om vissa förmögenhetsskattefrågor m.m.

SN

Regeringens proposition

förs ke)

1990/91:168 Ce

om vissa förmögenhetsskattefrågor m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar för att anpassa reglerna för förmögenhetsbeskattningen till den reformerade inkomstbeskattningen. Anpassningen — som utgår från att nuvarande ordning för förmögenhetsbeskattning bibehålls temporärt — syftar inte till några sakliga ändringar av beskattningen. De s.k. lättnadsreglerna för värdering av företagsförmögenhet lämnas således i princip oförändrade. Begränsningsregeln justeras så att spärrbeloppet för högsta förmögenhets- och inkomstskatteuttag bestäms till 75 Se av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den I jukii år och tillämpas på förmögenhet vid utgången av år 1991.

I Riksdagen 199091. I saml. Nr 168

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1, 3-6, 8 och 10 §§, 11 § I mom., 12 § I mom. samt punkterna 1-3 och 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I 8

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna lag givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhets- Vid taxeringen till förmögenhetsskatt skall bestämmelserna 13, 4 och skatt skall bestämmelserna i 3, 4 och 65 §§ kommunalskattelagen 65 §§ kommunalskattelagen (1928:370) samt 3 § tredje stycket la- (1928:370) samt 2 § 12 mom. lagen gen (1947:576) om statlig inkomst- (1947:576) om statlig inkomstskatt skatt äga motsvarande tillämpning. äga motsvarande tillämpning. Be- Beskattningsår är dock alltid det ka- skattningsår är dock alltid det kalenlenderår som närmast föregått taxe- derår som närmast föregått taxeringsåret. I den mån bestämmel- ringsåret. I den mån bestämmelserna I kommunalskattelagen eller i serna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadgan- denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likar- den i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning tade bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen till förmögenhets- vid taxeringen till förmögenhetsskatt, skall likaledes anvisningarna skatt, skall likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i motsva- till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse. rande delar lända till efterrättelse.

Begreppen rörelse och jordbruksfas-

tighet har den betydelse som anges t

kommunalskattelagen i dess lydelse

intill den I juli 1990.

I mom.” Vid förmögenhetsberäkning skola, i den mån ej annat framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet:

b) tomträtt, vattenfallsrätt:

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt maskiner och andra inventarier, råämnen. varor, jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt:

d) kapital, som finnes kontant till- d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller nedlagts i — gängligt eller utlånats eller nedlagts i obligationer eller insatts i bank eller — obligationer eller insatts i bank eller

I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859. ? Senaste lydelse 1984:1080. 3 Senaste lydelse 1986:1227. [NS

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse annorstädes eller bestått av andra annorstädes eller bestått av andra fordringar eller av aktier eller ande- fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag, lar i ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder eller rederier eller av op- värdepappersfonder eller rederier tionsrätter till nyteckning eller köp eller av optionsrätter till nyteckning av aktier, om sådan optionsrätt är eller köp av aktier, om sådan opföremål för omsättning på kapital- tionsrätt är föremål för omsättning marknaden, eller av andel i oskiftat på kapitalmarknaden, eller av andel dödsbo som vid taxering till statlig i oskiftat dödsbo som vid taxering till inkomstskatt skall behandlas såsom statlig inkomstskatt skall behandlas handelsbolag, i den mån samma ka- såsom handelsbolag, i den mån pital icke är att hänföra till i c) här samma kapital icke är att hänföra till ovan nämnd egendom; ic) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g&) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

h) livförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse, i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna.

2 mom.?! Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptages icke: a) värdet av annan försäkring än livförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som utgår på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes än i följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande, samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning är stadgat, annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger I 000 kronor;

d) rätt till förmögenhet. varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen;

e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i I mom. e) här ovan, därest sammanlagda värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter. som h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, även- icke äro tillgångar i näringsverksamsom rätt till firmanamn, varumärke, het hänförlig till rörelse, ävensom mönsterskydd, tidnings titel och dy- rätt till firmanamn, varumärke, likt; mönsterskydd, tidnings titel och dy-

likt; + Senaste lydelse 1986:1227.

1" Riksdagen 1990191. I saml. Nr 168

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa;

)) fastighet, som äret före taxeringsåret undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utom såvitt fråga är om tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

4§5

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådant värde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en fastighets taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde eller jämförlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde, som åsätts för taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 § jordabalken. skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med stadigvarande bruk i näringsverkbinäringar, i skogsbruk eller i rö- samhet hänförlig till jordbruk med relse, skall värdesättas i enlighet binäringar. skogsbruk eller rörelse, med vedertaget affärsbruk inom det skall värdesättas i enlighet med veslag av verksamhet, som egendomen dertaget affärsbruk inom det slag av är nedlagd i. verksamhet, som egendomen är

nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta, Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i rö- skall, om den inte är tillgång i närelse, tas upp till sitt kapitalbelopp ringsverksamhet hänförlig till rtömed tillägg för förfallen ränta. relse, tas upp till sitt kapitalbelopp

med tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt vid denna lag fögad tabell T. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper uppskattas med tillimpning av bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har uppgått till under beskattningsåret. Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller viss tid. uppskattas efter det belopp som rättigheten har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna IT och ITIL.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell HI, som om den skulle ha utgått för den berättigades livstid. dock högst till tio gånger det värde. som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att rät-

5 Senaste lydelse 1986:1197.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på andelen om föreningen hade trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat vid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar i jordbruk Beträffande tillgångar i näringsmed binäringar, skogsbruk och rö- verksamhet hänförlig till jordbruk relse gäller vidare särskilda bestäm- med binäringar, skogsbruk och römelser i punkt 2 av anvisningarna till relse gäller vidare särskilda bestäm- 3 och 4 §§. melser i punkt 2 av anvisningarna till

3 och 4 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

5§”

Skuld, som löper med ränta och Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall icke hör till näringsverksamhet hänupptagas till sitt kapitalbelopp utan förlig till rörelse, skall upptagas till tillägg av under året upplupen men sitt kapitalbelopp utan tillägg av unej förfallen ränta. der året upplupen men ej förfallen

ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så ock annan villkorlig skuld får ej så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid beskattningsårets utgång heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och där- oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga skulder. Avdrag med jämförliga skulder. Avdrag medgives dock dels för värdet av så- medgives dock dels för värdet av sådan garantiavsättning för vilken av- dan garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttaxe- drag medgives vid inkomsttaxeringen, dels för skuld avseende så- ringen, dels för skuld avseende sådant villkorligt stöd på vilket vid ef- dant villkorligt stöd på vilket vid eftergift av återbetalningsskyldighe- tergift av återbetalningsskyldighe-

5 Senaste lydelse 1983:312. än

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ten skall tillämpas bestämmelserna i ten skall tillämpas bestämmelserna i punkt 2 åttonde stycket av anvis- punkt 9 åttonde stycket av anvisningarna till 79 § kommunalskatte- ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). lagen (1928:370).

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet, som enligt 3 & 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsberäkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan nämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt. som påförts den skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock tillkommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel under förstnämnda år eller tidipare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

6 §

I mom.” Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom 1 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka var bo- a) fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets satta här i riket vid beskattningsårets utgång, och dödsbon efter personer, utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i som vid dödsfallet var bosatta här i riket, med undantag av dödsbon riket, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomst- som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handels- skatt skall behandlas såsom handelsbolag, samt sådana familjestiftelser bolag, samt sådana familjestiftelser som avses i 10. a $ andra stycket la- som avsågs i 10 a § andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst- gen (1947:576) om statlig inkomstskatt: skatt i dess lydelse intill den I juli

för all den förmögenhet, de vid 1990: beskattningsårets utgång ägt vare sig för all den förmögenhet, de vid här i riket eller å utländsk ort: beskattningsårets utgång ägt vare sig

här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort:

c) fysiska personer, vilka inte var c) fysiska personer, vilka inte var bosatta här i riket vid beskattnings- bosatta här i riket vid beskattninpsårets utgång, och dödsbon efter per- årets utgång. och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet inte var bo- soner, som vid dödsfallet inte var bo-

7 Senaste Ivdelse 1989:1026. 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse satta här i riket, samt utländska bo- satta här i riket, samt utländska bolag: lag:

för den förmögenhet, de vid be- för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i ri- skattningsårets utgång haft här i riket nedlagd. till den del den icke ut- ket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar gjorts av svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, dock att skatt- i svensk värdepappersfond, dock att skyldighet föreligger för sådana ak- skattskyldighet föreligger för sådana tier och andelar, som varit nedlagda aktier och andelar, som varit nedi rörelse som bedrivits från fast drift- lagda i näringsverksamhet hänförlig ställe här i riket. till rörelse som bedrivits från fast

driftställe här i riket.

För skattskyldiga, om vilka 1 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och föreningsbanker är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Skattskyldiga som avses i 7§ 4-6 Skattskyldiga som avses i 7§ 3-6 mom. lagen om statlig inkomstskatt mom. lagen om statlig inkomstskatt är frikallade från skattskyldighet för är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet ned- förmögenhet. För förmögenhet nedlagd i rörelse föreligger skattefrihet lagd i näringsverksamhet hänförlig dock endast om den skattskyldige är till rörelse föreligger skattefrihet frikallad från skattskyldighet för in- dock endast om den skattskyldige är komst av rörelsen. frikallad från skattskyldighet för in-

komst av rörelsen.

2 mom." Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 3§ I mom. a) och b), försåvitt desamma finnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 3§ 1 mom. c) och d), försåvitt desamma finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes bedrives; samt

c) svenska aktier och andelar i c) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bo- svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier, i den lag, värdepappersfonder och redemån dessa tillgångar icke ingå under rier, i den mån dessa tillgångar icke b) i detta mom. ingå under b) i detta mom.

När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i I mom. stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som häftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser.

(Se vidare anvisningarna.)

88”

Skattskyldig med hemmavarande Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år taxeras även för barn under 18 år taxeras även för barnets förmögenhet, om barnets till barnets förmögenhet, om barnet enstatlig inkomstskatt beräknade be- ligt 2 kap. 4§ lagen (1990:325) om

X Senaste lydelse 1974:998. ? Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skattningsbara inkomst inte uppgår självdeklaration och kontrolluppgiftill minst 100 kronor. Barnets förmö- ter inte skall lämna självdeklaration genhet räknas då in i den skattskyl- för beskattningsåret. Barnets förmödiges skattepliktiga förmögenhet. genhet räknas då in i den skattskyl-

diges skattepliktiga förmögenhet.

10 8!”

Fysisk person, dödsbo, utländskt Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller i 10 a§ andra stycket la- bolag eller sådan farniljestiftelse som gen (1947:576) om statlig inkomst- avsågs 1 10 a§ andra stycket lagen skatt angiven familjestiftelse skall (1947:576) om statlig inkomstskatt i inte betala statlig förmögenhets- dess lydelse intill den I juli 1990 skall skatt, om den beskattningsbara för- inte betala statlig förmögenhetsmögenheten inte överstiger 800 000 skatt, om den beskattningsbara förkronor. mögenheten inte överstiger 800 000

kronor.

Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridisk person som avses i 6§ I mom. b) denna lag om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 25 000 kronor.

11§

I mom.!! Statlig förmögenhets- 1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, skatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 a§ andra utländskt bolag samt sådan familjestycket lagen (1947:576) om statlig stiftelse som avsågs i 10 a§ andra inkomstskatt angiven familjestiftelse stycket lagen (1947:576) om statlig utgöra: inkomstskatt i dess lydelse intill den

1 juli 1990 utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 1 600 000 kronor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 800 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 1 600 000 men inte 3 600 000 kr.: 12 000 kr. för 1 600 000 kr. och 2,5 26 av återstoden: 3 600 000 kr.: 62 000 kr. för 3 600 000 kr. och 3 20 av återstoden.

12§

I mom.'!? För makar som levt tillsammans under beskattningsåret beräknas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist som uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får avräknas från den andres förmögenhet.

Har skattskyldig hemmavarande Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 år, vars till statlig in- barn under 18 år som enligt 2 kap. 4§ komstskatt beräknade beskattnings- lagen (1990:325) om självdeklaration bara inkomst uppgår till minst 100 och kontrolluppgifter skall lämna kronor, beräknas den skattepliktiga självdeklaration för beskattningsåret förmögenheten för den skattskyl- beräknas den skattepliktiga förmödige och barnet var för sig. genheten för den skattskyldige och

barnet var för sig.

I! Senaste lydelse 1989:1026. !! Senaste lydelse 1989:1026. 1 Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den beskattningsbara förmögen- Den beskattningsbara förmögenheten beräknas i fall som avses i heten beräknas i fall som avses i första stycket gemensamt för ma- första stycket gemensamt för makarna och i fall som avses i andra karna och i fall som avses i andra stycket gemensamt för föräldrar och stycket gemensamt för föräldrar och barn. Frågan om skatteplikt enligt barn. Frågan om skatteplikt enligt 10§ bedöms med hänsyn till den ge- 108 bedöms med hänsyn till den gemensamma beskattningsbara för- mensamma beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas med mögenheten. Skatten beräknas med hänsyn till denna förmögenhet och hänsyn till denna förmögenhet och fördelas på var och en efter hans fördelas på var och cen efter hans skattepliktiga förmögenhet. Därvid skattepliktiga förmögenhet. skall 11 § 3 mom. iakttas.

Anvisningar

till 3 och 4§§

1." Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenhetsberäkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra värdehandlingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej influtit under året.

Äger fastighet del i samfällighet Äger fastighet del i samfällighet

av annat slag än som avses i 6% av annat slag än som avses i 6§ I mom. första stycket b), upptages I mom. första stycket b), upptages egendom som ingår i samfälligheten egendom som ingår i samfälligheten eller äges av juridisk person, som eller äges av juridisk person, som enligt författning eller på därmed enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta jämförligt sätt bildats för att förvalta samfälligheten. Värde av gemen- samfälligheten. Värde av gemensamhetsanläggning, vari de del- samhetsanläggning, vari de delägande fastigheterna uteslutande el- ägande fastigheterna uteslutande eller så gott som uteslutande utgöras ler så gott som uteslutande är privatav sådana en- eller tvåfamiljsfastighe- bostadsfastigheter. ingår i de delter för vilka intäkt beräknas enligt ägande fastigheternas taxeringsvär- 24§ 2 mom. första stycket kommu- den. I de fall när särskilt taxeringsnalskattelagen (1928:370), ingår i de värde åsatts samfälligheten liksom i delägande fastigheternas taxerings- det fall där fast eller lös egendom elvärden. EF de fall när särskilt taxe- Jest ingår i samfälligheten eller äges ringsvärde äsatts samfälligheten lik- av juridisk person som nyss angivits, som 1 det fall där fast eller lös egen- skall taxeringsvärdet och värdet av dom eljest ingår i samfälligheten el- sådan fast eller lös egendom fördelas ler äges av juridisk person som nyss på de delägande fastigheterna efter angivits, skall taxeringsvärdet och deras andelstal i samfälligheten. värdet av sådan fast eller lös egendom fördelas på de delägande fastigheterna efter deras andelstal i samfälligheten.

2.11¶Vid beräkning av förmögen- 2. Vid beräkning av förmögenhet

het, som ingår i förvärvskälla inom i förvärvskälla eller del av förvärvsinkomstslagen — jordbruksfastighet källa i inkomstslaget näringsverk-

3 Scpaste lydelse 1975:262. I Senaste lydelse 1987:338.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse och rörelse, gäller följande. samhet som är hänförlig till jord-

bruksfastighet och rörelse, gäller

följande.

Sammanfaller inte räkenskaps- Sammanfaller inte räkenskapsåret med beskattningsåret, får som året med beskattningsåret, får som värde av förmögenhet tas upp värdet värde av förmögenhet tas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår vid utgången av det räkenskapsår som före den I mars taxeringsåret som gått till ända närmast före ingått till ända närmast intill utgången gången uv taxeringsåret. Detta av beskattningsåret. Detta värde värde skall emellertid rättas med beskall emellertid rättas med belopp lopp som den skattskyldige satt in i som den skattskyldige satt in i för- förvärvskällan eller tagit ut ur denvärvskällan eller tagit ut ur den- samma för egen räkning eller för ansamma för egen räkning eller för an- nan av honom innehavd förvärvsnan av honom innehavd förvärvs- källa. Utgår räkenskapsåret före bekälla. Utgår räkenskapsåret före be- skattningsåret, skall nämnda värde skattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill beskattmed uttag som skett intill beskatt- ningsärets utgång. ningsärets utgång. Utgår räkenskuapsåret efter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med uttag som skett efter utgången av beskattningsåret.

Den värdesättning av tillgångarna Den värdesättning av tillgångarna i förvärvskällan som sker vid in- i förvärvskällan som sker vid inkomsttaxeringen är inte bindande komsttaxeringen är inte bindande vid förmögenhetsberäkningen. In- vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier som är avsedda för stadig- ventarier som är avsedda för stadigvarande bruk i förvärvskällan tas varande bruk i förvärvskällan tas upp till anskaffningsvärdet efter av- upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller ut- drag för skälig avskrivning eller utrangering. Lager värderas som hel- rangering. Lagertillgångar tas upp het utan hänsyn till påräknelig vinst till de värden som gäller vid inkomstvid försäljning i detalj, varvid dock taxeringen minskade med skäligt avfastighet tas upp lägst till taxerings- drag för prisfallsrisk, varvid dock värdet. Luger av djur på jordbruks- fastighet tas upp lägst till taxeringsfastighet eller i renskötselrörelse tas värdet. upp till de värden, som riksskatteverket enligt punkt 2 femte stycket av anvisningarna ull 41§ kommunalskattelagen (1928:370) senast har fastställt före utgången av det år som närmast föregår taxeringsåret, eller — om detta ger en lägre värdering — till djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Har riksskatteverket inte fastställt något värde tas djuret upp till det lägsta av unskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet. Vid värdering av lager skall hänsyn tas till inkurans och prisfallsrisk.

Skulder och andra avgående pos- Skulder och andra avgående pos-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ter i förvärvskällan avräknas enligt ter i förvärvskällan avräknas enligt bestämmelserna i 5§. Hänsyn tas bestämmelserna i 5§. Hänsyn tas inte till annan latent skatteskuld än inte till latent skatteskuld, såvida utskiftningsskatteskuld, såvida inte inte annat följer av punkt 3 första annat följer av punkt 3 första stycket stycket av dessa anvisningar. av dessa anvisningar.

Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av skulder och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av förvärvskällan nedsättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskällan innehas med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till tjugo procent av sistnämnda värde.

Bostadsbyggnader på en jord- Småhus som är inrättat till bostad bruksfastighet och tomtmark för åt en eller två familjer med tillhöbyggnaderna skall inte behandlas rande tomtmark på lantbruksenhet som tillgångar i förvärvskälla inom skall inte behandlas som näringsfasinkomstslaget jordbruksfastighet i tighet i annat fall än då huset används annat fall än då byggnaderna an- som bostad för arbetskraft till ägare vänds som bostad för ägarens eller eller arrendator av lantbruksenheten. arrendatorns arbetskraft. Om en bo- Om ett hus med tomtmark på grund stadsbyggnad med tomtmark på av vad nu har sagts inte skall begrund av vad nu har sagts inte skall handlas som näringsfastighet skall behandlas som tillgång i förvärvskäl- inte heller de till huset och tomtmarlan, skall inte heller de till byggna- ken hänförliga låneskulderna anses den och tomtmarken hänförliga ingå i näringsverksamhet. Bestämlåneskulderna anses ingå i förvärvs- melserna i detta stycke tillämpas källan. På byggnaden och tomtmar- inte på förvärvskälla som innehas ken skall anses belöpa så stor del av med fideikommissrätt. låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Med bostadsbyggnad avses byggnad som till övervägande del är inrättad för bostadsändamål. Bestämmelserna 1 detta stycke tilllämpas inte på förvärvskälla som innehas med fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5§ Egendom, som enligt 4 kap. 5§

första stycket fastighetstaxeringsla- första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ingår i en indu- gen (1979:1152) ingår i en industrienhet avseende täktmark och — i strienhet avseende täktmark och — i förekommande fall — industribygg- förekommande fall — industribyggnad på sådan mark eller i en exploa- nad på sådan mark eller i en exploateringsenhet, skall, om egendomen teringsenhet, skall, om egendomen inte enligt kommunalskattelagen ut- inte utgör tillgång i rörelse, vid tillgör tillgång i rörelse, vid tillämp- lämpningen av denna anvisningsningen av denna anvisningspunkt punkt anses som en särskild föranses som en särskild förvärvskälla värvskälla inom näringsverksamhet inom inkomstslaget rörelse. hänförlig till rörelse.

Mark och byggnader, som är be- Mark och byggnader, som är belägna på en ort och av fastighetsäga- lägna på en ort och av fastighetsägaren regelbundet upplåts för fritids- ren regelbundet upplåts för fritids-

1"" Riksdagen 1990191. I saml. Nr 168

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ändamål till annan än närstående ändamål till annan än närstående (fritidsuthyrning), skall, om de inte (fritidsuthyrning), skall, om de inte enligt kommunalskattelagen utgör utgör tillgångar i rörelse, vid tilltillgångar i rörelse, vid tillämp- lämpningen av denna anvisningsningen av denna anvisningspunkt punkt tillsammans anses utgöra en tillsammans anses utgöra en särskild särskild förvärvskälla inom näringsförvärvskälla inom inkomstslaget rö- verksamhet hänförlig till rörelse. relse. Detta gäller dock endast un- Detta gäller dock endast under förder förutsättning att utsättning att

a) egendomen ingår i en eller flera a) egendomen ingår i en eller flera småhusenheter enligt 4 kap. 5§ småhusenheter enligt 4 kap. 5§ första stycket fastighetstaxeringsla- första stycket fastighetstaxeringslagen och har beskattningsnaturen an- gen och nan fastighet och

b) fastighetsägarens fritidsuthyrning på orten av sådan egendom, som avses under a och inte utgör tillgång i rörelse, omfattar minst tre småhus eller tomter avsedda för småhus som ägs av annan än fastighetsägaren.

Uttrycket småhus har den inne- Uttrycket småhus har den innebörd som anges i 2 kap. 2§ fastig- börd som anges i 2 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen. Som närstående hetstaxeringslagen. Som närstående räknas räknas

för fysisk person: de personer som för fysisk person: de personer som anges i 35§ Ia mom. kommunal- anges i punkt 14 trettonde stycket av skattelagen, anvisningarna till 32§ kommunal-

för dödsbo: dödsbodelägarna och skattelagen (1928:370), dem närstående personer, för dödsbo: dödsbodelägarna och

för fåmansföretag som avses i sist- dem närstående personer, nämnda lagrum: företagsledaren för fåmansföretag som avses i sistoch delägarna i företaget samt dem nämnda lagrum: företagsledaren närstående personer. och delägarna i företaget samt dem

närstående personer.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när förvärvskällan innehas indirekt genom förmedling av juridisk person.

3.!5 Medel, för vilka uppskov med 3. Medel, för vilka uppskov med

inkomstbeskattning åtnjutes enligt inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto, bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto, = uppfinnar- upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller investeringskonto för konto eller investeringskonto för skog, tas upp till halva värdet. Har skog, tas upp till halva värdet. Har medel satts av till fond för särskilt medel satts av till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgetts för inkomstberäkningen medgetts för avsättningen, får halva det avsatta avsättningen, får halva det avsatta beloppet tas upp som skuld. beloppet tas upp som skuld. Som

skuld räknas även hälften av det upp-

skovsbelopp enligt lagen (1990:655)

om återföring av obeskattade reser-

ver som ännu inte återförts till be-

skattning.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda

5 Senaste lydelse 1982:7.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 §).

5.!6 Aktier som noteras på in- 5. Aktier som noteras på inländsk ländsk eller utländsk börs, andelar i eller utländsk börs, andelar i värdeaktiefonder samt andra värdepapper pappersfonder samt andra värdeän aktier som omsätts marknads- papper än aktier som omsätts markmässigt och är av det slag som anges nadsmässigt och är av det slag som i 35 § 3 mom. första stycket kommu- anges i 27§ I mom. lagen (1947:576) nalskattelagen (1928:370) tas upp till om statlig inkomstskatt tas upp till 75 75 procent av det noterade värdet. procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be- Aktier som inte omfattas av bestämmelserna 1 första-tredje styck- stämmelserna i första-tredje styckena samt andelar i ekonomiska för- ena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till eningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en för- det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållan- säljning under normala förhållanden, varvid dock följande skall iakt- den, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grun- tas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som ingår das på värdet av tillgångar i inkomsti förvärvskälla inom inkomstslagen slaget näringsverksamhet som är jordbruksfastighet och rörelse, be- hänförliga till jordbruksfastighet och räknas tillgångarnas värde med till- rörelse, beräknas = tillgångarnas lämpning av reglerna i punkt 2 ovan. värde med tillämpning av reglerna i I den mån uppskattningen grundas punkt 2 ovan. I den mån uppskattpå värdet av tillgångar som avses i ningen grundas på värdet av tillförsta-tredje styckena skall värdet gångar som avses i första-tredje av dessa tillgångar anses motsvara styckena skall värdet av dessa tillvad som skulle tas upp vid en till- gångar anses motsvara vad som lämpning av bestämmelserna i skulle tas upp vid en tillämpning av första-fjärde styckena. bestämmelserna i = första-fjärde

styckena.

!6 Senaste lydelse 1986:1197. 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt

i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Vid prövning av skattebegräns- Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp med ningen fastställs ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara in- hänsyn till den beskattningsbara förkomst och det underlag för tilläggs- värvsinkomsten och inkomsten av belopp som beräknats för den skatt- kapital som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om skyldige enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i förekom- statlig inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan justering som mande fall efter sådan justering som skall ske enligt andra och tredje skall ske enligt andra stycket. Styckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp skall ökas med vid taxeringen medgivet särskilt investeringsavdrag.

Om den skattskyldige erlagt sjö- Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, mansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkoms- skall den beskattningsbara förvärvsten och underlaget för tilläggsbelopp inkomsten ökas med den till sjöökas med den till sjömansskatt be- mansskatt beskattningsbara inkomsskattningsbara inkomsten och dag- ten och dagpenning som är skattepenning som är skattepliktig enligt pliktig enligt 1§ 2mom. lagen 1§ 2 mom. lagen (1958:295) om sjö- (1958:295) om sjömansskatt. mansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av sum- Spärrbeloppet utgör 75 procent man av av summan av

1. 50 procent av den justerade be- 1. den justerade beskattningsbara skattningsbara inkomsten och förvärvsinkomsten och

2. 25 procent av det justerade un- 2. inkomsten av kapital. derlaget för tilläggsbelopp.

Spärrbelopp enligt 3§ jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.

Är den skattskyldige berättigad Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst- till nedsättning av statlig inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skatt, kommunal inkomstskatt eller skattereduktion som avses i 2§ 4 förmögenhetsskatt genom skattere-

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772 ? Senaste lydelse 1986:509. 3 Senaste lydelse 1982:1198. 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mom. uppbördslagen (1953:272), 2 § duktion som avses i 2§ 4 mom. upp-

lagen (1978:423) om skattelättnader bördslagen (1953:272) eller 3 § lagen för vissa sparformer eller 3§ lagen (1982:1193) om skattereduktion för (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift eller genom avfackföreningsavgift eller genom av- räkning av utländsk skatt enligt särräkning av utländsk skatt enligt sär- skilda föreskrifter, skall skattebeskilda föreskrifter, skall skattebe- lopp enligt första stycket beräknas lopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräksom om skattereduktion eller avräk- ning av skatt inte hade skett. Detning av skatt inte hade skett. samma gäller nedsättning av sjö-

mansskaltt enligt 12§ 4 mom. lagen

(1958:295) om sjömansskatt.

5§”

Om skattebeloppet enligt 4 § är Om skattebeloppet enligt 4§ är högre än spärrbeloppet nedsätts den högre än spärrbeloppet nedsätts den statliga inkomstskatten och förmö- statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten med överskjutande genhetsskatten med överskjutande belopp. Nedsättning av statlig in- belopp. Förmögenhetsskatten får komstskatt får avse både grundbe- inte nedsättas så att skatten blir lopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbe- lägre än skatten på 50 procent av lopp får dock inte nedsättas med den skattskyldiges beskattningsbara större belopp än som motsvarar till- förmögenhet. läggsbelopp beräknat på den beskattningsbara inkomsten enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Förmögenhetsskatten får inte nedsättas så att skatten blir lägre än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.

Nedsättning sker av den statliga Nedsättning sker av statlig förmöförmögenhetsskatten om inte en an- genhetsskatt, statlig inkomstskatt på nan ordning kan antas vara förmån- kapitalinkomst och statlig inkomstligare för den skattskyldige. I fråga skatt på förvärvsinkomst i nu angiom inkomstskatt skall nedsättning i ven ordning om inte en annan ordförsta hand ske av grundbelopp. ning kan antas vara förmånligare för Skattenedsättning som avses i 4§ den skattskyldige. Skattenedsättendra stycket verkställs sedan ned- ning som avses i 4§ andra stycket sättning har skett enligt första verkställs sedan nedsättning har stycket i denna paragraf. skett enligt första stycket i denna pa-

ragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

? Senaste lydelse 1982:419.

3¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 228 3 mom., 23§ B och F samt 43§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt! skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22§

3 m om.? Ingår fast egendom en- 3 mom. Ingår fast egendom enligt ligt kommunalskattelagen kommunskattelagen (1928:370) i en (1928:370) i en förvärvskälla inom förvärvskälla inom inkomstslaget inkomstslaget — näringsverksamhet näringsverksamhet tillämpas betillämpas bestämmelserna i 4§ och, stämmelserna i 4 § och, med undanmed undantag av femte stycket sista tag av femte stycket sista meningen, meningen, punkt 2 av anvisningarna punkt 2 av anvisningarna till 3 och till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om 4§§ lagen (1947:577) om statlig förstatlig förmögenhetsskatt. Vad nu mögenhetsskatt. Vad nu har sagts har sagts gäller endast förvärvskälla gäller även sådan egendom som eneller del av förvärvskälla inom in- ligt punkt 2 sjunde och åttonde komstslaget näringsverksamhet som styckena av anvisningarna till 3 och enligt bestämmelserna i 18§ kommu- 4§§ lagen om statlig förmögenhetsnalskattelagen jämte anvisningarna skatt skall anses som en särskild förtill 18§ nämnda lag i dess lydelse in- värvskälla inom inkomstslaget nätill den 1 juli 1990 skulle hänförts till ringsverksamhet. förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse eller sådan egendom som enligt punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4§§ lagen om statlig förmögenhetsskatt skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 4§ och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen om statlig förmögenhetsskatt skall vad där stadgas om förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse i stället äga tillämpning på förvärvskälla eller del av förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. Härutöver skall vid tillämpning av punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4§§ lagen om statlig förmögenhetsskatt iakttas vad som stadgas i tredje-sjätte styckena nedan.

Hänvisningen i tredje stycket till punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 41§ kommunalskattelagen skall i stället gälla punkt 2 fjärde

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. ? Senaste lydelse 1990:1430

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse stycket av anvisningarna till 24§ nämnda lag.

I stället för vad som i sjätte stycket stadgas om bostadsbyggnader på jordbruksfastighet och tomtmark för byggnaderna skall gälla att småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet inte skall behandlas som en tillgång i en förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet om småhuset med tillhörande tomtmark är att anse som en privatbostadsfastighet — enligt 5§ kommunalskattelagen.

Bestämmelsen i åttonde stycket a tillämpas med bortseende från vad där sägs om att egendomen skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.

Hänvisningen i nionde stycket till 35§ I a mom. kommunalskattelagen skall i stället gälla punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32§ nämnda lag.

Vid tillämpningen av de bestäm- Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första-sjätte melser som anges i första stycket styckena skall som taxeringsvärde skall som taxeringsvärde anses det anses det värde som enligt 1 eller 2 värde som enligt 1 eller 2 mom. skall mom. skall ligga till grund för beräk- ligga till grund för beräkningen av ningen av arvsskatt. arvsskatt.

23§

B.? Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be- Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första —tredje styck- stämmelserna i första -tredje styckena samt andelar i ekonomiska för- ena samt andelar i ekonomiska för-

Senaste lydelse 1990:1430. 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eningar och handelsbolag tas upp till eningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en för- det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållan- säljning under normala förhållanden, varvid dock följande skall iakt- den, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grun- tas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som ingår das på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet beräknas — un- näringsverksamhet beräknas — under förutsättning att förhållandena der förutsättning att egendomen är är sådana som avses i 22§ 3 mom. sådan som avses i punkt 2 första första stycket sista meningen — till- Stycket eller sjunde och åttonde styckgångarnas värde med tillämpning av ena av anvisningarna till 3 och 4§§ reglerna i F tredje stycket; vid gåva lagen (1947:577) om statlig förmödock under den ytterligare förutsätt- genhetsskatt — tillgångarnas värde ningen att de 143 § andra stycket an- med tillämpning av reglerna i F givna kraven iakttagits. I den mån tredje stycket; vid gåva dock under uppskattningen grundas på värdet den ytterligare förutsättningen att av tillgångar som avses i första- de 143 § andra stycket angivna kratredje styckena, skall värdet av ven iakttagits. I den mån uppskattdessa tillgångar anses motsvara vad ningen grundas på värdet av tillsom skulle tas upp vid en tillämpning gångar som avses i första-tredje av bestämmelserna i första-fjärde styckena, skall värdet av dessa tillstyckena. gångar anses motsvara vad som

skulle tas upp vid en tillämpning av

bestämmelserna i = första-fjärde

styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

F." Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla Vid värderingen av förvärvskälla eller del av förvärvskälla som enligt eller del av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen = (1928:370) kommunalskattelagen = (1928:370) ingår i inkomstslaget näringsverk- ingår i inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas — under förutsätt- samhet tillämpas — under förutsättning att förhållandena är sådana som ning att egendomen är sådan som avavses i 22§ 3 mom. första stycket ses i punkt 2 första stycket eller Sista meningen — bestämmelserna i sjunde och åttonde styckena av anvis- 4§ och, med undantag av femte ningarna till 3 och 4§§ lagen stycket sista meningen, punkt 2 av (1947:577) om statlig förmögenhetsanvisningarna till 3 och 4§§ lagen skatt — bestämmelserna i 4§ och, (1947:577) om statlig förmögenhets- med undantag av femte stycket sista

+ Senaste lydelse 1990:1430.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skatt. Härvid skall iakttas vad som meningen, punkt 2 av anvisningarna stadgas i 22§ 3 mom. andra -sjätte till 3 och 4 §§ lagen om statlig förmöstyckena. genhetsskatt.

4385 Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4§ tredje stycket, 13§ 2 mom., 14 och 2088, 22§ med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§, 28§ med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 8. Därvid skall hänvisningen i 32 § f) till 19§ i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan till förmån för givaren eller annan och avser gåvan förvärvskälla eller och avser gåvan all givarens rätt till del av förvärvskälla inom inkomst- förvärvskälla eller del av förvärvsslaget — näringsverksamhet enligt källa inom inkomstslaget näringskommunalskattelagen — (1928:370) verksamhet enligt kommunalskattesom han äger direkt eller genom ju- lagen (1928:370) som han äger diridisk person, skall, utöver bestäm- rekt eller genom juridisk person, melserna i första stycket — under för- skall, utöver bestämmelserna i utsättning att förhållandena är så- första stycket — under förutsättning dana som avses i 22§ 3 mom. första att egendomen är sådan som avses i stycket sista meningen — även 22§ 3 punkt 2 första stycket eller sjunde och mom. och 23§ F tredje stycket till- åttonde styckena av anvisningarna lämpas när gåvoskatten bestäms. till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om Vad nu har sagts gäller endast om gå- statlig förmögenhetsskatt — även 22§ van avser all givarens rätt till för- 3 mom. och 23§ F tredje stycket tillvärvskälla eller del av förvärvskälla lämpas när gåvoskatten bestäms. inom inkomstslaget näringsverksam- Har gåvotagaren inom fem år efter het som enligt 18§ kommunalskatte- det att skattskyldighet för gåvan inlagen jämte anvisningar till 18§ trätt genom köp, byte eller något nämnda lag i dess lydelse intill den I därmed jämförligt fång eller genom juli 1990 skulle utgjort en egen för- gåva eller bodelning av annan anledvärvskälla inom inkomstslaget jord- ning än makes död avhänt sig egenbruksfastighet eller rörelse eller så- domen eller väsentlig del därav, dan egendom som enligt punkt 2 skall ny gåva anses föreligga med det sjunde och åttonde styckena av anvis- värde varmed den ursprungliga gåningarna till 3 och 4§§ lagen om stat- van nedsatts. lig förmögenhetsskatt —(1947:577) skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det

5 Senaste lydelse 1990:1430. 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse värde varmed den ursprungliga gåvan nedsatts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter utgången av juni 1991.

FINANSDEPARTEMENTET

- . - . Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,

Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om vissa förmögenhetsskattefrågor

m.m.

1¶Inledning

En omfattande reformering av inkomstbeskattningen har nyligen genomförts. Efter ett första steg under hösten 1989 antog riksdagen förra året regeringens förslag till reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650-696). Ytterligare ändringar på inkomstbeskattningens område beslutades senare samma år (prop. 1990/91:54, SkU10, SFS 1990:1421-1457). En kvarstående fråga i reformarbetet med skattesystemet är förmögenhetsbeskattningen.

En arbetsgrupp inom finansdepartementet har gjort en översyn av förmögenhetsbeskattningen i syfte att bl.a. uppnå enklare och mera likformiga regler. Översynen redovisades i december förra året i departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning. De synpunkter som förts fram i samband med remissbehandlingen av promemorian kommer att bli föremål för ytterligare överväganden. I avvaktan på ett ställningstagande i dessa frågor redovisar jag förslag till vissa tekniska justeringar i förmögenhetsskattebestämmelserna för att uppnå en provisorisk anpassning till den reformerade inkomstbeskattningen. Dessa ändringar föranleder i sin tur förslag till följdändringar i reglerna för arvs- och gåvobeskattningen.

Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande över lagförslag i fråga om förmögenhetsbeskattningen m.m. som upprättats inom finansdepartementet. De till lagrådet remitterade förslagen är, frånsett redaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagförslagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga.

2¶Allmänt

Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, reglerar förmögenhetsbeskattningen.

Förutom fysiska personer beskattas vissa dödsbon, föreningar och sam-

fund. För att undvika dubbelbeskattning är t.ex. svenska aktiebolag och flertalet ekonomiska föreningar befriade från förmögenhetsskatt.

Skatten för fysiska personer, utländska bolag samt vissa dödsbon och familjestiftelser är progressiv och skattesatsen varierar mellan 1,5 och 3 90. För övriga skattskyldiga tas en proportionell skatt på 1,5 promille ut på förmögenhet som överstiger 25 000 kr.

Med verkan fr.o.m. 1991 års taxering har skattepliktsgränsen och skiktgränserna för uttag av förmögenhetsskatt hos fysiska personer m.fl. höjts och ett skikt har slopats. Fribeloppet har bestämts till 800 000 kr. Ändringarna gjordes mot bakgrund av prisutvecklingen under 1980-talet och de höjda taxeringsvärdena för småhus (prop. 1989/90:50, SkU10, SFS 1989:1026).

Enligt särskilda regler i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (begränsningsregeln) får statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt sättas ned om den sammanlagda skatten överstiger ett spärrbelopp som vid 1991 års taxering är summan av 50 90 av den justerade beskattningsbara inkomsten och 25 76 av det justerade underlaget för tilläggsbelopp. Detta leder till att skatteuttaget för stora förmögenheter väsentligt kan understiga de skattesatser som nyss har redovisats.

Skattebelastningen på olika typer av förmögenhetstillgångar varierar kraftigt. Det finns tillgångar som inte beskattas alls, tillgångar som värderas med hänsyn till latent skatteskuld och tillgångar vars värde beskattas fullt ut.

Några grundläggande förändringar av förmögenhetsskattesystemet har inte genomförts sedan 1947 års alltjämt gällande lag om statlig förmögenhetsskatt infördes. Lagen har dock justerats ett flertal gånger bl.a. med hänsyn till penningvärdets förändring.

Fr.o.m. 1971 års taxering har lättnadsregler av olika slag funnits för värdering av s.k. arbetande kapital i rörelse och jordbruk (företagsförmögenhet). Lättnadsreglerna innebär i princip att endast 30 26 av substansvärdet av visst kapital i näringsverksamhet beskattas. Dessa bestämmelser har ytterligare förstärkt den bristande likformigheten vid beskattningen.

3¶Justeringar i förmögenhetsbeskattningen m.m.

Mitt förslag: Bestämmelserna för förmögenhetsbeskattningen anpassas till de nya inkomstskattereglerna. Vissa följdändringar görs i arvsoch gåvoskattelagen.

Skälen för mitt förslag: En arbetsgrupp inom finansdepartementet har, som jag tidigare nämnt, gjort en översyn av förmögenhetsbeskattningen. Översynen redovisades i departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning.

I promemorian föreslås att den progressiva beskattningen ersätts av proportionell skatt. Skattesatsen föreslås ligga inom skiktet 0,8-1,2 70 och fribeloppet bör enligt förslaget vara 800 000 kr. eller alternativt 1 milj. kr. Samti-

digt föreslås en breddning av basen för skatteuttaget. Detta sker genom att värderingsreglerna görs mer likformiga, lättnads- och begränsningsreglerna avskaffas och ytterligare tillgångsslag blir skattepliktiga.

Promemorian har remissbehandlats. Förslagen har mötts av kraftig kritik från främst näringslivets företrädare som har motsatt sig den ändrade beskattningen av företagsförmögenhet. Åtskilliga remissinstanser har avstyrkt en förmögenhetsbeskattning av konst, antikviteter o.d. En majoritet av remissinstanserna förordar särbeskattning som endast utgör ett sidoalternativ i promemorian.

Enligt min mening är en naturlig utgångspunkt för den framtida regleringen att innehav av samma faktiska förmögenhet skall beskattas lika. Nuvarande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen innehåller en rad särregler som medför en påtagligt olikformig beskattning. Den föråldrade lagstiftningen har dessutom genom kompletteringar blivit alltmer komplicerad. Regleringen ger också betydande utrymme för skatteplanering. Behovet av en reformering av förmögenhetsbeskattningen är således stort.

Jag kan i och för sig konstatera att promemorians reformförslag bygger på samma huvudprinciper som den reformerade inkomstbeskattningen och att en reform efter de riktlinjerna skulle innebära att man kommer till rätta med bristerna i det nuvarande systemet. Samtidigt vill jag påminna om att jag redan när promemorian remitterades framhöll att ett ställningstagande till den framtida förmögenhetsbeskattningen måste innefatta ett hänsynstagande till flera, delvis motstridiga, aspekter. Jag pekade bl.a. på den skärpta kapitalinkomstbeskattningen, förmögenhetsskattens fördelningspolitiska och statsfinansiella betydelse, de ekonomiska betingelserna för näringsverksamhet och Sveriges ökande internationella beroende. Flera av dessa aspekter har också utvecklats mycket utförligt av remissinstanserna.

De synpunkter som har redovisats vid remissbehandlingen av departementspromemorian har enligt min mening en sådan karaktär att det krävs ingående överväganden innan man tar ställning till den framtida förmögenhetsbeskattningen. En viktig fråga i det sammanhanget är hur företagsförmögenhet skall behandlas. Jag vill också peka på sambandet med arvs- och gåvoskatten bl.a. med hänsyn till att samma lättnadsregler tillämpas vid arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen. Beredningen av arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU 1987:62) med förslag till ny arvs- och gåvoskattelag har ännu inte avslutats. Det finns därför inte underlag för ett regeringsförslag redan under våren om ny arvsoch gåvobeskattning.

Jag anser att det även i övrigt krävs ytterligare belysning av förmögenhetsbeskattningens fördelningspolitiska effekter, inverkan på samhällsekonomin, kontrollfrågor m.m. med anledning av vad som framkommit vid remissbehandlingen av promemorian.

Av de redovisade skälen är jag inte beredd att nu lämna förslag till ett nytt system för förmögenhetsbeskattningen. Vissa lagstiftningsåtgärder i fråga om förmögenhetsbeskattningens och begränsningsregelns tillämpning kan emellertid inte anstå. För att reglerna skall kunna tillämpas vid 1992 års taxering krävs en anpassning till de nya bestämmelserna för inkomstbeskattningen. Skattereformen har bl.a. inneburit nya inkomstslag och förändrade 24

regler för värdering av lager och andra tillgångar vid inkomsttaxeringen. En sådan anpassning är i princip av samma slag som de justeringar i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som genomförts fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop. 1990/91:54, SkU10, SFS 1990:1430).

I avvaktan på en mer genomgripande reformering av förmögenhetsbeskattningen bör i huvudsak endast ändringar göras som är direkt föranledda av de nya inkomstskattereglerna. Ändringarna får således karaktären av en provisorisk anpassning till skattereformen.

En utgångspunkt för anpassningen är att lättnadsreglerna skall ha samma omfattning i sak som tidigare. Detta önskemål kan emellertid inte tillgodoses fullt ut eftersom förändringarna av inkomstbeskattningen på vissa punkter är mycket genomgripande. Hänsyn skall inte tas till utskiftningsskatteskuld vid värdering av företagsförmögenhet eftersom den särskilda utskiftningsskatten avskaffats. Å andra sidan föreslår jag att det s.k. uppskovsbeloppet på grund av avskattningen av lagerreserver m.m. beaktas. Såsom ett provisorium får alltjämt ett schablonmässigt avdrag göras för prisfallsrisk på lager trots att avdraget numera saknar motsvarighet vid inkomsttaxeringen.

Under hösten 1990 genomfördes — som redan nämnts — vissa justeringar i AGL. Ändringarna hade bl.a. det syftet att bestämmelserna om värdering av företagsförmögenhet m.m. skulle anpassas till skattereformens regler och systematik. Åtgärderna angavs vara av tillfällig karaktär.

Bakgrunden till lagstiftningsåtgärderna i AGL var följande. Bestämmelserna om värdering av företagsförmögenhet hänvisar till motsvarande regler i SFL. Eftersom det i slutet av år 1990 inte var aktuellt att anpassa regelver-

ket i SFL till skattereformen var det nödvändigt att inför årsskiftet 1990/91

vidta motsvarande åtgärder i AGL. Skattereformen innebär bl.a. att inkomstslaget näringsverksamhet getts en vidare omfattning än vad inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet hade och förvärvskällebegreppet har getts en annan utformning. Arvs- och gåvoskattebestämmelserna justerades därför med syftet att lättnadsreglernas materiella omfattning skulle vara oförändrad. Lättnadsreglerna i AGL gjordes tillämpliga på sådan egendom inom inkomstslaget näringsverksamhet som enligt äldre regler skulle utgjort en förvärvskälla inom något av inkomstslagen rörelse eller jordbruk. Bestämmelserna omfattade också viss egendom inom inkomstslaget annan fastighet — däribland egendom använd för s.k. fritidsuthyrning - som vid tilllämpning av de äldre lättnadsreglerna skulle anses utgöra förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.

Den anpassning av SFL till skattereformen jag föreslagit i det föregående innebär att de provisoriska bestämmelserna i AGL i allt väsentligt kan avskaffas och ersättas av regler som — på samma sätt som före 1990 års justeringar — hänvisar till SFL.

4¶Begränsningsregeln

Mitt förslag: Spärregeln för begränsning av det sammanlagda uttaget av inkomstskatt och förmögenhetsskatt justeras med hänsyn till de nya inkomstskattereglerna.

Skälen för mitt förslag: I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall finns regler som syftar till att hindra att det sammanlagda skatteuttaget blir för högt (begränsningsregeln). Bestämmelserna innebär i korthet att ett spärrbelopp bestäms med hänsyn till inkomsten. Spärrbeloppet jämförs sedan med den sammanlagda skatten. Underlaget för spärrbeloppet är 50 4e av den statligt beskattningsbara inkomsten och 25 7 av underlaget för tillläggsbelopp. Det 75-procentiga spärrbeloppet svarar mot det högsta uttag av statlig resp. kommunal inkomstskatt samt förmögenhetsskatt som har ansetts lämpligt i normalfall.

Den del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppet kan falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte reduceras så att skatten blir lägre än skatten på halva den beskattningsbara förmögenheten. Skatten i form av tilläggsbelopp som belöper på den del av underlaget som Överstiger den beskattningsbara inkomsten får inte heller sättas ned.

Begränsningsregeln har inte ändrats i samband med de förändringar i inkomstbeskattningen som genomförts fr.o.m. 1991. Det skedde inte heller någon förändring av procentsatsen för spärrbeloppet i begränsningsregeln när den högsta marginalskattesatsen sänktes från 75 till 72 26 för år 1989 och från 72 till 65 22 för år 1990 (vid en kommunal skattesats om 30 26). I promemorieförslaget om reformerad förmögenhetsbeskattning konstaterades att begränsningsregeln inte uppfyller kraven på en enkel och likformig beskattning. Det framhölls att regeln på ett olämpligt sätt gynnar investeringar i egendom som ger värdestegring i stället för direktavkastning. Det föreslogs därför att begränsningsregeln skulle slopas.

Förutsättningarna för en begränsningsregel har radikalt förändrats genom skattereformen. Inkomstskatten har sänkts till en sådan nivå att behovet av undantag och särskilda begränsningar inte kvarstår som tidigare. Även i fråga om begränsningsregeln bör emellertid sakliga ändringar undvikas så långt det är möjligt i avvaktan på en större reform på förmögenhetsbeskattningens område. Vid en anpassning av reglerna till skattereformen ligger det närmast till hands att låta det tidigare underlaget för spärrbeloppet, beskattningsbar inkomst och underlaget för tilläggsbelopp, motsvaras av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Mot bakgrund av de allmänna avvägningar om lämplig nivå för högsta skatteuttag som motiverat nuvarande regel och med hänsyn till de fortsatta övervägandena om förmögenhetsbeskattningen bör spärrbeloppet även fortsättningsvis utgöra 75 Z0 av underlaget. Även det förhållandet att en begränsningsregel ger utrymme för skatteplanering talar för att denna nivå bibehålls.

Vid tillämpningen av begränsningsregeln bör den skattereduktion som

medges för underskott av kapital behandlas på samma sätt som övriga skattereduktioner. vilket innebär att skatten som jämförs med spärrbeloppet är skatten före skattereduktion. Underskott av kapital påverkar inte heller spärrbeloppet. Utöver förmögenhetsskatt bör statlig inkomstskatt på såväl förvärvsinkomst som kapitalinkomst kunna sättas ned.

Mitt förslag föranleder ändringar i 3-5 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall.

5¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Lagrådet har granskat lagförslagen.

6¶Specialmotivering

6.1¶Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

I$ Tredje styckets första mening har ändrats som följd av att bestämmelsen om s.k. Luxemburgbolag fått en ny placering i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Ett tillägg till tredje stycket har gjorts som innebär att de i SFL kvarlevande begreppen rörelse och jordbruksfastighet avser sådan verksamhet som redovisades i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet i den äldre lydelsen av kommunalskattelagen (1928:370), KL. Näringsverksamhet i form av fastighets- och kapitalförvaltning ryms således inte inom begreppen.

3§ I mom. I punkten d) har gjorts en redaktionell anpassning till den nya lagen (1990:1114) om värdepappersfonder som ersätter aktiefondslagen (1974:931).

3§ 2 mom. Bestämmelsen i punkten h) har kompletterats med beteckningen näringsverksamhet som en följd av den nya indelningen i inkomstslag i KL och SIL.

4 och 5§§ Bestämmelserna har kompletterats med hänsyn till det nya inkomstslaget näringsverksamhet. I 5§ tredje stycket har skett en redaktionell ändring på grund av att bestämmelserna som fanns i punkt 2 av anvisningarna till 198 KL har fått en nv placering.

6§ I mom. Hänvisningen i punkten a) till det numera upphävda andra stycket i 10 a§ SIL har justerats. Punkten c) och sista stycket har kompletterats som en följd av den nya indelningen i inkomstslag. Den äldre beteckningen aktiefond har ersatts med det nya begreppet värdepappersfond. Hänvisningen till 7§ SIL har utvidgats till att avse även 7§ 3 mom. på grund av att pensionsstiftelser numera regleras i nämnda moment.

6§ 2 mom. Det äldre begreppet aktiefond har ersatts av beteckningen värdepappersfond.

8§

Skyldigheten för föräldern att redovisa barnets förmögenhet har knutits direkt till bestämmelserna som reglerar deklarationsskyldigheten. Ändringen har skett mot bakgrund av det slopade grundavdraget och sparavdraget i kapital samt den införda preliminärskatteuppbörden för löpande kapitalavkastning.

10 och 11§§

Jfr kommentaren till 68 I mom.

12§ I mom. Jfr kommentaren till 8§ såvitt gäller ändringen i andra stycket. Hänvisningen till den upphävda bestämmelsen i 11§ 3 mom. har slopats.

Anvisningarna till 3 och 4§§ punkt I

Den avskaffade schablonbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter har föranlett att begreppet ersatts med beteckningen privatbostadsfastighet som definieras i 5§ KL.

punkt 2 I punkten regleras värderingen av företagsförmögenhet. Av första stycket Jämfört med 1§ tredje stycket sista meningen framgår dels att endast egendom i inkomstslaget näringsverksamhet omfattas av bestämmelserna, dels att anvisningspunkten endast omfattar sådan egendom i inkomstslaget näringsverksamhet som skulle ha hänförts till rörelse eller jordbruksfastighet enligt KL i dess lydelse intill den 1 juli 1990 (med undantag för viss egendom som avses i styckena 7 och 8 i anvisningspunkten). Värdering skall ske av förvärvskälla. Eftersom såväl inkomstslagen som förvärvskällebegreppet ändrats kan dock värderingen inte sällan komma att avse del av förvärvskälla i det nya inkomstslaget näringsverksamhet. Vad som sägs i anvisningspunkten om förvärvskälla gäller således förvärvskälla eller del av förvärvskälla.

Ändringar har gjorts i andra stycket som en följd av den nya definitionen av begreppet beskattningsår i 38 KL. Beskattningsår vid brutet räken-

skapsår är numera alltid det räkenskapsår som gått ut närmast före taxeringsåret.

Vid inkomsttaxeringen värderas lager numera till 97 4 av det totala anskaffningsvärdet eller enligt ”lägsta värdets princip”. Vid förmögenhetsbeskattningen har tidigare, med vissa undantag, efter ett inkuransavdrag på 5 26 schablonmässigt medgetts avdrag för prisfallsrisk med 15 96 av lagervärdet. Med hänsyn till reglernas karaktär av temporär lösning skall den 15procentiga schablonen alltjämt tillämpas trots att det numera inte finns någon generell bestämmelse vid inkomsttaxeringen för nedskrivning på grund av prisfallsrisk. Eftersom beräkningen utgår från värderingen vid inkomsttaxeringen utgör inkuransavdraget inte längre 5 76. En särskild regel gäller alltjämt för fastighet som är lagertillgång.

Tidigare ordning i fråga om latent skatteskuld kvarstår i princip (punkt 2 fjärde stycket samt punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4§§). Lagen (1927:321) om utskiftningsskatt har upphävts och någon utskiftningsskatteskuld skall därför inte beaktas. Obeskattade fonder som avsatts för särskilt ändamål (investeringsfond, ersättningsfond o.d., jfr punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv) får alltjämt räknas som skuld med hälften av det avsatta beloppet. Säledes skall, i likhet med vad som gällde för resultatutjämningsfond och varulagerreserv, inte någon del av skatteutjämningsreserven räknas som skuld. Däremot får fr.o.m. 1992 års taxering halva det uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver som vid beskattningsårets utgång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld enligt en ny bestämmelse i anvisningspunkten 3.

Det särskilda undantaget för mangårdsbyggnader med tomtmark har fått en ny utformning genom avgränsningen mellan näringsverksamhet och kapital. Nuvarande bestämmelse kan delvis avvaras eftersom en privatbostadsfastighet inte ingär i näringsverksamhet och således inte kan omfattas av lättnadsreglerna. De skulder som är hänförliga till privatbostadsfastigheten skall inte redovisas i näringsverksamhet. Denna nya avgränsning har också fått till följd att den särskilda bestämmelsen för mangårdsbyggnad på fideikommiss endast kommer att avse hus och tomt som inte utgör privatbostadsfastighet. Om en lantbruksenhet arrenderas ut omfattas enligt gällande bestämmelser inte byggnad med tomtmark som är bostad för arrendatorn av lättnadsreglerna. En sådan utarrenderad byggnad och tomt utgör inte privatbostadsfastighet (5§ KL). Detsamma gäller i åtskilliga uthyrningsfall. För att bibehålla samma reglering som tidigare i fråga om arrendegård m.m. har bestämmelsen i sjätte stycket i huvudsak fått kvarstå.

I sjunde och åttonde styckena regleras vissa undantagsfall då lättnadsreglerna skall tillämpas på täktmark m.m. resp. småhus m.m. för fritidsuthyrning som inte kan hänföras till de äldre inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet. Redaktionella ändringar har gjorts i undantagsbestämmelserna.

punkt 3 Jfr kommentaren till punkt 2.

punkt 5 Redaktionella ändringar har gjorts i bestämmelsen (jfr övriga paragrafer). 1990/91:168

6.2¶Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

3§

Summan av beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt SIL och inkomst av kapital utgör det nya underlaget vid bestämmandet av spärrbelopp. Underskott i kapital medför rätt till skattereduktion enligt 2§ 4 mom. uppbördslagen (1953:272) och reducerar inte spärrbeloppet (jfr 4§). Eftersom särskilt investeringsavdrag inte medges för fysisk person eller dödsbo kan andra stycket i gällande lydelse utgå.

48 Hänvisningen till den slopade sparskattereduktionen har tagits bort. Kommunal inkomstskatt fogas till uppräkningen av skatter eftersom sådan skatt numera kan sättas ned genom såväl skattereduktion som avräkning av utländsk skatt. Skattereduktion på grund av underskott i kapital behandlas som övriga skattereduktioner. Även nedsättning av sjömansskatt enligt 128 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt skall behandlas som övriga skattereduceringar.

5§ Det som sägs i första stycket om grund- resp. tilläggsbelopp har utmönstrats till följd av det nya systemet för underskottsavdrag. I andra stycket har ordningen för skattenedsättningen reglerats.

6.3¶Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

22§ 3 mom. Av första stycket första meningen framgår att de s.k. lättnadsreglerna i SFL skall tillämpas om fast egendom ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. I andra meningens inledning - som nu utgått — skedde en inskränkning av innebörd att lättnadsreglerna endast skulle tillämpas med avseende på egendom i det nya inkomstslaget näringsverksamhet som enligt äldre regler skulle utgjort förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse eller jordbruksfastighet. Motsvarande inskränkning sker nu i punkt 2 första stycket av anvisningarna till 3 och 4§§ SFL jämfört med 15§ tredje stycket sista meningen SFL. Att lättnadsreglerna omfattar — vilket gällde redan tidigare — egendom som avses i punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4§§ SFL framgår av den del av andra meningen där det inte skett andra förändringar än att ordet ”rörelse” bytts ut mot ”näringsverksamhet”.

Andra — sjätte styckena har utgått. Motsvarande frågor regleras i SFL och bestämmelserna därom blir tillämpliga genom hänvisningen i första stycket. I sjunde stycket har en justering gjorts med anledning av den ändrade

30) styckeindelningen.

23§ B Ändringen i femte stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvisningen till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har ersatts av en hänvisning till de bestämmelser i anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL där motsvarande frågor regleras. Skälen framgår av specialmotiveringen till 22§ 3 mom.

23S F Ändringen i tredje stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvisningen till 22§ 3 mom. första stycket sista meningen har bytts ut. I det hänseendet hänvisas till vad som i motsvarande fråga sägs i specialmotiveringen till 228 3 mom. En sista mening i tredje stycket har strukits. Motsvarande frågor regleras i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4§§ SFL.

43§ I andra stycket regleras för gåvofallen förutsättningarna för att lättnadsreglerna skall vara tillämpliga. Ändringarna innebär inte några materiella förändringar. En hänvisning till 22§ 3 mom. första stycket sista meningen har bytts ut av skäl som framgår av specialmotiveringen till detta stadgande. Av andra stycket andra meningen framgick av en nu borttagen mening att lättnadsreglerna i nu avsedda fall endast var tillämpliga om gåvan avsåg all givarens rätt till egendomen i fråga. Detta är avsett att gälla även fortsättningsvis vilket framgår av ett tillägg till första styckets inledning.

7¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

8¶Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.

Bilaga

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-27

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Flans Danelius. Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars Bergendal.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Innehåll

PrOpOSitlON soseseeees er rerrerreee rer ere rer eter reser seeks aa

Propositionens huvudsakliga innehåll =.sssssssssssseeresr er ret

Lagförslag I Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt [NS 2 Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa FCV 3 Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt .. Utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991 s.ssssssssssvs0s sa 1 Inledning sososossrerrererrrerserererer rr rr reser r eran rna 2 Allmänt sosoosossrrsrerersrerr reser er rr reser sr ser rese tea

4 — Begränsningsregelf..sssssssersererserers re rer esse rear da 5 — Upprättade lagförsläg sssssseresrsererr rr rss rare reser sa 6 — Specialmotivering s.ssossessresrserererrrrrre ers rer ere sa

6.2 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall ...

7 - Hemställäfbsssssosseoesererere ser st rer rer esse ss ses ss ses 8 Beslut soooooseeser reser rer ere rr reser rr rr rss ss esse ses ns Bilaga Lagrådets yttrande =sssssssesrsresereererrrr rer r ers rara