RÅ 1995 not 179

Not 179. Överklagande av Dorin G. ang. återkallelse av körkort. - Allmänna ombudet i körkortsfrågor ansökte om körkortsingripande mot Dorin G. på grund av vårdslöshet i trafik. -Länsrätten i Jönköpings län (1994-09-20, ordf. Brdarski) meddelade Dorin G. varning med stöd av 16 § 4 och 22 § körkortslagen (1977:477). - I kammarrätten yrkade allmänna ombudet att Dorin G:s körkort skulle återkallas. - Kammarrätten i Jönköping (1994-12-16, Alkman, Berg, Nilsson) återkallade körkortet med en spärrtid om två månader. - I Regeringsrätten yrkade Dorin G.att länsrättens dom skulle fastställas, alternativt att målet skulle återförvisas till kammarrätten för förnyad prövning. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Kammarrätten hade inte hållit muntlig förhandling i målet, vilket han hade yrkat. Förfarandet hade varit skriftligt även i länsrätten. Detta innebar ett rättegångsfel, vilket utgjorde skäl att återförvisa målet till kammarrätten för förnyad handläggning. - Regeringsrätten (1995-05-22, Björne, Bouvin, Lindstam, Lavin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 9 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall muntlig förhandling hållas i länsrätt eller kammarrätt om enskild som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det. Av förarbetena till lagen framgår att rätten skall ta stor hänsyn till parts önskemål. Detta bör frångås endast om rätten är övertygad om att den föreliggande utredningen gör förhandlingen obehövlig eller att särskilda omständigheter talar emot förhandling. Vidare framhålls att en väsentlig omständighet i sammanhanget är att målet är mycket viktigt för den enskilde och att han genom förhandlingen kan få en bättre förståelse för innebörden av det blivande avgörandet i målet (prop. 1971:30 s. 537). Denna grundsyn har kommit till uttryck i ett flertal avgöranden av Regeringsrätten (se bl.a. RÅ 1991 not. 564). - Länsrätten har på talan av allmänna ombudet meddelat Dorin G. en varning med anledning av att han gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik den 12 januari 1994. Kammarrätten har med ändring av länsrättens dom återkallat Dorin G:s körkort och bestämt en spärrtid om två månader. Därvid har kammarrätten också beaktat att Dorin G. gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik i december 1989 och funnit att särskilda skäl som kan medföra varning i stället för återkallelse inte föreligger. - I såväl länsrätten som kammarrätten har sålunda frågan, utöver den om körkortsingripande skulle ske, varit om ingripande skulle ske i form av körkortsindragning eller varning. Vad som förekommit i målet innebär inte att muntlig förhandling varit obehövlig. Inte heller talar särskilda skäl häremot. Kammarrätten borde därför inte avslagit Dorin G:s yrkande om muntlig förhandling. Handläggningen av målet i kammarråtten företer därmed en sådan brist att kammarrättens dom bör upphävas och målet återförvisas till kammarrätten för ny handläggning. - Sedan den 1 januari 1995 är den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gällande svensk lag. Enligt bestämmelsen i artikel 6 punkt 1 i konventionen föreligger i princip en rätt till muntlig förhandling när det gäller att fastställa en persons civila rättigheter och skyldigheter. Även detta stadgande utgör numera stöd för bifall till Dorin G:s yrkande om muntlig förhandling i målet. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och visar målet åter till kammarrätten för ny handläggning. (Regeringsrådet Lavin tillade för sin del: När en enskild part yrkar muntlig förhandling i ett mål, kan länsrätt eller kammarrätt underlåta att förordna sådan förhandling endast om denna är obehövlig eller om särskilda skäl talar mot den (9 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen). Dorin G. begärde hos kammarrätten muntlig förhandling i ett mål vari det allmänna ombudet yrkat att körkortsåterkallelse skulle ådömas Dorin G. i stället för varning. Kammarrätten borde vid sin prövning av Dorin G:s begäran ha beaktat särskilt att målet gällt ett ingrepp i dennes personliga förhållanden och att en skärpning av påföljden inte kunnat uteslutas såsom ett resultat av målets prövning. Den stora betydelse målet sålunda haft för Dorin G. har inneburit att - oavsett vad kammarrätten vid tillfället ansåg om behovet av ytterligare utredning - en muntlig förhandling i kammarrätten inte varit obehövlig. Några särskilda skäl som talar häremot har inte heller förelegat. Kammarrätten borde därför inte ha avslagit Dorin G:s yrkande om muntlig förhandling. - Vad gäller tillämpbarheten av artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen på förevarande mål är att märka att Dorin G. är i behov av körkort för att kunna utöva sitt yrke som busschaufför. En körkortsåterkallelse skulle, som Dorin G. själv anfört, kunna medföra att han kom att sakna möjlighet att försörja sig. En återkallelse torde vidare kunna komma att påverka hans möjligheter att fullgöra sina åtaganden gentemot arbetsgivaren. Med hänsyn till de effekter som ett återkallelsebeslut skulle kunna föranleda i fallet bör målet anses angå en enskilds civila rättighet enligt nämnda artikel. Bestämmelsen i artikeln utgör därför numera ett ytterligare stöd för att muntlig förhandling bör anordnas i målet.) (fd II 1995-02-28, Persson)

*REGI

*INST