RÅ 1995:23
Uppförande av s.k. friggebod på 10 kvm med utskjutande tak på 7,2 kvm har ansetts kräva bygglov.
Byggnadsnämnden i Borås kommun beslöt den 30 oktober 1990, § 462, att avslå en av Y.W. gjord ansökan om bygglov för nybyggnad av en s.k. friggebod med utskjutande skärmtak på den av henne ägda fastigheten Räveskalla 1:170, Sjömarken, i Borås kommun.
Y.W. överklagade beslutet.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län (1991-11-25) lämnade överklagandet utan bifall samt yttrade: Fastigheten Räveskalla 1:170 är belägen inom område som omfattas av detaljplan fastställd den 22 december 1972. - Planbestämmelserna anger för den aktuella fastigheten bl.a. att bebyggelse på tomtplats inte får uppta större areal än 200 kvm och omfatta en huvudbyggnad. Fristående uthus eller annan gårdsbyggnad får inte uppföras. - Enligt 8 kap. 4 § punkt 6 plan- och bygglagen (PBL) krävs ej bygglov för att uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10 kvm, taknockshöjden inte överstiger 3,0 m och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 m. - Den aktuella byggnaden består av en friggebod om 10 kvm och i anslutning därtill en skyddad uteplats med skärmtak om 7,2 kvm. - Då den sammanlagda byggnadsarean överstiger 10 kvm är byggnaden bygglovspliktig. - Enligt 8 kap. 11 § PBL skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas om åtgärden bl.a. inte strider mot detaljplanen och åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. I sista stycket samma paragraf anges dock att bygglov får lämnas till åtgärd som innebär mindre avvikelse från detaljplanen om avvikelsen är förenlig med syftet med planen. - Byggnadsföretaget strider mot detaljplanen såvitt avser att fristående uthus eller annan gårdsbyggnad inte får uppföras. - Ifrågavarande avvikelse kan inte anses utgöra en sådan mindre avvikelse som är förenlig med syftet med planen. - Hinder mot bygglov föreligger därmed.
Kammarrätten i Göteborg
Y.W. överklagade beslutet och yrkade bygglov för friggeboden med skärmtak, alternativt att bygglov beviljades för skärmtaket skilt från friggeboden. Vidare yrkade Y.W. att syn skulle hållas i målet.
Byggnadsnämnden anförde bl.a. följande. Enligt uppmätning utförd av stadsbyggnadskontoret hade på tomten befintliga byggnader en sammanlagd byggnadsyta som uppgick till 207 kvm. Därav upptog huvudbyggnaden 102,0 kvm, tillbyggd altan 24,9 kvm, garage 47,6 kvm, gäststuga 15,3 kvm samt den i målet aktuella byggnaden (uthus med skärmtak) 17,2 kvm. Bygglov hade beviljats för samtliga byggnader utom den sistnämnda. Detaljplanen tillät en byggnadsyta om maximalt 200 kvm. En avvikelse från denna förelåg således.
Y.W. genmälde att den tillbyggda altanen och gäststugan rätteligen upptog en byggnadsyta om 24,0 kvm resp. 15,2 kvm. Summan av befintliga byggnaders byggnadsyta uppgick därför till 206 kvm.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (1993-11-18, Rydin, Ericsson, referent, Ivstam) yttrade: Såsom byggnadsnämnden framhållit tillåter detaljplanen en byggnadsyta om maximalt 200 kvm. Fristående uthus eller annan gårdsbyggnad får inte uppföras. Oavsett storleken av den avvikelse från planen som nu är i fråga föreligger därför hinder mot bygglov såväl enligt förstahandsyrkandet som enligt andrahandsyrkandet. - Kammarrätten, som finner syn obehövlig för målets avgörande, ändrar därför inte det överklagade beslutet.
I besvär hos Regeringsrätten fullföljde Y.W. sin talan och anförde bl.a. följande. Av 8 kap. 4 § första stycket PBL framgick att komplementbyggnad som inte var större än 10 kvm samt skärmtak som inte var större än 12 kvm fick uppföras utan bygglov. Av kommentaren till PBL, Didon m.fl. 1987, s. 434, framgick att skärmtak även borde få uppföras i anslutning till en friggebod. Av 5 kap. 36 § PBL framgick vidare att dessa åtgärder undantagits från krav på planenlighet. Oavsett planens bestämmelse om största byggnadsyta och antal byggnader samt att byggnadsnämnden tidigare medgivit dispens från denna för uppförande av garage och gäststuga, borde fastighetsägaren därför ha rätt att uppföra friggeboden med tillhörande skärmtak, då friggeboden hade en yta av 10 kvm och skärmtaket en yta av endast 7 kvm.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1995-06-12, Brink, Berglöf, Werner, Lindstam) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 8 kap. 1 § PBL krävs bygglov bl.a. för att uppföra byggnader.
Enligt 8 kap. 4 § första stycket PBL (i paragrafens lydelse intill den 1 juli 1995, se SFS 1994:1576) behövs dock inte bygglov för vissa i lagrummet angivna åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader). Sålunda får enligt första stycket 4 i paragrafen utan bygglov med mur eller plank anordnas skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte överstiger vissa angivna mått. Enligt första stycket 5 får utan bygglov skärmtak anordnas över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entreer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvm, och inte sträcker sig närmare tomtgränsen än 4,5 m. Vidare får enligt första stycket 6 uppföras högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10,0 kvm, taknockshöjden inte överstiger 3,0 m och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 m.
Av inledningen till 8 kap. 4 § första stycket PBL framgår att det undantag från kravet på bygglov som regleras i paragrafen skall avse åtgärder beträffande en- eller två bostadshus och till dem hörande komplementbyggnader. Förevarande fall avser uppförande av ett nytt uthus på 10 kvm med måtten 4,2 m x 2,4 m, vars tak sträcker sig ut från uthusets västra gavel med 3 m. Den utskjutande delen av taket har en yta på 7,2 kvm. Taket vilar i den yttersta delen på stolpar. Det är således, som underinstanserna funnit, fråga om en byggnad med en byggnadsarea på 17,2 kvm. Det har därför krävts bygglov för att uppföra den.
Planbestämmelserna i den för fastigheten gällande detaljplanen tillåter en bebyggelse om maximalt 200 kvm. Vidare får fristående uthus eller annan gårdsbyggnad inte uppföras.
Av handlingarna i målet framgår att den sammanlagda byggnadsarean på fastigheten med den aktuella byggnaden inräknad är 20 kvm. Uppförandet av byggnaden strider redan härigenom mot planbestämmelserna. Vidare strider byggnadsföretaget mot föreskriften att fristående uthus eller annan gårdsbyggnad inte får uppföras. Regeringsrätten finner att uppförandet av byggnaden inte utgör en mindre avvikelse från planen. Överklagandet skall sålunda avslås.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut som kammarrättens dom innehåller.