast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde mot-svarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på andelenom föreningen hade trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde sommotsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagetsbehållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde somgäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgångoch med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulderenligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juliunder beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingatvid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar i jordbrukmed binäringar, skogsbruk och rö-relse gäller vidare särskilda bestäm-melser i punkt 2 av anvisningarna till3 och 4 §§.

Prop.

1990/91:168

Beträffande tillgångar i närings-verksamhet hänförlig till jordbrukmed binäringar, skogsbruk och rö-relse gäller vidare särskilda bestäm-melser i punkt 2 av anvisningarna till3 och 4 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §6

Skuld, som löper med ränta ochicke är att hänföra till rörelse, skallupptagas till sitt kapitalbelopp utantillägg av under året upplupen menej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen ochdärå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapital-värdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva un-dantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift,skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran el-ler av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämp-

ning.

Borgensförbindelse, för vilkenbetalningsskyldighet ännu ej inträtt,så ock annan villkorlig skuld får ejavdragas vid beräkningen, liksom ejheller vid beskattningsårets utgångoreglerade hushållsskulder och där-med jämförliga skulder. Avdragmedgives dock dels för värdet av så-dan garantiavsättning för vilken av-drag medgives vid inkomsttaxe-ringen, dels för skuld avseende så-dant villkorligt stöd på vilket vid ef-tergift av återbetalningsskyldighe-

Skuld, som löper med ränta ochicke hör till näringsverksamhet hän-förlig till rörelse, skall upptagas tillsitt kapitalbelopp utan tillägg av un-der året upplupen men ej förfallenränta.

Borgensförbindelse, för vilkenbetalningsskyldighet ännu ej inträtt,så ock annan villkorlig skuld får ejavdragas vid beräkningen, liksom ejheller vid beskattningsårets utgångoreglerade hushållsskulder och där-med jämförliga skulder. Avdragmedgives dock dels för värdet av så-dan garantiavsättning för vilken av-drag medgives vid inkomsttaxe-ringen, dels för skuld avseende så-dant villkorligt stöd på vilket vid ef-tergift av återbetalningsskyldighe-

6 Senaste lydelse 1983:312.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ten skall tillämpas bestämmelserna ipunkt 9 åttonde stycket av anvis-ningarna till 22 § kommunalskatte-lagen (1928:370).

Prop.

1990/91:168

ten skall tillämpas bestämmelserna ipunkt 2 åttonde stycket av anvis-ningarna till 79 § kommunalskatte-lagen (1928:370).

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet,

som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsbe-räkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedannämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts denskattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för någotföregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund avtaxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock till-kommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel under först-nämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studieme-del enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

6 §

1 mom.7 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ejannat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överens-

kommelse eller beslut, varom i 20 och

a) fysiska personer, vilka var bo-satta här i riket vid beskattningsåretsutgång, och dödsbon efter personer,som vid dödsfallet var bosatta här i

riket, med undantag av dödsbonsom vid taxering till statlig inkomst-skatt skall behandlas såsom handels-

bolag, samt sådana familjestiftelsersom avses i 10 a § andra stycket la-gen (1947:576) om statlig inkomst-skatt:

för all den förmögenhet, de vidbeskattningsårets utgång ägt vare sighär i riket eller å utländsk ort;

21 sägs:

a) fysiska personer, vilka var bo-satta här i riket vid beskattningsåretsutgång, och dödsbon efter personer,som vid dödsfallet var bosatta här i

riket. med undantag av dödsbonsom vid taxering till statlig inkomst-skatt skall behandlas såsom handels-

bolag, samt sådana familjestiftelsersom avsågs i 10 a § andra stycket la-gen (1947:576) om statlig inkomst-skatt i dess lydelse intill den 1 juli1990:

för all den förmögenhet, de vidbeskattningsårets utgång ägt vare sighär i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlem-skapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridiskperson som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmän-ningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarnaeller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ål-der är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällighe-ter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast omoch i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annatföljer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här iriket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka inte varbosatta här i riket vid beskattnings-årets utgång, och dödsbon efter per-soner, som vid dödsfallet inte var bo-

c) fysiska personer, vilka inte varbosatta här i riket vid beskattnings-årets utgång, och dödsbon efter per-soner. som vid dödsfallet inte var bo-

7 Senaste lydelse 1989:1026.

Nuvarande lydelse

satta här i riket, samt utländska bo-lag:

för den förmögenhet, de vid be-skattningsårets utgång haft här i ri-ket nedlagd, till den del den icke ut-gjorts av svenska aktier eller andelari svensk aktiefond, dock att skatt-skyldighet föreligger för sådana ak-tier och andelar, som varit nedlagdai rörelse som bedrivits från fast drift-ställe här i riket.

Föreslagen lydelse

satta här i riket, samt utländska bo-lag:

för den förmögenhet, de vid be-skattningsårets utgång haft här i ri-ket nedlagd, till den del den icke ut-gjorts av svenska aktier eller andelari svensk värdepappersfond, dock attskattskyldighet föreligger för sådanaaktier och andelar, som varit ned-lagda i näringsverksamhet hänförligtill rörelse som bedrivits från fastdriftställe här i riket.

Prop.

1990/91:168

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten atterlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade före-skrifter.

Hypoteksföreningar och föreningsbanker är frikallade fran skattskyldig-het för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter är frikallade från skattskyldighet för för-mögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Skattskyldiga som avses i 7 § 4-6mom. lagen om statlig inkomstskattär frikallade från skattskyldighet förförmögenhet. För förmögenhet ned-lagd i rörelse föreligger skattefrihetdock endast om den skattskyldige ärfrikallad från skattskyldighet för in-komst av rörelsen.

Skattskyldiga som avses i 7 § 3-6mom. lagen om statlig inkomstskattär frikallade från skattskyldighet förförmögenhet. För förmögenhet ned-lagd i näringsverksamhet hänförligtill rörelse föreligger skattefrihetdock endast om den skattskyldige ärfrikallad från skattskyldighet för in-komst av rörelsen.

2 mom* Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt desammafinnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), försåvitt desammafinnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädesbedrives; samt

c) svenska aktier och andelar isvenska ekonomiska föreningar, bo-lag, aktiefonder och rederier, i denmån dessa tillgångar icke ingå underb) i detta mom.

När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom.stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, somhäftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser.

(Se vidare anvisningarna.)

c) svenska aktier och andelar isvenska ekonomiska föreningar, bo-lag, värdepappersfonder och rede-rier, i den mån dessa tillgångar ickeingå under b) i detta mom.

Skattskyldig med hemmavarandebarn under 18 år taxeras även förbarnets förmögenhet, om barnets tillstatlig inkomstskatt beräknade be-

Skattskyldig med hemmavarandebarn under 18 år taxeras även förbarnets förmögenhet, om barnet en-ligt 2 kap. 4§ lagen (1990:325) om

8 Senaste lydelse 1974:998.

9 Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse

skattningsbara inkomst inte uppgårtill minst 100 kronor. Barnets förmö-genhet räknas då in i den skattskyl-diges skattepliktiga förmögenhet.

Föreslagen lydelsesjälvdeklaration och kontrolluppgif-ter inte skall lämna självdeklarationför beskattningsåret. Barnets förmö-genhet räknas då in i den skattskyl-diges skattepliktiga förmögenhet.

Prop.

1990/91:168

10 §10

Fysisk person, dödsbo, utländsktbolag eller i 10 a § andra stycket la-gen (1947:576) om statlig inkomst-skatt angiven familjestiftelse skallinte betala statlig förmögenhets-skatt, om den beskattningsbara för-mögenheten inte överstiger 800 000kronor.

Fysisk person, dödsbo, utländsktbolag eller sådan familjestiftelse somavsägs i 10 a § andra stycket lagen(1947:576) om statlig inkomstskatt idess lydelse intill den 1 juli 1990 skallinte betala statlig förmögenhets-skatt, om den beskattningsbara för-mögenheten inte överstiger 800 000kronor.

Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridiskperson som avses i 6 § 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara förmö-genheten inte överstiger 25 000 kronor.

1 mom.11 Statlig förmögenhets-skatt skall för fysisk person, dödsbo,utländskt bolag samt i 10 a § andrastycket lagen (1947:576) om statliginkomstskatt angiven familjestiftelseutgöra:

11 §

1 mom. Statlig förmögenhets-, skatt skall för fysisk person, dödsbo,i utländskt bolag samt sådan familje-; stiftelse som avsågs i 10 a § andra■ stycket lagen (1947:576) om statliginkomstskatt i dess lydelse intill den1 juli 1990 utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 1 600 000 kro-nor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenhe-ten, som överstiger 800 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 1 600 000 men inte3 600 000 kr.: 12 000 kr. för 1 600 000 kr. och 2,5 % av återstoden;

3 600 000 kr.: 62 000 kr. för 3 600 000 kr. och 3 % av återstoden.

12§

1 mom.12 För makar som levt tillsammans under beskattningsåret beräk-nas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist somuppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får avräknasfrån den andres förmögenhet.

Har skattskyldig hemmavarandebarn under 18 år, vars till statlig in-komstskatt beräknade beskattnings-bara inkomst uppgår till minst 100kronor, beräknas den skattepliktigaförmögenheten för den skattskyl-dige och barnet var för sig.

Har skattskyldig hemmavarandebarn under 18 år som enligt 2 kap. 4 §lagen (1990:325) om självdeklarationoch kontrolluppgifter skall lämnasjälvdeklaration för beskattningsåretberäknas den skattepliktiga förmö-genheten för den skattskyldige ochbarnet var för sig.

10 Senaste lydelse 1989:1026.

11 Senaste lydelse 1989:1026.

12 Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse

Den beskattningsbara förmögen-heten beräknas i fall som avses iförsta stycket gemensamt för ma-karna och i fall som avses i andrastycket gemensamt för föräldrar ochbarn. Frågan om skatteplikt enligt10 § bedöms med hänsyn till den ge-mensamma beskattningsbara för-mögenheten. Skatten beräknas medhänsyn till denna förmögenhet ochfördelas på var och en efter hansskattepliktiga förmögenhet. Därvidskall 11 § 3 mom. iakttas.

Föreslagen lydelse Prop.

Den beskattningsbara förmögen- 1990/91:168heten beräknas i fall som avses iförsta stycket gemensamt för ma-karna och i fall som avses i andrastycket gemensamt för föräldrar ochbarn. Frågan om skatteplikt enligt10 § bedöms med hänsyn till den ge-mensamma beskattningsbara för-mögenheten. Skatten beräknas medhänsyn till denna förmögenhet ochfördelas på var och en efter hansskattepliktiga förmögenhet.

Anvisningar

till 3 och 4 §§

1.13 Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenhets-beräkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåreticke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra värdehand-lingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej influtit underåret.

Äger fastighet del i samfällighetav annat slag än som avses i 6§lmom. första stycket b), upptagesegendom som ingår i samfälligheteneller äges av juridisk person, somenligt författning eller på därmedjämförligt sätt bildats för att förvaltasamfälligheten. Värde av gemen-samhetsanläggning, vari de del-ägande fastigheterna uteslutande el-ler så gott som uteslutande utgörasav sådana en-eller tvåfamiljsfastighe-ter för vilka intäkt beräknas enligt24 § 2 mom. första stycket kommu-nalskattelagen (1928:370), ingår i dedelägande fastigheternas taxerings-värden. I de fall när särskilt taxe-ringsvärde åsatts samfälligheten lik-som i det fall där fast eller lös egen-dom eljest ingår i samfälligheten el-ler äges av juridisk person som nyssangivits, skall taxeringsvärdet ochvärdet av sådan fast eller lös egen-dom fördelas på de delägande fastig-heterna efter deras andelstal i sam-fälligheten.

2.14¶Vid beräkning av förmögen-het, som ingår i förvärvskälla inominkomstslagen jordbruksfastighet

Äger fastighet del i samfällighetav annat slag än som avses i 6§lmom. första stycket b), upptagesegendom som ingår i samfälligheteneller äges av juridisk person, somenligt författning eller på därmedjämförligt sätt bildats för att förvaltasamfälligheten. Värde av gemen-samhetsanläggning, vari de del-ägande fastigheterna uteslutande el-ler så gott som uteslutande är privat-bostadsfastigheter, ingår i de del-ägande fastigheternas taxeringsvär-den. I de fall när särskilt taxerings-värde åsatts samfälligheten liksom idet fall där fast eller lös egendom el-jest ingår i samfälligheten eller ägesav juridisk person som nyss angivits,skall taxeringsvärdet och värdet avsådan fast eller lös egendom fördelaspå de delägande fastigheterna efterderas andelstal i samfälligheten.

2. Vid beräkning av förmögenheti förvärvskälla eller del av förvärvs-källa i inkomstslaget näringsverk-

13 Senaste lydelse 1975:262.

14 Senaste lydelse 1987:338.

Nuvarande lydelse

och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller inte räkenskaps-året med beskattningsåret, får somvärde av förmögenhet tas upp värdetvid utgången av det räkenskapsårsom före den 1 mars taxeringsåretgått till ända närmast intill utgångenav beskattningsåret. Detta värdeskall emellertid rättas med beloppsom den skattskyldige satt in i för-värvskällan eller tagit ut ur den-samma för egen räkning eller för an-nan av honom innehavd förvärvs-källa. Utgår räkenskapsåret före be-skattningsåret, skall nämnda värdeökas med insättningar och minskasmed uttag som skett intill beskatt-ningsårets utgång. Utgår räken-skapsåret efter beskattningsåret, skallvärdet minskas med insättningar ochökas med uttag som skett efter ut-gången av beskattningsåret.

Den värdesättning av tillgångarnai förvärvskällan som sker vid in-komsttaxeringen är inte bindandevid förmögenhetsberäkningen. In-ventarier som är avsedda för stadig-varande bruk i förvärvskällan tasupp till anskaffningsvärdet efter av-drag för skälig avskrivning eller ut-rangering. Lager värderas som hel-het utan hänsyn till påräknelig vinstvid försäljning i detalj, varvid dockfastighet tas upp lägst till taxerings-värdet. Lager av djur på jordbruks-fastighet eller i renskötselrörelse tasupp till de värden, som riksskattever-ket enligt punkt 2 femte stycket av an-visningarna till 41 § kommunalskat-telagen (1928:370) senast har fast-ställt fö re utgången av det år som när-mast föregår taxeringsåret, eller - omdetta ger en lägre värdering - till dju-rens sammanlagda allmänna salu-värde. Har riksskatteverket inte fast-ställt något värde tas djuret upp tilldet lägsta av anskaffningsvärdet ochallmänna saluvärdet. Vid värderingav lager skall hänsyn tas till inkuransoch pris fallsrisk.

Skulder och andra avgående pos-

Föreslagen lydelse

samhet som är hänförlig till jord-bruksfastighet och rörelse, gällerföljande.

Sammanfaller inte räkenskaps-året med beskattningsåret, får somvärde av förmögenhet tas upp värdetvid utgången av det räkenskapsårsom gått till ända närmast före in-gången av taxeringsåret. Dettavärde skall emellertid rättas med be-lopp som den skattskyldige satt in iförvärvskällan eller tagit ut ur den-samma för egen räkning eller för an-nan av honom innehavd förvärvs-källa. Utgår räkenskapsåret före be-skattningsåret, skall nämnda värdeökas med insättningar och minskasmed uttag som skett intill beskatt-ningsårets utgång.

Prop.

1990/91:168

Den värdesättning av tillgångarnai förvärvskällan som sker vid in-komsttaxeringen är inte bindandevid förmögenhetsberäkningen. In-ventarier som är avsedda för stadig-varande bruk i förvärvskällan tasupp till anskaffningsvärdet efter av-drag för skälig avskrivning eller ut-rangering. Lagertillgångar tas upptill de värden som gäller vid inkomst-taxeringen minskade med skäligt av-drag för prisfallsrisk, varvid dockfastighet tas upp lägst till taxerings-värdet.

Skulder och andra avgående pos-

10 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ter i förvärvskällan avräknas enligtbestämmelserna i 5§. Hänsyn tasinte till latent skatteskuld, såvidainte annat följer av punkt 3 förstastycket av dessa anvisningar.

Prop.

1990/91:168

ter i förvärvskällan avräknas enligtbestämmelserna i 5§. Hänsyn tasinte till annan latent skatteskuld änutskiftningss kattes kuld, såvida inteannat följer av punkt 3 första stycketav dessa anvisningar.

Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av skulderoch andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av förvärvskällan ned-sättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskällan in-nehas med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till tjugo procent avsistnämnda värde.

Bostadsbyggnader på en jord-bruksfastighet och tomtmark förbyggnaderna skall inte behandlassom tillgångar i förvärvskälla inominkomstslaget jordbruksfastighet iannat fall än då byggnaderna an-vänds som bostad för ägarens ellerarrendatorns arbetskraft. Om en bo-stadsbyggnad med tomtmark pågrund av vad nu har sagts inte skallbehandlas som tillgång i förvärvskäl-lan, skall inte heller de till byggna-den och tomtmarken hänförligalåneskulderna anses ingå i förvärvs-källan. På byggnaden och tomtmar-ken skall anses belöpa så stor del avlåneskulderna i förvärvskällan sombyggnadens och tomtmarkens taxe-ringsvärde utgör av det samman-lagda värdet av tillgångarna i för-värvskällan inklusive byggnaden ochtomtmarken. Med bostadsbyggnadavses byggnad som till övervägandedel är inrättad för bostadsändamål.Bestämmelserna i detta stycke till-lämpas inte på förvärvskälla som in-nehas med fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5§första stycket fastighetstaxeringsla-gen (1979:1152) ingår i en indu-strienhet avseende täktmark och - iförekommande fall - industribygg-nad på sådan mark eller i en exploa-teringsenhet, skall, om egendomeninte enligt kommunalskattelagen ut-gör tillgång i rörelse, vid tillämp-ningen av denna anvisningspunktanses som en särskild förvärvskällainom inkomstslaget rörelse.

Mark och byggnader, som är be-lägna på en ort och av fastighetsäga-ren regelbundet upplåts för fritids-

Småhus som är inrättat till bostadåt en eller tvä familjer med tillhö-rande tomtmark pä lantbruksenhetskall inte behandlas som näringsfas-tighet i annat fall än då huset användssom bostad för arbetskraft till ägareeller arrendator av lantbruksenheten.Om ett hus med tomtmark på grundav vad nu har sagts inte skall be-handlas som näringsfastighet skallinte heller de till huset och tomtmar-ken hänförliga låneskulderna ansesingå i näringsverksamhet. Bestäm-melserna i detta stycke tillämpasinte på förvärvskälla som innehasmed fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5§första stycket fastighetstaxeringsla-gen (1979:1152) ingår i en indu-strienhet avseende täktmark och - iförekommande fall - industribygg-nad på sådan mark eller i en exploa-teringsenhet, skall, om egendomeninte utgör tillgång i rörelse, vid till-lämpningen av denna anvisnings-punkt anses som en särskild för-värvskälla inom näringsverksamhethänförlig till rörelse.

Mark och byggnader, som är be-lägna på en ort och av fastighetsäga-ren regelbundet upplåts för fritids-

1*’ Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 168

Föreslagen lydelse

ändamål till annan än närstående(fritidsuthyrning), skall, om de inteutgör tillgångar i rörelse, vid till-lämpningen av denna anvisnings-punkt tillsammans anses utgöra ensärskild förvärvskälla inom närings-verksamhet hänförlig till rörelse.Detta gäller dock endast under för-utsättning att

a) egendomen ingår i en eller flerasmåhusenheter enligt 4 kap. 5§första stycket fastighetstaxeringsla-gen och

Prop.

1990/91:168

Nuvarande lydelse

ändamål till annan än närstående(fritidsuthyrning), skall, om de inteenligt kommunalskattelagen utgörtillgångar i rörelse, vid tillämp-ningen av denna anvisningspunkttillsammans anses utgöra en särskildförvärvskälla inom inkomstslaget rö-relse. Detta gäller dock endast un-der förutsättning att

a) egendomen ingår i en eller flerasmåhusenheter enligt 4 kap. 5 §första stycket fastighetstaxeringsla-gen och har beskattningsnaturen an-nan fastighet och

b) fastighetsägarens fritidsuthyrning på orten av sådan egendom, som av-ses under a och inte utgör tillgång i rörelse, omfattar minst tre småhus ellertomter avsedda för småhus som ägs av annan än fastighetsägaren.

Uttrycket småhus har den inne-börd som anges i 2 kap. 2 § fastig-hetstaxeringslagen. Som närståenderäknas

för fysisk person: de personer somanges i 35 § la mom. kommunal-skattelagen,

för dödsbo: dödsbodelägarna och

dem närstående personer,

för fåmansföretag som avses i sist-nämnda lagrum: företagsledarenoch delägarna i företaget samt demnärstående personer.

Uttrycket småhus har den inne-börd som anges i 2 kap. 2§ fastig-hetstaxeringslagen. Som närståenderäknas

för fysisk person: de personer somanges i punkt 14 trettonde stycket avanvisningarna till 32 § kommunal-skattelagen (1928:370),

för dödsbo: dödsbodelägarna ochdem närstående personer,

för fåmansföretag som avses i sist-nämnda lagrum: företagsledarenoch delägarna i företaget samt demnärstående personer.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när förvärvskäl-lan innehas indirekt genom förmedling av juridisk person.

3.15 Medel, för vilka uppskov medinkomstbeskattning åtnjutes enligtbestämmelserna om skogskonto,upphovsmannakonto, uppfinnar-konto eller investeringskonto förskog, tas upp till halva värdet. Harmedel satts av till fond för särskiltändamål enligt föreskrift i lag ellerannan författning och har avdrag vidinkomstberäkningen medgetts föravsättningen, får halva det avsattabeloppet tas upp som skuld.

3. Medel, för vilka uppskov medinkomstbeskattning åtnjutes enligtbestämmelserna om skogskonto,upphovsmannakonto, uppfinnar-konto eller investeringskonto förskog, tas upp till halva värdet. Harmedel satts av till fond för särskiltändamål enligt föreskrift i lag ellerannan författning och har avdrag vidinkomstberäkningen medgetts föravsättningen, får halva det avsattabeloppet tas upp som skuld. Somskuld räknas även hälften av det upp-skovsbelopp enligt lagen (1990:655)om återföring av obeskattade reser-ver som ännu inte återförts till be-skattning.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst,antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda

15 Senaste lydelse 1982:7.

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen ärsäkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen ickemedräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utanränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen avdess förhandenvarande värde (4§).

Prop.

1990/91:168

5.16 Aktier som noteras på in-ländsk eller utländsk börs, andelar iaktiefonder samt andra värdepapperän aktier som omsätts marknads-mässigt och är av det slag som angesi 35 § 3 mom. första stycket kommu-nalskattelagen (1928:370) tas upp till75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässigomsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent avdet noterade värdet.

5. Aktier som noteras på inländskeller utländsk börs, andelar i värde-pappersfonder samt andra värde-papper än aktier som omsätts mark-nadsmässigt och är av det slag somanges i 27§ 1 mom. lagen (1947:576)om statlig inkomstskatt tas upp till 75procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoteradeeller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier ibolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak-tierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upptill samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note-rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljningunder normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läg-

gas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be-stämmelserna i första-tredje styck-ena samt andelar i ekonomiska för-eningar och handelsbolag tas upp tilldet pris som kan påräknas vid en för-säljning under normala förhållan-den, varvid dock följande skall iakt-tas. I den mån uppskattningen grun-das på värdet av tillgångar som ingåri förvärvskälla inom inkomstslagenjordbruksfastighet och rörelse, be-räknas tillgångarnas värde med till-lämpning av reglerna i punkt 2 ovan.I den mån uppskattningen grundaspå värdet av tillgångar som avses iförsta-tredje styckena skall värdetav dessa tillgångar anses motsvaravad som skulle tas upp vid en till-lämpning av bestämmelserna iförsta-fjärde styckena.

Aktier som inte omfattas av be-stämmelserna i första-tredje styck-ena samt andelar i ekonomiska för-eningar och handelsbolag tas upp tilldet pris som kan påräknas vid en för-säljning under normala förhållan-den, varvid dock följande skall iakt-tas. I den mån uppskattningen grun-das på värdet av tillgångar i inkomst-slaget näringsverksamhet som ärhänförliga till jordbruksfastighet ochrörelse, beräknas tillgångarnasvärde med tillämpning av reglerna ipunkt 2 ovan. I den mån uppskatt-ningen grundas på värdet av till-gångar som avses i första-tredjestyckena skall värdet av dessa till-gångar anses motsvara vad somskulle tas upp vid en tillämpning avbestämmelserna i första-fjärdestyckena.

16 Senaste lydelse 1986:1197.

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och 1990/91:168femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning undernormala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid1992 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatti vissa fall

Prop.

1990/91:168

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatti vissa fall1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid prövning av skattebegräns-ningen fastställs ett spärrbelopp medhänsyn till den beskattningsbara in-komst och det underlag för tilläggs-belopp som beräknats för den skatt-skyldige enligt lagen (1947:576) omstatlig inkomstskatt, i förekom-mande fall efter sådan justering somskall ske enligt andra och tredjestyckena.

Den beskattningsbara inkomstenoch underlaget för tilläggsbeloppskall ökas med vid taxeringen medgi-vet särskilt investeringsavdrag.

Om den skattskyldige erlagt sjö-mansskatt under beskattningsåret,skall den beskattningsbara inkoms-ten och underlaget för tilläggsbeloppökas med den till sjömansskatt be-skattningsbara inkomsten och dag-penning som är skattepliktig enligt1 § 2mom. lagen (1958:295) om sjö-mansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av sum-man av

1. 50procent av den justerade be-skattningsbara inkomsten och

2. 25 procent av det justerade un-derlaget för tilläggsbelopp.

Vid prövning av skattebegräns-ningen fastställs ett spärrbelopp medhänsyn till den beskattningsbara för-värvsinkomsten och inkomsten avkapital som beräknats för den skatt-skyldige enligt lagen (1947:576) omstatlig inkomstskatt, i förekom-mande fall efter sådan justering somskall ske enligt andra stycket.

Om den skattskyldige erlagt sjö-mansskatt under beskattningsåret,skall den beskattningsbara förvärvs-inkomsten ökas med den till sjö-mansskatt beskattningsbara inkoms-ten och dagpenning som är skatte-pliktig enligt 1§ 2 mom. lagen(1958:295) om sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgör 75 procentav summan av

1. den justerade beskattningsbaraförvärvsinkomsten och

2. inkomsten av kapital.

4§3

Spärrbelopp enligt 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av statlig in-komstskatt, förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräknatsför den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebelop-pet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt un-der beskattningsåret.

Är den skattskyldige berättigadtill nedsättning av statlig inkomst-skatt eller förmögenhetsskatt genomskattereduktion som avses i 2§ 4

Är den skattskyldige berättigadtill nedsättning av statlig inkomst-skatt, kommunal inkomstskatt ellerförmögenhetsskatt genom skattere-

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772

2 Senaste lydelse 1986:509.

3 Senaste lydelse 1982:1198.

15 Nuvarande lydelse

mom. uppbördslagen (1953:272),2 §lagen (1978:423) om skattelättnaderför vissa sparformer eller 3§ lagen(1982:1193) om skattereduktion förfackföreningsavgift eller genom av-räkning av utländsk skatt enligt sär-skilda föreskrifter, skall skattebe-lopp enligt första stycket beräknassom om skattereduktion eller avräk-ning av skatt inte hade skett.

Föreslagen lydelse

duktion som avses i 2 § 4 mom. upp-bördslagen (1953:272) eller 3 § lagen(1982:1193) om skattereduktion förfackföreningsavgift eller genom av-räkning av utländsk skatt enligt sär-skilda föreskrifter, skall skattebe-lopp enligt första stycket beräknassom om skattereduktion eller avräk-ning av skatt inte hade skett. Det-samma gäller nedsättning av sjö-mansskatt enligt 12 § 4 mom. lagen(1958:295) om sjömansskatt.

Prop.

1990/91:168

Om skattebeloppet enligt 4 § ärhögre än spärrbeloppet nedsätts denstatliga inkomstskatten och förmö-genhetsskatten med överskjutandebelopp. Nedsättning av statlig in-komstskatt får avse både grundbe-lopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbe-lopp får dock inte nedsättas medstörre belopp än som motsvarar till-läggsbelopp beräknat på den beskatt-ningsbara inkomsten enligt lagen(1947:576) om statlig inkomstskatt.Förmögenhetsskatten får inte ned-sättas så att skatten blir lägre änskatten på 50 procent av den skatt-skyldiges beskattningsbara förmö-genhet.

Nedsättning sker av den statligaförmögenhetsskatten om inte en an-nan ordning kan antas vara förmån-ligare för den skattskyldige. 1 frågaom inkomstskatt skall nedsättning iförsta hand ske av grundbelopp.Skattenedsättning som avses i 4§andra stycket verkställs sedan ned-sättning har skett enligt förstastycket i denna paragraf.

Om skattebeloppet enligt 4§ ärhögre än spärrbeloppet nedsätts denstatliga inkomstskatten och förmö-genhetsskatten med överskjutandebelopp. Förmögenhetsskatten fårinte nedsättas så att skatten blirlägre än skatten på 50 procent avden skattskyldiges beskattningsbaraförmögenhet.

Nedsättning sker av statlig förmö-genhetsskatt, statlig inkomstskatt påkapitalinkomst och statlig inkomst-skatt på förvärvsinkomst i nu angi-ven ordning om inte en annan ord-ning kan antas vara förmånligare förden skattskyldige. Skattenedsätt-ning som avses i 4§ andra stycketverkställs sedan nedsättning harskett enligt första stycket i denna pa-ragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid1992 års taxering.

4 Senaste lydelse 1982:419.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt ochgåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 22§ 3 mom., 23§ B och F samt 43§ lagen(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Prop.

1990/91:168

3 mom.2 Ingår fast egendom en-ligt kommunalskattelagen

(1928:370) i en förvärvskälla inominkomstslaget näringsverksamhettillämpas bestämmelserna i 4§ och,med undantag av femte stycket sistameningen, punkt 2 av anvisningarnatill 3 och 4 §§ lagen (1947:577) omstatlig förmögenhetsskatt. Vad nuhar sagts gäller endast förvärvskällaeller del av förvärvskälla inom in-komstslaget näringsverksamhet somenligt bestämmelserna i 18 § kommu-nalskattelagen jämte anvisningarnatill 18 § nämnda lag i dess lydelse in-till den 1 juli 1990 skulle hänförts tillförvärvskälla inom inkomstslagenjordbruksfastighet eller rörelse ellersådan egendom som enligt punkt 2sjunde och åttonde styckena av an-visningarna till 3 och 4 §§ lagen omstatlig förmögenhetsskatt skall ansessom en särskild förvärvskälla inominkomstslaget rörelse.

Vid tillämpning av bestämmel-serna i 4§ och, med undantag avfemte stycket sista meningen, punkt 2av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagenom statlig förmögenhetsskatt skallvad där stadgas om förvärvskällainom inkomstslagen jordbruksfastig-het och rörelse i stället äga tillämp-ning på förvärvskälla eller del av för-värvskälla inom inkomstslaget nä-ringsverksamhet. Härutöver skall vidtillämpning av punkt 2 av anvisning-arna till 3 och 4§§ lagen om statligförmögenhetsskatt iakttas vad somstadgas i tredje-sjätte styckena ne-dan.

Hänvisningen i tredje stycket tillpunkt 2 femte stycket av anvisning-arna till 41 § kommunalskattelagenskall i stället gälla punkt 2 fjärde

3 m o m. Ingår fast egendom enligtkommunskattelagen (1928:370) i enförvärvskälla inom inkomstslagetnäringsverksamhet tillämpas be-stämmelserna i 4 § och, med undan-tag av femte stycket sista meningen,punkt 2 av anvisningarna till 3 och4 §§ lagen (1947:577) om statlig för-mögenhetsskatt. Vad nu har sagtsgäller även sådan egendom som en-ligt punkt 2 sjunde och åttondestyckena av anvisningarna till 3 och4 §§ lagen om statlig förmögenhets-skatt skall anses som en särskild för-värvskälla inom inkomstslaget nä-ringsverksamhet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1990:1430

17 Nuvarande lydelse

stycket av anvisningarna till 24§nämnda lag.

1 stället för vad som i sjätte stycketstadgas om bostadsbyggnader påjordbruksfastighet och tomtmark förbyggnaderna skall gälla att småhussom är inrättat till bostad åt en ellertvå familjer med tillhörande tomt-mark på lantbruksenhet inte skall be-handlas som en tillgång i en förvärvs-källa inom inkomstslaget närings-verksamhet om småhuset med tillhö-rande tomtmark är att anse som enprivatbostadsfastighet enligt 5 §kommunalskattelagen.

Bestämmelsen i åttonde stycket atillämpas med bortseende från vaddär sägs om att egendomen skall habeskattningsnaturen annan fastighet.

Hänvisningen i nionde stycket till35 § 1 a mom. kommunalskattelagenskall i stället gälla punkt 14 trettondestycket av anvisningarna till 32 §nämnda lag.

Vid tillämpningen av de bestäm-melser som anges i första-sjättestyckena skall som taxeringsvärdeanses det värde som enligt 1 eller 2mom. skall ligga till grund för beräk-ningen av arvsskatt.

Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av de bestäm-melser som anges i första stycketskall som taxeringsvärde anses detvärde som enligt 1 eller 2 mom. skallligga till grund för beräkningen avarvsskatt.

Prop.

1990/91:168

23 §

B.3 Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värde-pappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknads-mässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statliginkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässigomsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent avdet noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoteradeeller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier ibolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak-tierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upptill samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note-rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljningunder normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läg-gas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be- Aktier som inte omfattas av be-

stämmelserna i första -tredje styck-ena samt andelar i ekonomiska för-

stämmelserna i första -tredje styck-ena samt andelar i ekonomiska för-

3 Senaste lydelse 1990:1430.

18 Nuvarande lydelse

eningar och handelsbolag tas upp tilldet pris som kan påräknas vid en för-säljning under normala förhållan-den, varvid dock följande skall iakt-tas. I den mån uppskattningen grun-das på värdet av tillgångar som ingåri förvärvskälla inom inkomstslagetnäringsverksamhet beräknas - un-der förutsättning att förhållandenaär sådana som avses i 22 § 3 mom.första stycket sista meningen - till-gångarnas värde med tillämpning avreglerna i F tredje stycket; vid gåvadock under den ytterligare förutsätt-ningen att de i 43 § andra stycket an-givna kraven iakttagits. I den månuppskattningen grundas på värdetav tillgångar som avses i första-tredje styckena, skall värdet avdessa tillgångar anses motsvara vadsom skulle tas upp vid en tillämpningav bestämmelserna i första-fjärdestyckena.

Föreslagen lydelse

eningar och handelsbolag tas upp tilldet pris som kan påräknas vid en för-säljning under normala förhållan-den, varvid dock följande skall iakt-tas. I den mån uppskattningen grun-das på värdet av tillgångar som ingåri förvärvskälla inom inkomstslagetnäringsverksamhet beräknas - un-der förutsättning att egendomen ärsådan som avses i punkt 2 förstastycket eller sjunde och åttonde styck-ena av anvisningarna till 3 och 4 §§lagen (1947:577) om statlig förmö-genhetsskatt - tillgångarnas värdemed tillämpning av reglerna i Ftredje stycket; vid gåva dock underden ytterligare förutsättningen attde i 43 § andra stycket angivna kra-ven iakttagits. I den mån uppskatt-ningen grundas på värdet av till-gångar som avses i första-tredjestyckena, skall värdet av dessa till-gångar anses motsvara vad somskulle tas upp vid en tillämpning avbestämmelserna i första-fjärdestyckena.

Prop.

1990/91:168

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje ochfemte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning undernormala förhållanden.

F.4 Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värdesom motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bola-gets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som för-eningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med hänsyntill föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senastebokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas habetingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts avboets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskällaeller del av förvärvskälla som enligtkommunalskattelagen (1928:370)ingår i inkomstslaget näringsverk-samhet tillämpas - under förutsätt-ning att förhållandena är sådana somavses i 22 § 3 mom. första stycketsista meningen - bestämmelserna i4§ och, med undantag av femtestycket sista meningen, punkt 2 avanvisningarna till 3 och 4 §§ lagen(1947:577) om statlig förmögenhets-

Vid värderingen av förvärvskällaeller del av förvärvskälla som enligtkommunalskattelagen (1928:370)ingår i inkomstslaget näringsverk-samhet tillämpas - under förutsätt-ning att egendomen är sådan som av-ses i punkt 2 första stycket ellersjunde och åttonde styckena av anvis-ningarna till 3 och 4 §§ lagen(1947:577) om statlig förmögenhets-skatt - bestämmelserna i 4§ och,med undantag av femte stycket sista

Senaste lydelse 1990:1430.

19 Nuvarande lydelse

skatt. Härvid skall iakttas vad somstadgas i 22 § 3 mom. andra -sjättestyckena.

Föreslagen lydelse

meningen, punkt 2 av anvisningarnatill 3 och 4 § § lagen om statlig förmö-genhetsskatt.

Prop.

1990/91:168

43 §5

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskiltangivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskattvidare är stadgat i 4§ tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20§§, 22§ medundantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§, 28 §med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall hänvis-ningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckenatillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehålltill förmån för givaren eller annanoch avser gåvan förvärvskälla ellerdel av förvärvskälla inom inkomst-slaget näringsverksamhet enligtkommunalskattelagen (1928:370)som han äger direkt eller genom ju-ridisk person, skall, utöver bestäm-melserna i första stycket - under för-utsättning att förhållandena är så-dana som avses i 22 § 3 mom. förstastycket sista meningen - även 22 § 3mom. och 23 § F tredje stycket till-lämpas när gåvoskatten bestäms.Vad nu har sagts gäller endast om gå-van avser all givarens rätt till för-värvskälla eller del av förvärvskällainom inkomstslaget näringsverksam-het som enligt 18 § kommunalskatte-lagen jämte anvisningar till 18 §nämnda lag i dess lydelse intill den 1juli 1990 skulle utgjort en egen för-värvskälla inom inkomstslaget jord-bruksfastighet eller rörelse eller så-dan egendom som enligt punkt 2sjunde och åttonde styckena av anvis-ningarna till 3 och 4 §§ lagen om stat-lig förmögenhetsskatt (1947:577)skall anses som en särskild förvärvs-källa inom inkomstslaget rörelse.Har gåvotagaren inom fem år efterdet att skattskyldighet för gåvan in-trätt genom köp, byte eller någotdärmed jämförligt fång eller genomgåva eller bodelning av annan anled-ning än makes död avhänt sig egen-domen eller väsentlig del därav,skall ny gåva anses föreligga med det

Har gåva lämnats utan förbehålltill förmån för givaren eller annanoch avser gåvan all givarens rätt tillförvärvskälla eller del av förvärvs-källa inom inkomstslaget närings-verksamhet enligt kommunalskatte-lagen (1928:370) som han äger di-rekt eller genom juridisk person,skall, utöver bestämmelserna iförsta stycket - under förutsättningatt egendomen är sådan som avses ipunkt 2 första stycket eller sjunde ochåttonde styckena av anvisningarnatill 3 och 4§§ lagen (1947:577) omstatlig förmögenhetsskatt - även 22 §3 mom. och 23 § F tredje stycket till-lämpas när gåvoskatten bestäms.Har gåvotagaren inom fem år efterdet att skattskyldighet för gåvan in-trätt genom köp, byte eller någotdärmed jämförligt fång eller genomgåva eller bodelning av annan anled-ning än makes död avhänt sig egen-domen eller väsentlig del därav,skall ny gåva anses föreligga med detvärde varmed den ursprungliga gå-van nedsatts.

5 Senaste lydelse 1990:1430.

20 Nuvarande lydelse

värde varmed den ursprungliga gå-van nedsatts.

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:168

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i de fall skattskyldig-het inträder efter utgången av juni 1991.

21 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991

Prop.

1990/91:168

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

En omfattande reformering av inkomstbeskattningen har nyligen genom-förts. Efter ett första steg under hösten 1989 antog riksdagen förra året rege-ringens förslag till reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop.1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650-696). Ytterligare ändringar på inkomst-beskattningens område beslutades senare samma år (prop. 1990/91:54,SkUlO, SFS 1990:1421-1457). En kvarstående fråga i reformarbetet medskattesystemet är förmögenhetsbeskattningen.

En arbetsgrupp inom finansdepartementet har gjort en översyn av förmö-genhetsbeskattningen i syfte att bl.a. uppnå enklare och mera likformigaregler. Översynen redovisades i december förra året i departementsprome-morian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning. De synpunktersom förts fram i samband med remissbehandlingen av promemorian kom-mer att bli föremål för ytterligare överväganden. I avvaktan på ett ställnings-tagande i dessa frågor redovisar jag förslag till vissa tekniska justeringar iförmögenhetsskattebestämmelserna för att uppnå en provisorisk anpassningtill den reformerade inkomstbeskattningen. Dessa ändringar föranleder i sintur förslag till följdändringar i reglerna för arvs- och gåvobeskattningen.

Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrandeöver lagförslag i fråga om förmögenhetsbeskattningen m.m. som upprättatsinom finansdepartementet. De till lagrådet remitterade förslagen är, frånsettredaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagför-slagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande börfogas till protokollet som bilaga.

Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, reglerar förmögen-hetsbeskattningen.

Förutom fysiska personer beskattas vissa dödsbon, föreningar och sam-

fund. För att undvika dubbelbeskattning är t.ex. svenska aktiebolag och fler-talet ekonomiska föreningar befriade från förmögenhetsskatt.

Skatten för fysiska personer, utländska bolag samt vissa dödsbon och fa-miljestiftelser är progressiv och skattesatsen varierar mellan 1,5 och 3%.För övriga skattskyldiga tas en proportionell skatt på 1,5 promille ut på för-mögenhet som överstiger 25 000 kr.

Med verkan fr.o.m. 1991 års taxering har skattepliktsgränsen och skikt-gränserna för uttag av förmögenhetsskatt hos fysiska personer m.fl. höjtsoch ett skikt har slopats. Fribeloppet har bestämts till 800 000 kr. Ändring-arna gjordes mot bakgrund av prisutvecklingen under 1980-talet och dehöjda taxeringsvärdena för småhus (prop. 1989/90:50, SkUlO, SFS1989:1026).

Enligt särskilda regler i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissafall (begränsningsregeln) får statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt sät-tas ned om den sammanlagda skatten överstiger ett spärrbelopp som vid1991 års taxering är summan av 50 % av den justerade beskattningsbara in-komsten och 25 % av det justerade underlaget för tilläggsbelopp. Detta le-der till att skatteuttaget för stora förmögenheter väsentligt kan understiga deskattesatser som nyss har redovisats.

Skattebelastningen på olika typer av förmögenhetstillgångar varierar kraf-tigt. Det finns tillgångar som inte beskattas alls, tillgångar som värderas medhänsyn till latent skatteskuld och tillgångar vars värde beskattas fullt ut.

Några grundläggande förändringar av förmögenhetsskattesystemet harinte genomförts sedan 1947 års alltjämt gällande lag om statlig förmögen-hetsskatt infördes. Lagen har dock justerats ett flertal gånger bl.a. med hän-syn till penningvärdets förändring.

Fr.o.m. 1971 års taxering har lättnadsregler av olika slag funnits för värde-ring av s.k. arbetande kapital i rörelse och jordbruk (företagsförmögenhet).Lättnadsreglerna innebär i princip att endast 30 % av substansvärdet av visstkapital i näringsverksamhet beskattas. Dessa bestämmelser har ytterligareförstärkt den bristande likformigheten vid beskattningen.

Prop.

1990/91:168

Mitt förslag: Bestämmelserna för förmögenhetsbeskattningen anpas-sas till de nya inkomstskattereglerna. Vissa följdändringar görs i arvs-och gåvoskattelagen.

Skälen för mitt förslag: En arbetsgrupp inom finansdepartementet har,som jag tidigare nämnt, gjort en översyn av förmögenhetsbeskattningen.Översynen redovisades i departementspromemorian (Ds 1990:91) Reforme-rad förmögenhetsbeskattning.

I promemorian föreslås att den progressiva beskattningen ersätts av pro-portionell skatt. Skattesatsen föreslås ligga inom skiktet 0,8-1,2 % och fribe-loppet bör enligt förslaget vara 800 000 kr. eller alternativt 1 milj. kr. Samti-

digt föreslås en breddning av basen för skatteuttaget. Detta sker genom attvärderingsreglerna görs mer likformiga, lättnads- och begränsningsreglernaavskaffas och ytterligare tillgångsslag blir skattepliktiga.

Promemorian har remissbehandlats. Förslagen har mötts av kraftig kritikfrån främst näringslivets företrädare som har motsatt sig den ändrade be-skattningen av företagsförmögenhet. Åtskilliga remissinstanser har avstyrkten förmögenhetsbeskattning av konst, antikviteter o.d. En majoritet av re-missinstanserna förordar särbeskattning som endast utgör ett sidoalternativi promemorian.

Enligt min mening är en naturlig utgångspunkt för den framtida regle-ringen att innehav av samma faktiska förmögenhet skall beskattas lika. Nu-varande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen innehåller en rad sär-regler som medför en påtagligt olikformig beskattning. Den föråldrade lag-stiftningen har dessutom genom kompletteringar blivit alltmer komplicerad.Regleringen ger också betydande utrymme för skatteplanering. Behovet aven reformering av förmögenhetsbeskattningen är således stort.

Jag kan i och för sig konstatera att promemorians reformförslag bygger påsamma huvudprinciper som den reformerade inkomstbeskattningen och atten reform efter de riktlinjerna skulle innebära att man kommer till rätta medbristerna i det nuvarande systemet. Samtidigt vill jag påminna om att jagredan när promemorian remitterades framhöll att ett ställningstagande tillden framtida förmögenhetsbeskattningen måste innefatta ett hänsynsta-gande till flera, delvis motstridiga, aspekter. Jag pekade bl.a. på den skärptakapitalinkomstbeskattningen, förmögenhetsskattens fördelningspolitiskaoch statsfinansiella betydelse, de ekonomiska betingelserna för näringsverk-samhet och Sveriges ökande internationella beroende. Flera av dessa aspek-ter har också utvecklats mycket utförligt av remissinstanserna.

De synpunkter som har redovisats vid remissbehandlingen av departe-mentspromemorian har enligt min mening en sådan karaktär att det krävsingående överväganden innan man tar ställning till den framtida förmögen-hetsbeskattningen. En viktig fråga i det sammanhanget är hur företagsför-mögenhet skall behandlas. Jag vill också peka på sambandet med arvs- ochgåvoskatten bl.a. med hänsyn till att samma lättnadsregler tillämpas vidarvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen. Bered-ningen av arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU 1987:62)med förslag till ny arvs- och gåvoskattelag har ännu inte avslutats. Det finnsdärför inte underlag för ett regeringsförslag redan under våren om ny arvs-och gåvobeskattning.

Jag anser att det även i övrigt krävs ytterligare belysning av förmögenhets-beskattningens fördelningspolitiska effekter, inverkan på samhällsekono-min, kontrollfrågor m.m. med anledning av vad som framkommit vid remiss-behandlingen av promemorian.

Av de redovisade skälen är jag inte beredd att nu lämna förslag till ett nyttsystem för förmögenhetsbeskattningen. Vissa lagstiftningsåtgärder i frågaom förmögenhetsbeskattningens och begränsningsregelns tillämpning kanemellertid inte anstå. För att reglerna skall kunna tillämpas vid 1992 års taxe-ring krävs en anpassning till de nya bestämmelserna för inkomstbeskatt-ningen. Skattereformen har bl.a. inneburit nya inkomstslag och förändrade

Prop.

1990/91:168

regler för värdering av lager och andra tillgångar vid inkomsttaxeringen. Ensådan anpassning är i princip av samma slag som de justeringar i lagen(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som genomförts fr.o.m. den1 januari 1991 (prop. 1990/91:54, SkUlO, SFS 1990:1430).

I avvaktan på en mer genomgripande reformering av förmögenhetsbe-skattningen bör i huvudsak endast ändringar göras som är direkt föranleddaav de nya inkomstskattereglerna. Ändringarna får således karaktären av enprovisorisk anpassning till skattereformen.

En utgångspunkt för anpassningen är att lättnadsreglerna skall ha sammaomfattning i sak som tidigare. Detta önskemål kan emellertid inte tillgodo-ses fullt ut eftersom förändringarna av inkomstbeskattningen på vissa punk-ter är mycket genomgripande. Hänsyn skall inte tas till utskiftningsskatte-skuld vid värdering av företagsförmögenhet eftersom den särskilda utskift-ningsskatten avskaffats. Å andra sidan föreslår jag att det s.k. uppskovsbe-loppet på grund av avskattningen av lagerreserver m.m. beaktas. Såsom ettprovisorium får alltjämt ett schablonmässigt avdrag göras för prisfallsrisk pålager trots att avdraget numera saknar motsvarighet vid inkomsttaxeringen.

Under hösten 1990 genomfördes - som redan nämnts - vissa justeringar iAGL. Ändringarna hade bl.a. det syftet att bestämmelserna om värderingav företagsförmögenhet m.m. skulle anpassas till skattereformens regler ochsystematik. Åtgärderna angavs vara av tillfällig karaktär.

Bakgrunden till lagstiftningsåtgärderna i AGL var följande. Bestämmel-serna om värdering av företagsförmögenhet hänvisar till motsvarande regleri SFL. Eftersom det i slutet av år 1990 inte var aktuellt att anpassa regelver-ket i SFL till skattereformen var det nödvändigt att inför årsskiftet 1990/91vidta motsvarande åtgärder i AGL. Skattereformen innebär bl.a. att in-komstslaget näringsverksamhet getts en vidare omfattning än vad inkomst-slagen rörelse och jordbruksfastighet hade och förvärvskällebegreppet hargetts en annan utformning. Arvs- och gåvoskattebestämmelserna justeradesdärför med syftet att lättnadsreglernas materiella omfattning skulle varaoförändrad. Lättnadsreglerna i AGL gjordes tillämpliga på sådan egendominom inkomstslaget näringsverksamhet som enligt äldre regler skulle utgjorten förvärvskälla inom något av inkomstslagen rörelse eller jordbruk. Be-stämmelserna omfattade också viss egendom inom inkomstslaget annan fas-tighet - däribland egendom använd för s.k. fritidsuthyrning - som vid till-lämpning av de äldre lättnadsreglerna skulle anses utgöra förvärvskälla inominkomstslaget rörelse.

Den anpassning av SFL till skattereformen jag föreslagit i det föregåendeinnebär att de provisoriska bestämmelserna i AGL i allt väsentligt kan av-skaffas och ersättas av regler som - på samma sätt som före 1990 års juste-ringar - hänvisar till SFL.

Prop.

1990/91:168

25 Prop.

1990/91:168

Mitt förslag: Spärregeln för begränsning av det sammanlagda uttagetav inkomstskatt och förmögenhetsskatt justeras med hänsyn till denya inkomstskattereglerna.

Skälen för mitt förslag: I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissafall finns regler som syftar till att hindra att det sammanlagda skatteuttagetblir för högt (begränsningsregeln). Bestämmelserna innebär i korthet att ettspärrbelopp bestäms med hänsyn till inkomsten. Spärrbeloppet jämförs se-dan med den sammanlagda skatten. Underlaget för spärrbeloppet är 50%av den statligt beskattningsbara inkomsten och 25 % av underlaget för till-läggsbelopp. Det 75-procentiga spärrbeloppet svarar mot det högsta uttag avstatlig resp, kommunal inkomstskatt samt förmögenhetsskatt som har an-setts lämpligt i normalfall.

Den del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppetkan falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statligainkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte reducerasså att skatten blir lägre än skatten på halva den beskattningsbara förmögen-heten. Skatten i form av tilläggsbelopp som belöper på den del av underlagetsom överstiger den beskattningsbara inkomsten får inte heller sättas ned.

Begränsningsregeln har inte ändrats i samband med de förändringar i in-komstbeskattningen som genomförts fr.o.m. 1991. Det skedde inte hellernågon förändring av procentsatsen för spärrbeloppet i begränsningsregelnnär den högsta marginalskattesatsen sänktes från 75 till 72 % för år 1989 ochfrån 72 till 65 % för år 1990 (vid en kommunal skattesats om 30 %). I prome-morieförslaget om reformerad förmögenhetsbeskattning konstaterades attbegränsningsregeln inte uppfyller kraven på en enkel och likformig beskatt-ning. Det framhölls att regeln på ett olämpligt sätt gynnar investeringar iegendom som ger värdestegring i stället för direktavkastning. Det föreslogsdärför att begränsningsregeln skulle slopas.

Förutsättningarna för en begränsningsregel har radikalt förändrats genomskattereformen. Inkomstskatten har sänkts till en sådan nivå att behovet avundantag och särskilda begränsningar inte kvarstår som tidigare. Även ifråga om begränsningsregeln bör emellertid sakliga ändringar undvikas sålångt det är möjligt i avvaktan på en större reform på förmögenhetsbeskatt-ningens område. Vid en anpassning av reglerna till skattereformen ligger detnärmast till hands att låta det tidigare underlaget för spärrbeloppet, beskatt-ningsbar inkomst och underlaget för tilläggsbelopp, motsvaras av summanav beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Mot bakgrundav de allmänna avvägningar om lämplig nivå för högsta skatteuttag som mo-tiverat nuvarande regel och med hänsyn till de fortsatta övervägandena omförmögenhetsbeskattningen bör spärrbeloppet även fortsättningsvis utgöra75 % av underlaget. Även det förhållandet att en begränsningsregel ger ut-rymme för skatteplanering talar för att denna nivå bibehålls.

Vid tillämpningen av begränsningsregeln bör den skattereduktion som

medges för underskott av kapital behandlas på samma sätt som övriga skat-tereduktioner, vilket innebär att skatten som jämförs med spärrbeloppet ärskatten före skattereduktion. Underskott av kapital påverkar inte hellerspärrbeloppet. Utöver förmögenhetsskatt bör statlig inkomstskatt på såvälförvärvsinkomst som kapitalinkomst kunna sättas ned.

Mitt förslag föranleder ändringar i 3-5 §§ lagen (1970:172) om begräns-ning av skatt i vissa fall.

Prop.

1990/91:168

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättatsförslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.Lagrådet har granskat lagförslagen.

6.1¶Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

1§

Tredje styckets första mening har ändrats som följd av att bestämmelsen oms.k. Luxemburgbolag fått en ny placering i lagen (1947:576) om statlig in-komstskatt, SIL. Ett tillägg till tredje stycket har gjorts som innebär att de iSFL kvarlevande begreppen rörelse och jordbruksfastighet avser sådanverksamhet som redovisades i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastigheti den äldre lydelsen av kommunalskattelagen (1928:370), KL. Näringsverk-samhet i form av fastighets- och kapitalförvaltning ryms således inte inombegreppen.

3 § 1 mom.

I punkten d) har gjorts en redaktionell anpassning till den nya lagen(1990:1114) om värdepappersfonder som ersätter aktiefondslagen(1974:931).

3 § 2 mom.

Bestämmelsen i punkten h) har kompletterats med beteckningen närings-verksamhet som en följd av den nya indelningen i inkomstslag i KL och SIL.

4 och 5 §§

Bestämmelserna har kompletterats med hänsyn till det nya inkomstslagetnäringsverksamhet. I 5 § tredje stycket har skett en redaktionell ändring pågrund av att bestämmelserna som fanns i punkt 2 av anvisningarna till 19 §KL har fått en ny placering.

6§ 1 mom.

Hänvisningen i punkten a) till det numera upphävda andra stycket i 10 a §SIL har justerats. Punkten c) och sista stycket har kompletterats som en följdav den nya indelningen i inkomstslag. Den äldre beteckningen aktiefond harersatts med det nya begreppet värdepappersfond. Hänvisningen till 7 § SILhar utvidgats till att avse även 7 § 3 mom. på grund av att pensionsstiftelsernumera regleras i nämnda moment.

6§ 2 mom.

Det äldre begreppet aktiefond har ersatts av beteckningen värdepappers-fond.

8§

Skyldigheten för föräldern att redovisa barnets förmögenhet har knutits di-rekt till bestämmelserna som reglerar deklarationsskyldigheten. Ändringenhar skett mot bakgrund av det slopade grundavdraget och sparavdraget i ka-pital samt den införda preliminärskatteuppbörden för löpande kapitalav-kastning.

10 och 11 §§

Jfr kommentaren till 6§ 1 mom.

12 § 1 mom.

Jfr kommentaren till 8§ såvitt gäller ändringen i andra stycket. Hänvis-ningen till den upphävda bestämmelsen i 11 § 3 mom. har slopats.

Anvisningarna till 3 och 4 §§

punkt 1

Den avskaffade schablonbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter harföranlett att begreppet ersatts med beteckningen privatbostadsfastighet somdefinieras i 5 § KL.

punkt 2

I punkten regleras värderingen av företagsförmögenhet. Av första stycketjämfört med 1 § tredje stycket sista meningen framgår dels att endast egen-dom i inkomstslaget näringsverksamhet omfattas av bestämmelserna, delsatt anvisningspunkten endast omfattar sådan egendom i inkomstslaget nä-ringsverksamhet som skulle ha hänförts till rörelse eller jordbruksfastighetenligt KL i dess lydelse intill den 1 juli 1990 (med undantag för viss egendomsom avses i styckena 7 och 8 i anvisningspunkten). Värdering skall ske avförvärvskälla. Eftersom såväl inkomstslagen som förvärvskällebegreppetändrats kan dock värderingen inte sällan komma att avse del av förvärvskällai det nya inkomstslaget näringsverksamhet. Vad som sägs i anvisningspunk-ten om förvärvskälla gäller således förvärvskälla eller del av förvärvskälla.

Ändringar har gjorts i andra stycket som en följd av den nya definitionenav begreppet beskattningsår i 3 § KL. Beskattningsår vid brutet räken-

Prop.

1990/91:168

skapsår är numera alltid det räkenskapsår som gått ut närmast före taxe-ringsåret.

Vid inkomsttaxeringen värderas lager numera till 97 % av det totala an-skaffningsvärdet eller enligt ”lägsta värdets princip”. Vid förmögenhetsbe-skattningen har tidigare, med vissa undantag, efter ett inkuransavdrag på5 % schablonmässigt medgetts avdrag för prisfallsrisk med 15 % av lagervär-det. Med hänsyn till reglernas karaktär av temporär lösning skall den 15-procentiga schablonen alltjämt tillämpas trots att det numera inte finns nå-gon generell bestämmelse vid inkomsttaxeringen för nedskrivning på grundav prisfallsrisk. Eftersom beräkningen utgår från värderingen vid inkomst-taxeringen utgör inkuransavdraget inte längre 5 %. En särskild regel gälleralltjämt för fastighet som är lagertillgång.

Tidigare ordning i fråga om latent skatteskuld kvarstår i princip (punkt 2fjärde stycket samt punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§). Lagen(1927:321) om utskiftningsskatt har upphävts och någon utskiftningsskatte-skuld skall därför inte beaktas. Obeskattade fonder som avsatts för särskiltändamål (investeringsfond, ersättningsfond o.d., jfr punkt 2 av övergångs-bestämmelserna till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv) får allt-jämt räknas som skuld med hälften av det avsatta beloppet. Således skall, ilikhet med vad som gällde för resultatutjämningsfond och varulagerreserv,inte någon del av skatteutjämningsreserven räknas som skuld. Däremot fårfr.o.m. 1992 års taxering halva det uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655)om återföring av obeskattade reserver som vid beskattningsårets utgångännu inte återförts till beskattning räknas som skuld enligt en ny bestäm-melse i anvisningspunkten 3.

Det särskilda undantaget för mangårdsbyggnader med tomtmark har fåtten ny utformning genom avgränsningen mellan näringsverksamhet och kapi-tal. Nuvarande bestämmelse kan delvis avvaras eftersom en privatbostads-fastighet inte ingår i näringsverksamhet och således inte kan omfattas av lätt-nadsreglerna. De skulder som är hänförliga till privatbostadsfastighetenskall inte redovisas i näringsverksamhet. Denna nya avgränsning har ocksåfått till följd att den särskilda bestämmelsen för mangårdsbyggnad på fidei-kommiss endast kommer att avse hus och tomt som inte utgör privatbostads-fastighet. Om en lantbruksenhet arrenderas ut omfattas enligt gällande be-stämmelser inte byggnad med tomtmark som är bostad för arrendatorn avlättnadsreglerna. En sådan utarrenderad byggnad och tomt utgör inte privat-bostadsfastighet (5§ KL). Detsamma gäller i åtskilliga uthyrningsfall. Föratt bibehålla samma reglering som tidigare i fråga om arrendegård m.m. harbestämmelsen i sjätte stycket i huvudsak fått kvarstå.

I sjunde och åttonde styckena regleras vissa undantagsfall då lättnadsreg-lerna skall tillämpas på täktmark m.m. resp, småhus m.m. för fritidsuthyr-ning som inte kan hänföras till de äldre inkomstslagen rörelse och jordbruks-fastighet. Redaktionella ändringar har gjorts i undantagsbestämmelserna.

Prop.

1990/91:168

punkt 3

Jfr kommentaren till punkt 2.

punkt 5

Redaktionella ändringar har gjorts i bestämmelsen (jfr övriga paragrafer).

Prop.

1990/91:168

6.2¶Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

3§

Summan av beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt SIL och in-komst av kapital utgör det nya underlaget vid bestämmandet av spärrbelopp.Underskott i kapital medför rätt till skattereduktion enligt 2 § 4 mom. upp-bördslagen (1953:272) och reducerar inte spärrbeloppet (jfr 4§). Eftersomsärskilt investeringsavdrag inte medges för fysisk person eller dödsbo kanandra stycket i gällande lydelse utgå.

4§

Hänvisningen till den slopade sparskattereduktionen har tagits bort. Kom-munal inkomstskatt fogas till uppräkningen av skatter eftersom sådan skattnumera kan sättas ned genom såväl skattereduktion som avräkning av ut-ländsk skatt. Skattereduktion på grund av underskott i kapital behandlassom övriga skattereduktioner. Även nedsättning av sjömansskatt enligt 12 §4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt skall behandlas som övriga skat-tereduceringar.

5§

Det som sägs i första stycket om grund- resp, tilläggsbelopp har utmönstratstill följd av det nya systemet för underskottsavdrag. I andra stycket har ord-ningen för skattenedsättningen reglerats.

6.3¶Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

22 § 3 mom.

Av första stycket första meningen framgår att de s.k. lättnadsreglerna i SFLskall tillämpas om fast egendom ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget nä-ringsverksamhet. I andra meningens inledning - som nu utgått - skedde eninskränkning av innebörd att lättnadsreglerna endast skulle tillämpas medavseende på egendom i det nya inkomstslaget näringsverksamhet som enligtäldre regler skulle utgjort förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse ellerjordbruksfastighet. Motsvarande inskränkning sker nu i punkt 2 förstastycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL jämfört med 1 § tredje stycketsista meningen SFL. Att lättnadsreglerna omfattar - vilket gällde redan tidi-gare - egendom som avses i punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvis-ningarna till 3 och 4 §§ SFL framgår av den del av andra meningen där detinte skett andra förändringar än att ordet ”rörelse” bytts ut mot ”närings-verksamhet”.

Andra - sjätte styckena har utgått. Motsvarande frågor regleras i SFL ochbestämmelserna därom blir tillämpliga genom hänvisningen i första stycket.I sjunde stycket har en justering gjorts med anledning av den ändradestyckeindelningen.

23 § B

Ändringen i femte stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvis-ningen till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har ersatts av en hänvis-ning till de bestämmelser i anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL där motsvarandefrågor regleras. Skälen framgår av specialmotiveringen till 22 § 3 mom.

23 § F

Ändringen i tredje stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvis-ningen till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har bytts ut. I det hän-seendet hänvisas till vad som i motsvarande fråga sägs i specialmotiveringentill 22 § 3 mom. En sista mening i tredje stycket har strukits. Motsvarandefrågor regleras i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL.

43 §

I andra stycket regleras för gåvofallen förutsättningarna för att lättnadsreg-lerna skall vara tillämpliga. Ändringarna innebär inte några materiella för-ändringar. En hänvisning till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen harbytts ut av skäl som framgår av specialmotiveringen till detta stadgande. Avandra stycket andra meningen framgick av en nu borttagen mening att lätt-nadsreglerna i nu avsedda fall endast var tillämpliga om gåvan avsåg all giva-rens rätt till egendomen i fråga. Detta är avsett att gälla även fortsättningsvisvilket framgår av ett tillägg till första styckets inledning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.

Prop.

1990/91:168

31 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-27

Prop.

1990/91:168

Bilaga

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet BertilWerner, justitierådet Hans Danelius.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringenpå hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande överförslag till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn LarsBergendal.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

32 Proposition................................................ 1 1990/91:168

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1

Lagförslag

1¶Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt 2

2¶Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall....................................................... 15

3¶Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt . . 17

Utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991 ................ 22

1¶Inledning ............................................. 22

2¶Allmänt .............................................. 22

3¶Justeringar i förmögenhetsbeskattningen m.m.............. 23

4¶Begränsningsregeln..................................... 26

5¶Upprättade lagförslag................................... 27

6¶Specialmotivering...................................... 27

6.1¶Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt ........ 27

6.2¶Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall ... 30

6.3¶Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.......... 30

7¶Hemställan............................................ 31

8¶Beslut................................................ 31

Bilaga Lagrådets yttrande ................................... 32

gotab 98365. Stockholm 1991