RÅ 1995 not 343

Not 343. Överklagande av Socialnämnden i Sundbybergs stad ang. bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen. - Socialnämnden avslog den 17 och den 30 juni 1994 ansökningar av Nicklas W. om bistånd till hyra för juni och juli 1994. Som motivering angavs att det fanns en borgensman för kontraktet på lägenheten. Nicklas W. ansågs enligt samma beslut vara berättigad till kompletterande uppehälle under förutsättning att den egna inkomsten låg under normen för uppehälle. - I överklagande yrkade Nicklas W. att det begärda biståndet skulle medges. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. Han hade flyttat hemifrån eftersom det var bråk i stort sett dagligen. I slutet av mars 1994 slutade han skolan för att försöka få arbete och tjäna ihop pengar till hyra och mat. Han var inskriven hos arbetsförmedlingen och ville inget hellre än att få ett arbete och kunna försörja sig. Han tyckte att det var fel att socialnämnden krävde att hans far skulle betala hyran för honom bara för att fadern stod som borgensman på hyreskontraktet. -Länsrätten i Stockholms län (1995-01-16, ordf. Vaks): Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Nicklas W. är ensamstående med ett eget kontrakt på en lägenhet om ett rum och kök. Hyran var i juni 1994 1 373 kr i månaden men höjdes fr.o.m. juli 1994 till 2 920 kr då huset totalrenoverats. Han har inget bostadsbidrag ännu. Nicklas W:s far är borgensman för hyreskontraktet. I mars och i maj 1994 har Nicklas W. arbetat deltid. Han är inskriven hos arbetsförmedlingen och är aktivt arbetssökande. Socialförvaltningen har funnit att Nicklas W. skulle ha haft rätt till bistånd av socialnämnden för sina hyreskostnader om det inte hade förelegat något borgensåtagande. - Nicklas W:s far har ingått borgen såsom för egen skuld för hyresgästens skyldigheter enligt hyreskontraktet eller enligt 12 kap.jordabalken. - Förevarande borgensförbindelse utgör en säkerhet för hyresvärden i så måtto att den kan kräva betalning från borgensmannen om hyresgästen t.ex. inte betalar sin hyra. Infrias en borgensförbindelse uppstår ett fordringsförhållande mellan borgensmannen och hyresgästen eftersom borgensmannen i sin tur äger rätt att kräva tillbaka beloppet från hyresgästen (regressrätt). - Länsrätten gör följande bedömning. - Nicklas W. är myndig, har slutat sin utbildning och har kontrakt på egen lägenhet. Hans föräldrars underhållsskyldighet gentemot honom har därmed upphört. Han saknar tillräckliga medel för sin försörjning och livsföring i övrigt och han har erhållit kompletterande bistånd till uppehälle. En egen bostad ingår i vad som är att anse som skälig levnadsnivå för Nicklas W. Han skall inte behöva skuldsätta sig för att kunna behålla sin bostad, vilket indirekt torde bli följden om regressrätten mot honom utövas. Bostadskostnaden är inte att anse som oskälig. Mot bakgrund av det anförda är Nicklas W. berättigad till bistånd av socialnämnden för hyreskostnaden för juni och juli 1994 oavsett att han har en borgensman för sitt hyreskontrakt. Överklagandet skall således bifallas. - Länsrätten bifaller överklagandet och förpliktar socialnämnden att utge bistånd till Nicklas W. avseende hyreskostnad för juni och juli 1994, 1 376 kr för juni och 2 920 kr för juli. - Socialnämnden överklagade länsrättens dom med yrkande att den skulle undanröjas. Till stöd för sin talan anförde nämnden bl.a. följande. Ett borgensåtagande gick före rätt till bistånd. Nicklas W:s far, som var borgensman, torde ha varit väl medveten om att sonens möjligheter att själv bekosta hyran var mycket osäkra när hyreskontraktet tecknades. - Kammarrätten i Stockholm (1995-01-30, Regner, Belfrage, Hasselberg) gjorde samma bedömning som länsrätten och ändrade inte den överklagade domen. - Socialnämnden fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (1995-11-16, Tottie, Wadell, Sjöberg, Baekkevold): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans resurser att leva ett självständigt liv. - Målet gäller ekonomiskt bistånd till Nicklas W. för lägenhetshyra för juni och juli 1994. Socialnämnden har hävdat att Nicklas W:s behov av bistånd till hyran kan tilllgodoses genom att hans far, som gått i borgen såsom för egen skuld för hans hyra, infriar sitt borgensåtagande och betalar den förfallna hyran. - Frågan i målet är således om det förhållandet att Nicklas W:s far iklätt sig borgensansvar för hans förpliktelser enligt avtalet med hyresvärden skall anses innebära att hans behov kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen. - Regeringsrätten har tidigare prövat frågan om en kommun, när rätt till bistånd föreligger, kan välja att gå i borgen för banklån i stället för att lämna kontant bidrag. Domstolen fann därvid att sökanden inte behövde nöja sig med borgen för lån från annat håll (RÅ 1992 ref. 89 med hänvisning till SOU 1977:44 s. 110-111 och prop. 1979/80:1 del A s. 203). Samma synsätt bör anläggas när kommunen vill hänvisa sökanden till att ta ett lån med enskild person såsom borgensman eller att direkt tillgodose uppkommet behov genom att låta en borgensman svara för utgiften. Sökanden bör i den sistnämnda situationen inte tvingas att i första hand ta borgensförbindelsen i anspråk och på så sätt komma att häfta i skuld till borgensmannen på samma sätt som om denne lånat sökanden beloppet. - I den mån Nicklas W. inte förmår att själv erlägga hyran för sin bostad och hyresbeloppet därför utkrävs av borgensmannen ådrar han sig motsvarande skuld till denne. Ingenting har framkommit som tyder på att hans far i denna situation haft för avsikt att slutligen svara för hyreskostnaden eller att dennes ställning på annat sätt inte skulle motsvara en borgensmans. Socialnämnden äger därför inte att med hänvisning till borgensförbindelsen underlåta att utge kontant bidrag till hyran. På grund härav och då nämnden inte invänt mot beloppets storlek skall överklagandet avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut som kammarrättens dom innehåller. (fd I 1995-10-04, Noring)

*REGI

*INST