RÅ 1995 not 423
Förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (avslag)
Not 423. Ansökan av Bo B. om rättsprövning av beslut ang. förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. - Byggnadsnämnden i Norrtälje kommun gav i beslut den 29 april 1993 Bo B. negativt förhandsbesked avseende nybyggnad på fastigheten Räknö 1:7 i Länna församling. - Bo B. överklagade beslutet och anförde till stöd härför bl.a. följande. Fastigheten var redan bebyggd och det föreslagna huset fick anses vara en komplettering till befintlig bebyggelse. Platsen saknade betydelse för bad och friluftsliv. Huset skulle inte synas från stranden och skulle följaktligen inte ens visuellt hindra någon från att angöra stranden. Bo. B. ansåg att Länsstyrelsen borde besiktiga platsen. -Länsstyrelsen i Stockholms län (1993-11-04) avslog överklagandet med följande motivering: Fastigheten Räknö 1:7 omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Utökat strandskydd enligt 15 § andra stycket naturvårdslagen (1964:822) råder intill 300 meter från strandlinjen. - Byggnadsnämnden skall enligt 2 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, göra en planmässig bedömning vid prövning av ansökningar om förhandsbesked, vilket innebär att nämnden skall bedöma om byggnadsföretaget kan komma att strida mot bl.a. ett antal intressen som finns angivna i 2 kap. PBL. Enligt 2 kap. 2 § PBL skall även lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL, tillämpas. - Fastigheten ingår i område som enligt 3 kap. NRL i sin helhet är av riksintresse för bl.a. det rörliga friluftslivet. Enligt 3 kap. 4 § NRL får inom området fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. - Med kompletteringar avses enligt förarbetena till NRL (prop. 1985/86:3) sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnvärt i omfattning, eller tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde. Det anges även att kompletteringar av fritidsbebyggelse normalt torde kunna ske också genom förtätning inom befintliga bebyggelseområden. Syftet med bestämmelsen är att bevara allmänhetens möjligheter att nyttja de för friluftslivet kvarvarande värdefulla stränderna och andra värdefulla obebyggda områden. - Länsstyrelsen som finner att ärendet kan avgöras utan föregående besiktning gör följande bedömning. Det planerade fritidshuset avses uppföras på Stora Blyholmen som tidigare inte är ianspråktagen för bebyggelse. Fritidshuset kan därigenom inte anses utgöra en komplettering av befintlig bebyggelse. Några särskilda skäl som motiverar att fritidshuset ändå bör få komma till stånd föreligger inte. Överklagandet skall därför avslås. - Bo. B. överklagande länsstyrelsens beslut men regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet, 1994-09-15) avslog detta överklagande. - Bo B. ansökte om rättsprövning och yrkade att positivt förhandsbesked och att även strandskyddsdispens skulle meddelas. Han anförde bl.a. följande. Fastigheten var redan bebyggd. Föreslagen byggnad utgjorde alltså en komplettering till redan befintlig bebyggelse. Placering föreslogs så att allmänhetens tillträde till ön inte inskränktes. Naturvårdslagens syften motverkades ej, eftersom huset inte syntes från vattnet. Nybyggnaden kom inte heller att påtagligt påverka stora områdens karaktär, varför inte heller naturresurslagens syften motverkades. Strandområdet var inte av den karaktär (otillgängligt på grund av vass och branta berg) att det nödvändigtvis måste undantas från bebyggelse, tvärtom skulle en liten stuga underlätta skötselmöjligheter och på så sätt möjligen öka holmens tillgänglighet och attraktivitet. Möjligheten till formell tomtplatsavgränsning gjorde att holmen inte kunde privatiseras under några omständigheter. Ärendets historia utgjorde dessutom skäl för en välvillig bedömning. Det fanns utfästelser om byggnadslov men personbyten inom stat och kommun gjorde att dessa aldrig infriades. - Regeringsrätten (1995-12-28, Brink, Berglöf, Baekkevold): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för sitt handlingsutrymme eller att det vid handläggningen har förekommit något fel. Inte heller framgår klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd III 1995-12-18, G. Mattsson)